Psykproblem och nätverksbrist gav PUT

Jan Mohammad Sangeen från Afghanistan berättar att han i januari 2006 ska ha intervjuats i ett tvprogram som ”sändes över hela världen”. I TV-inslaget kritiserade han Talibaner, Al-Quaida och terrorister och sa att man måste bekämpa dessa grupper. Talibanerna ska ha fått reda på vad han sagt och ett fotografi på honom ska ha försvunnit. Mellan december 2006 och januari 2007 ska mellan fem och tio hotbrev ha klistrats upp på hans bostad. I maj 2007 ska talibaner ha attackerat hans hem och hans farbror då dödats. Efter det ska Jan ha beslutat resa iväg till Sverige för att söka asyl. Jan anför även att han har psykiska problem och problem med ett ben efter misshandel under en tidigare cirka 35 dagar lång Talibankidnappning.

Migrationsverkets dom

Migrationsverket dömde Jan till utvisning. I motiveringen anges det faktum att Jan  inte kunnat presentera några hotbrev, han säger att han inte sparat dem, att han inte polisanmält hoten hemma i Afghanistan och att han inte presenterat några bevis för att han varit med i TV. Jan har heller inte kunnat specificera vad han menar med att TV-programmet ”visats över hela världen”.

Migrationsdomstolens dom
Jan överklagade till migrationsdomstolen i Göteborg. Inför migrationsdomstolen berättar han mer detaljerat om sina psykiska problem. Jan anger att han:

”har en grav psykos med vanföreställningar samt även paranoida drag.”

Migrationsverket anför inför migrationsdomstolen att:

”Om migrationsdomstolen anser att Jans hälsotillstånd har sin grund i en psykotisk sjukdom medges bifall på överklagandet på synnerligen ömmande omständigheter”

Migrationsdomstolen tror inte heller riktigt på Jans berättelse utan menar på att det finns ”skäl att ifrågasätta att han råkat ut för det som han redogjort för”. Migrationsdomstolen beviljar ändå Jan uppehållstillstånd den 8 julit 2009 som ”skyddsbehövande i övrigt” med motiveringen:

”Av de läkarintyg som ingetts i målet framkommer att Jan lider av mycket svår psykisk ohälsa och att han behöver vård. Migrationsdomstolen bedömer att det mot denna bakgrund inte är möjligt för honom att klara sig själv i hemlandet. Han har tidigare varit bosatt på flera ställen i Afghanistan. Migrationsverket har ansett att han kan bosätta sig i Kabul, Werdak eller Herat. Det har emellertid inte framkommit i målet att han skulle ha släkt eller något annat socialt nätverk som skulle kunna hjälpa honom i någon annan del av Afghanistan än i hemprovinsen Hemland. Inte heller har han tillgång till bostad eller arbete på någon av de platser Migrationsverket hänvisat honom till. Mot denna bakgrund och då den allmänna humanitära situationen i Afghanistan är mycket dålig vad avser bostäder, försörjningsmöjligheter och hälsovård, riskerar han att utsättas för otillbörliga umbäranden om han skulle återvända till hemlandet och bosätta sig i någon annan del av landet än den provins där han har sina släktingar. Något internt flyktalternativ finns alltså inte för Jan. Han är därför att anse som skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 Utll och ska beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Uppehållstillståndet ska vara permanent.”

Läs domen
migrationsdomstolen-goteborg-2902-08-psykproblem nätverksbrist afghanistan

Share
This entry was posted in Migrationsdomar and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply