Kenyanen Andrew Oyombe Opiyo har tidigare spelat fotboll med superettanlaget Enköping. Han trivdes då så bra att han beslutade sig för att komma tillbaka till Sverige och söka asyl. Efter sin återkomst till Sverige har han ställt upp på en intervju i media. Han ville då inte berätta för journalisterna om sin asylberättelse, men i migrationsdomstolens dom i ärendet står den att läsa. Continue reading
Familjen uppgav att de var dövstumma romer från Serbien som trakasserats av polis och albaner och nekats adekvat vård. Migrationsverket ansåg ansökan uppenbart ogrundad och beslutade om direktutvisning utan möjlighet till prövning i Migrationsdomstol. Migrationsdomstolen bestämde i mars att familjen visst har rätt till prövning i migrationsdomstol. Nu i juli bestämmer domstolen att familjen får stanna på grund av en så kallad ”sammanvägd bedömning”.
Continue reading
Den 22 juni 2005 fick mannen slutgiltigt avslag på sin asylansökan. Han brydde sig inte om att åka hem utan väntade här tills preskriptionstiden gick ut och sökte asyl på nytt. Brist på släktingar i Irak och lång vistelsetid i Sverige gör att han nu får asyl. Continue reading
En nu 86-åriga polska flyttade till Sverige 2006 och sökte uppehållstillstånd. I mars 2007 beslutade Migrationsverket om utvisning. Efter en härva av juridiska avgöranden har Migrationsöverdomstolen nu beslutat att hon skall få stanna. Detta trots att hon inte betalar för sitt eget uppehälle utan livnär sig på äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för äldre.
Continue reading
Den kubanske IT-teknikern jobbade på ett statligt företag på Kuba. Han påstår sig ha hjälpt en person få tillgång till Internet via företagets server. Han greps för detta och hölls frihetsberövad i 24 timmar. Efter att ha släppts gick han under jorden och reste via Ryssland till Sverige med en annan persons pass. Nu har migrationsdomstolen bestämt att han är konventionsflykting. Continue reading
Anwar Hussain från Bangladesh kom till Sverige som student i januari 2004 och fick uppehållstillstånd för studier fram till 31 augusti 2006. I augusti 2006 ansökte han om förlängt uppehållstillstånd för studier vilket nekades. Närmare två år senare, i april 2008 beslutade Migrationsverket om utvisning. Den 26 mars 2009 vann beslutet laga kraft. Anwar ansökte då om att få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare vilket avslogs i april 2009. Den 30 juli 2009 beslutade Anwar att söka asyl. Den 6 maj 2010 beslutade Migrationsverket att inte ge Anwar asyl utan att istället utvisa honom. Anwar överklagade till migrationsdomstolen. Den 8 april 2011 beslutade migrationsdomstolen att låta utvisa Anwar Continue reading
Esteffaio Fareeq Butrus från Irak har skaffat sig en nyetablerad relation med en kvinna från Irak. För att få ta hit henne måste han dock visa på att han har ekonomiska möjligheter att ta hand om henne i Sverige, Det finns alltså i lagstiftningen ett så kallat försörjningskrav. Esteffaio har ett instegsjobb sedan 1 februari 2010 som löper fram till den 1 november 2011. Eftersom det är ett instegsjobb betalar inte arbetgivaren hela hans lön utan arbetsförmedlingen i Eskilstuna betalar 62.84 procent av Esteffaios lön. Migrationsverket ansåg att Esteffatio huvudsakligen var försörjd bidragsvägen via sitt instegsjobb och beslutade 15 december 2010 att han inte hade den ekonomiska situation som krävs för att få ta hit sin nya hustru.
Efter överklagan till migrationsdomstolen bestömde dock migrationsdomstolens beslutsfattare, Kirsi Laakso Utvik, att Esteffaio, tack vare sitt instegsjobb, uppfyllde de försörjningkrav som ställs. Esteffaios nyfunna hustru får därför ett tvåårigt uppehållstillstånd.
Läs domen
UM672_11 instegsjobb ger anhöriginvandringsrätt
En eritrean i Ödeshög lever på socialbidrag. Han beslutade sig för att ge sig iväg på treveckorssemester till Eritrea 1-20 juli 2010. Socialnämnden i Ödeshög beslutade då att dra in hans försörjningsstöd under perioden. Förvaltningsdomstolen gick på kommunens linje varvid eritreanen, som själv säger att han kommit till Sverige som “ensamkommande flyktingbarn” överklagade till kammarrätten.
Kammarrätten menar på att socialtjänstlagen inte ger kommunen rätt att inte betala ut socialbidrag bara för att han vistats i Eritrea. Kammarrätten underkänner vidare förvaltningsdomstolens resonemang om att har man råd att åka på treveckorssemester till Eritrea så har man ekonomiska medel som gör att man ej är i behov av försörjningsstöd. Anledningen till detta är att kammarrätten tror att eritreanen kan ha fått ett riktat lån som givits på premissen att eritreanen ger sig iväg till Eritrea och att lånet därför inte kunde användas till att bekosta det egna uppehället. Rätten skriver:
“Oavsett om resan bekostats med egna medel eller med hjälp av lånade medel kan det dessutom finnas skäl som talar emot att medlen istället borde ha använts till XXs uppehälle under nu aktuell tid. Ett lån kan t.ex. ha lämnats med det uttryckliga villkoret att det skulle användas till betalning av resan, jfr kammarrättens dom den 16 mars 2010 i mål nr 3634-09. Socialnämnden har dessutom uppgett att ensamkommande flyktingbarn tillåts ha ett visst sparande.”
I Ödeshög gäller alltså speciella regler för “ensamkommande flyktingbarn” som går på socialbidrag, de tillåts ha ett visst eget sparande som de inte behöver nalla på för att klara sin egen försörjning, även om de uppbär försörjningsstöd.
De som dömde var Anna Flyme Ahlstrand och Anna Haglund. Rättens ende manlige ledamot var skiljaktig och ville att eritreanen inte skulle få något försörjningsstöd under perioden.
Läs domen
110426-2930-10_dom jönköping socialbidragsresa
Latifa Turfan från Uzbekistan har gått ut offentligt i media för att försöka få stanna trots att migrationsdomstolen dömt henne till utvisning. Latifa Turfan sökte asyl i Sverige första gången 12 december 2003. I februari 2006 nekades Latifa asyl av Migrationsverket men på grund av ett regeringsbeslut fick hon tillfälligt uppehållstillstånd till den 1 november 2006. Migrationsverket hann dock inte utvisa henne innan den 31 oktober 2007 då hon på nytt sökte asyl. Den 12 december 2007 nekade migrationsverket henne asyl igen varpå hon överklagade till migrationsdomstolen som den 25 maj 2008 beslutades att hon skulle utvisas till hemlandet. Utifrån tidningsuppgifter har Migrationsverket i maj 2010 ännu ej utvisat Latifa. Continue reading
Vi bjuder idag på utdrag ur en sagoberättelse som ingen asylsökande själv hittat på utan som Migrationsverket framställt.
Migrationsverket har tillsammans med Egmont Kärnan AB gett ut ett specialnummer av tidningen Bamse som handlar om hur det är för barn att söka asyl i Sverige. I tidningen får man följa de två kaninsyskonen Mim och Pricken samt grävlingspojken Meles som alla har sökt asyl i Sverige.
Mim och Pricken kom till Sverige från Minitanien, ett litet land som haft fred så länge någon kunde minnas. Så en dag började det vandra in krokodiler i landet och inget blev sig likt.
Krokodilerna tvekade inte att ge sig på ursprungsbefolkningens kvinnor med våld.
Krokodilerna startade eldar i ursprungsbefolkningens bostadsområden och stal deras egendom. Livet för ursprungsbefolkningen blev outhärdligt i den tidigare idyllen.
När Pricken tillfrågas om hon inte kan tänka sig att vända hem till det på grund av krokodilerna nu mångkulturella hemlandet ger Pricken utlopp för ett oförblommerat främlingshat.
Till slut får dock kaninfamiljen uppehållstillstånd i Sverige. Detta eftersom mamma kanin har ett bristfälligt manligt nätverk i hemlandet. Den krokodilfientliga familjen glädjer sig.
Ett par minuter efter att de fått uppehållstillstånd råkar de få kontakt med pappa kanin och lillasyster kanin som bosatt sig i Musitanien. De kan nu anhöriginvandra till Sverige och alla i familjen blir glada. Slutet gott allting gott.
Grävlingen Meles hade oturen att födas i ett mångkulturellt land med bristande mångkulturell förbrödring mellan de olika etniska grupperna.
Meles med familj får dock återvända till hemlandet där de möts av hela tjocka släkten på flygplatsen. Slutet gott allting gott.
På tidningens näst sista sida finns en faktaruta där Bengt Westerberg och hans girigbukskompisar inom Röda Korset felaktigt beskrivs som “frivilligarbetare”.
Migrationsverket har beslutat att alla ska kunna få ett exemplar av denna Bamsetidning hemskickad gratis. Allt man behöver göra är att fylla i detta formulär på verkets hemsida.
Uppdatering
Migrationsverkets Bamsetidning har nyligen uppmärksammats i ett antal tidningar. Däribland Helsingbors Dagblad. Helsingborgs Dagblad igen. Svenska Dagbladet. Medievärlden. Sveriges Television. LO-tidningen. Vasabladet. Hufvudstadsbladet. Aftonbladet. Expressen. Göteborgsposten.
En asylsökande kvinna påstod sig vara född och uppvuxen i Bureo i Somaliland i norra Somalia. Hon säger att hon har varit gift med en man, med vilken hon har två barn. Efter det att maken avled säger hon att hon träffade en annan man och det avtalades att de skulle ingå äktenskap. De inledde en sexuell relation före äktenskapet och hon blev gravid. När mannen fick veta
detta lämnade han henne och han vill inte veta av den dotter som hon födde år 2002. När hennes ena halvbror fick reda på att hon hade fött ett utomäktenskapligt barn försökte han enligt kvinnan mörda henne genom att sticka henne med en kniv i halsen och i ena benet.
Kvinna skall då ha åkt till Kismayo i södra Somalia. Under 2009 skall kvinnan enligt sin berättelse fått reda på att hennes halvbröder och hennes makes bror kommit till Kismayo för att tillsammans med Al-shabaab söka upp henne och bestraffa henne för att hon fött ett utomäktenskapligt barn.
Varken Migrationsverket eller migrationsdomstolen fann hennes berättelse tillräcklig för att hon skulle få uppehållstillstånd. Migrationsverket tvivlade på att hon lämnat norra Somalia för att bosätta sig i Kismayo överhuvudtaget. Migrationsdomstolen finner det konstigt att hennes bröder och makens bror skall ha åkt till Kismayo för att bestraffa henne 2009, sju år efter att hon fött det utomäktenskapliga barnet.
Migrationsöverdomstolens bedömning
Migrationsöverdomstolen konstaterar inledningsvis att Kismayo ligger i den del av Somalia varifrån Migrationsöverdomstolen tidigare beslutat att man ska få autoasyl utan individuella skyddsskäl. Somaliland ligger dock utanför området varifrån man får autoasyl.
“Anisa Sharif Jama Seikahmed har inte åberopat någon skriftlig bevisning till stöd för sitt uppgivna skyddsbehov. Det ligger dock i sakens natur att många av de förhållanden som åberopas av en asylsökande angående skyddsbehov inte kan göras sannolika med skriftlig eller annan bevisning. I förarbetena till utlänningslagen framhålls därför att beviskraven inte kan ställas allt för högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram.”
Migrationsöverdomstolen anser att kvinnan har flyktingskäl på grund av kön gentemot Kismayo. Om hennes möjligheter att bosätta sig i hemprovinsen Somaliland skriver Migrationsöverdomstolen:
“Anisa Sharif Jama Seikahmed har anknytning till Somaliland och det är där hon har sitt manliga nätverk. Hon har emellertid gjort sannolikt att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk och att myndigheterna i Somaliland inte varit villiga att ge henne ett effektivt skydd.”
De som fattade Migrationsöverdomstolens beslut var Sten Wahlqvist, Birgit Råberg och Catharina Lindqvist.
Läs domen
KRSTUM7851_10 kvinnomisshandel somaliland migrationsöverdomstolen
Javier från Bogota, Colombia, har varit med i studentorganisationen FEU som han menar på anklagats för samröre med FARC-gerillan av säkerhetspolisen. Han hävdar även att han mottagit hotelser från okända personer som sagt sig tillhöra den paramilitära gruppen Aguilas Negras. Migrationsverket fann hans historia otillräcklig och beslutade om utvisning. Continue reading
Den asylsökande kvinnan födde barn efter att hon kommit till Sverige. För Migrationsverket berättade hon att barnafadern kan ha svenskt medborgarskap men hon ville inte uppge vem fadern var. Hennes egen asylberättelse, som anger att hon tvångsprostituerats i Georgien, fick underkänt av Migrationsverket två gånger, både den 20 maj 2009 och den 8 mars 2010. Inför migrationsdomstolens förhandling uppgav kvinnan att hon planerade att genomföra en faderskapsundersöking. Migrationsdomstolen beslutade ändå att utvisa kvinnan och hennes barn den 29 oktober 2010. Kvinnan överklagade till Migrationsöverdomstolen som valde att bevilja prövningstillstånd och den 10 mars 2011 beslutade Migrationsöverdomstolen att återhänvisa ärendet till Migrationsverket för ny prövning i och med att barnet eventuellt kan ha en svensk far.
Continue reading
En utvisningsdömd man efterlystes och kunde efter ett halvår gripas av polisen i en trafikkontroll. Då fel polismyndighet tog honom i förvar beslutar Migrationsöverdomstolen att han istället för att sitta fängslad i väntan på utvisning skall släppas ut på gatan.
Continue reading
Inför Migrationsverket berättade en man som inte har uppvisat några id-handlingar men påstår sig komma från Afghanistan en berättelse enligt vilken en man som hette Davoud lät honom börja arbeta frakta böcker som senare visade sig handla om Jesus vilket skall ha lett till dödshot från den lokala Mullan. Mannen skulle egentligan Dublinöverföras till Grekland men då inte Migrationsverket lyckades överföra honom i tid fick han rätt till prövning i Sverige. Väl i Sverige har mannen valt att gå med i Livets Ord och konverterat till kristendomen, vilket han hoppas skall ge honom uppehållstillstånd. Om konverteringen skriver Migrationsverket:
Continue reading
Det aktuella ärendet gäller en man som säger sig komma från Mogadishu som kan vara född 1974 eller 1989, det är lite oklart. I Sverige har han visat upp ett körkort enligt vilket han är född 1974 men i Grekland har han tidigare uppgett sig vara född 1989. Somaliern har under sin tid i Sverige hunnit dömas till två månaders fängelse för urkundsförfalskning och osant intygande vilket Migrationsverket menar bidrar bidrar till dess beslut att utvisa honom. Migrationsverket anser till skillnad från migrationsdomstolen inte att mannen gjort sannolikt att han kommer från Somalia. Continue reading
Kosovaren sökte asyl första gången 24 februari 2003. Han anförde då att han trakasserats i Kosovo för att hans pappa var bosniak medan hans mamma var alban. Han menade även på att hans flickvän är serbisk och att de därför inte kan bo i vare sig Serbien eller Kosovo på grund av risk för trakasserier. Migrationsverket beslutade utvisa honom och beslutet vann laga kraft den 17 mars 2004. Efter att Migrationsverket inte klarat av att utvisa mannen preskriberades utvisningsbeslutet den 17 mars 2008. Han sökte då asyl på nytt. Continue reading
Fadern bosatte sig i Sverige i maj 2008. I september 2008 ansökte mamman, Rian, född 1979 och hans minderåriga lillebror om att få anhöriginvandra till fadern. Eftersom Rian är vuxen nekades han anhöriginvandring av Migrationsverket. Rian är förståndshandikappad. Enligt ett intyg lider han av “mental retardation with behaviour disorder”. Migrationsverket tyckte att han skulle kunna fortsätta bo hos sin farbror, moster eller hos någon av sina två vuxna systrar som fortfarande bor i Irak. Den vård trettioåringen fått i Irak har bestått i lugnande medel och antidepressiv medicin. Continue reading
Hussein ansökte tillsammans med sin pappa och sina minderåriga syskon vid svenska ambassaden i Syrien om att få anhöriginvandra till sin i Sverige boende mamma några veckor före sin artonårsdag. Migrationsverkets beslut att neka anhöriginvandring kom 12 dagar efter att Hussein fyllt 18.
Migrationsverket menar på att även om hans pappa och minderåriga syskon får anhöriginvandra till Sverige så är Hussein myndig och får därför stanna i Syrien. Migrationsverket tycker att Hussein kan ta stöd av sin i Syrien boende farmor om han så behöver. Continue reading
