Sikhbrist i Kabul gav PUT

Meet Singh Matta, född 1986, är enligt egen utsago sikh från Afghanistan. Han talar persiska och sökte asyl i Sverige den 23 juni 2008. Den historia han berättat för Migrationsverket refereras i deras utredning i ärendet med orden:

“Som skäl för din ansökan har du i huvudsak uppgett följande. Du kidnappades när du var femton år gammal utanför ditt hus. Syftet med kidnappningen, får det förstås, var att du skulle berätta var din far befann sig. Du hölls fången i cirka tre år. Under din tid i fångenskap utsattes du för misshandel och sexuella övergrepp. Du tvingades utföra hushållssysslor åt männen. Du lyckades, med hjälp av en man som var bekant med kidnapparna, lämna huset och ta dig till Pakistan. Du vistades i Pakistan i tre och ett halvt år där du arbetade som butiksbiträde.”

kidnapparna ville, enligt Meet, att han skulle tala om var hans far uppehöll sig, de ville rekrytera hans far till en för honom okänd väpnad grupp.

Migrationsverkets bedöming
Migrationsverket menar på att Meet inte har gjort sin identitet sannolik. Migrationsverket tycker det låter “besynnerligt” att kidnapparna skulle vilja rekrytera en sikh till en i huvudsak muslimsk väpnad kamp. Migrationsverket anmärker också på att Meet lämnat olika uppgifter om när han fick veta att hans fars butik bränts ner. Migrationsverket väljer ändå att betrakta Meets berättelse som “trovärdig i centrala delar”. Migrationsverket tycker dock inte att Meets berättelse är tillräcklig för att han ska få PUT utan beslutade den 12 juni 2009 att avslå asylansökan.

Migrationsdomstolens bedömning

I migrationsdomstolens förhandling förklarar Meet att muslimerna ville tvinga hans far att konvertera och bli muslim för det skulle innebära att antalet sikher minskade.

Migrationsdomstolen avfärdar att Meets asylberättelse. Domstolen noterar dock att Meet kommer från Ghazni-provinsen i Afghanistan. Migrationsdomstolen skriver om Ghazniprovinsen att alla icke-talibaner i Ghazni ska anses ha skyddsbehov gentemot provinsen:

“Enligt landinformationen i målet framgår det emellertid att talibanerna i bland annat Ghazniprovinsen utövar systematiskt våld mot befolkningen och att striderna där är att betrakta som urskillningslösa. Det finns därför, enligt domstolens mening, grundad anledning att anta att en civilperson genom sin blotta närvaro i den provinsen skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt hot mot liv eller lem.”

Migrationsdomstolen konstaterar dock att innan man avgör om Meet skall få uppehållstillstånd i Sverige skall man undersöka om det finns möjlighet till internt flyktalternativ i Afghanistan. Migrationsverket föreslår det interna flyktalternativet Kabul.

Migrationsdomstolen menar på att det inte finns någon individuell hotbild mot Meet i Kabul men skriver att:

“Migrationsdomstolen ska även bedöma om det av Migrationsverket föreslagna internflyktsalternativet är att anse som rimligt. I detta sammanhang kan domstolen konstatera att Meet Singh Matta är en ung, frisk och arbetsför man, men att han saknar ett socialt nätverk i Kabul. I egenskap av sikh har han inte någon klan att söka skydd och stöd hos och han har även uppgett att han på grund av sin religion kommer att diskrimineras i fråga om arbete och bostad.

Migrationsverket har inte inkommit med någon aktuellIandinformation avseende sikhernas situation i Kabul. Av den landinformation som tillförts målet under processen hos Migrationsverket framgår att sikherna numera utgör en mycket liten minoritet i Afghanistan och att de fortfarande löper risk att utsättas för diskriminering, hot, trakasserier och våld både från allmänhetens och från myndigheternas sida.”

Med hänsyn till “den allvarliga säkerhetssituationen i Kabul”, “den utsatta situationen för sikher” samt “klagandens avsaknad av ett nätverk i hemlandet” menar migrationsdomstolen på att:

“Migrationsverket inte kan anses ha uppfyllt sin bevisbörda avseende rimligheten i att hänvisa en ensam Sikh till Kabul”

Meet fick permanent uppehållstillstånd i Sverige av migrationsdomstolen i Stockholm den 24 juni 2010 såsom varande alternativt skyddsbehövande.

Läs domen:
Migrationsdomstolen Stockholm UM 12145-10 (24-årig sikh från Ghazni i Afghanistan beviljas uppehållstillstånd)

Share
This entry was posted in Migrationsdomar and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply