Fakta om romer, del 13: Avslutande reflektioner

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Avpixlat har i en artikelserie försökt förklara och beskriva romernas situation i Sverige. Självklart blir det en sammanfattning och förenkling av svåra och komplicerade frågor. Avsikten har aldrig varit att ge en heltäckande bild. Syftet har istället varit att ge Avpixlats läsare en ökad kunskap om romerna, deras kultur, historia och problem i dagens samhälle.

Personen som har skrivit artiklarna har arbetat med den romska frågan genom en statlig myndighet och i nära samarbete med romer. Personen har haft möten och kontakter med politiker, tjänstemän, förvaltningar och olika myndigheter. Men framför allt har personen haft kontakt med romer. Självklart kan det finnas saker som ”hen” missuppfattat eller missförstått. Den romska frågan är svår eftersom det finns så många olika stammar och undergrupper. Det går därför inte att bara ge ett svar som täcker in allt.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 12: Hälsotillståndet

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Avpixlat återupptar efter ett kort uppehåll artikelserien “Fakta om romer”. Vi passar samtidigt på att tipsa om Karl-Olov Arnstbergs nyutkomna bok “Romer i Sverige” som fristående fördjupningsmaterial till denna artikelserie. Det tolfte avsnittet i serien handlar om den romska gruppens hälsotillstånd.

Anledningarna till romernas dåliga hälsa beror inte enbart på deras låga socioekonomiska status, utan även på deras attityder till hälsa och val av livsstil. Ett flertal studier visar att romer har en ohälsosam livsstil. Ett exempel är att den romska kulturen helt saknar sedvänjor för sport. Fysisk träning ses som en självisk handling då den upptar tid som annars skulle ha ägnats åt familjen.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 11: Socialtjänsten

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER I den elfte delen av Avpixlats stora artikelserie om den romska folkgruppen granskar vi romernas kontakter med socialtjänsten. Det finns en stor misstro från romernas sida mot olika myndigheter. I en undersökning uppgav 80% att de inte har något förtroende, eller inte särskilt stort förtroende, för socialtjänsten. Detta låga förtroende har ett nära samband med frågan om omhändertagande av barn. Rädslan och otryggheten får i sin tur konsekvenser för viljan att söka stöd och hjälp.

Att samhället ska omhänderta barnen är en skräck för många romska föräldrar. Detta baseras på historiska händelser. Det finns en närvarande oro för att historien ska upprepa sig. Uppfattningen är att socialtjänsten i stor utsträckning omhändertar barn med romskt ursprung och att detta sker på vaga eller felaktiga grunder. Men denna övertygelse har inget stöd i verkliga förhållanden där omhändertaganden av barn numera sker ytterst sällan och bara som en absolut sista utväg. Landets socialtjänster är dessutom väl medvetna om att de romska familjerna oftast inte önskar att barnen placeras utanför den egna kulturen.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 10: Utbildning, forts.

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Avsnitt 10 i Avpixlats stora artikelserie om den romska folkgruppen är en fortsättning på avsnitt 9 om utbildningssituationen bland romer. Många romska barn går inte i förskola och saknar därmed viktiga erfarenheter som de flesta andra barn har vid skolstarten.

De romska eleverna ligger inte sällan efter redan vid skolstarten. Därför kan de behöva extra stöd redan från första klass. Av de som går ut grundskolan har de flesta inte fullständiga betyg och de har stora kunskapsluckor. Överlag börjar frånvaron redan på låg- och mellanstadiet, för att sedan öka under högstadiet. Flickorna har störst frånvaro och där är det fortfarande ovanligt med en fullständig grundskola.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 9: Utbildning

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Det nionde (och kommande tionde) avsnittet i Avpixlats stora artikelserie om den romska folkgruppen handlar om utbildning. De romska elevernas skolgång kännetecknas av hög frånvaro, avsaknad av förebilder, ofullständig skolgång och ofullständiga betyg. Många romer saknar fullständig grundskoleutbildning.

Romernas problem i skolan beskrivs framförallt som kulturellt bestämda och svåra att förändra. Det anses viktigt att arbeta långsiktigt, samt uthålligt, med de olika åtgärderna. De särskilda insatser som görs enbart för romska elever består i huvudsak av studiehandledning av romska ”brobyggare”. Kommunerna saknar generellt sett särskilda insatser för att öka de romska elevernas närvaro och öka andelen elever som slutför grundskolan med godkända betyg. De insatser som finns brister i ambition och är oftast kortsiktiga och tillfälliga.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 8: Bostadssituationen

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Det åttonde avsnittet i Avpixlats stora artikelserie om den romska folkgruppen handlar om romernas bostadssituation. Sedan 1960-talet har majoriteten av alla romer i Sverige varit bosatta. Det har berott på en kombination av statliga initiativ och påtryckningar, samt att de traditionella yrkena och försörjningsmedlen har försvunnit.

Det finns en diskriminering av romer på bostadsmarknaden. Vilket gör det svårare för dom att få bostad. De möts bl.a av misstänksamhet, negativa attityder och fördomar. Romerna beskriver själva utsattheten som stor. En ledig lägenhet är plötsligt inte längre ledig när hyresvärden får reda på att den som köar är rom. Hälften av alla domar och förlikningar om bostadsdiskriminering gäller romer. Hyresvärdarna motiverar ofta sitt beteende utifrån andra hyresgästers önskemål om att inte ha romer som hyresgäster och grannar.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 7: Arbete och arbetsmarknad

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER De sjunde avsnittet i Avpixlats stora artikelserie om den romska folkgruppen handlar om arbete och arbetsmarknad. Det mesta tyder på att romerna i Sverige i stort sett var självförsörjande från deras ankomst på 1500-talet tills de blev fast bosatta på 1960-talet. Även om det inte fanns något överflöd hade de oftast så de klarade sig. Varje stam har haft sitt specifika försörjningssätt. Därmed har personens yrke och inkomstmöjligheter berott på vilken stam personen tillhörde.

Historiskt sett försörjde de flesta sig på att tillverka saker, bedriva handel eller erbjuda den bosatta befolkningen olika tjänster. För att hitta nya marknader var de tvungna att ständigt flytta vidare. Samtidigt som de förbjöds att vistas för länge på samma plats. Det var viktigt för romerna att klara sig själva och inte ligga samhället till last. De visste att om de misskötte sig så kom statens representanter och omhändertog deras barn.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 6: Nutidshistoria

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER I det förra avsnittet av Avpixlat artikelserie om den romska folkgruppen avhandlades romernas äldre historia. Avsnitt 6 handlar om romernas nutidshistoria.

Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring förbjuden. Vilket således bl.a innebar att romer inte kunde fly till Sverige under nazisternas förföljelse under andra världskriget. De som kom hit skickades tillbaka. Den restriktiva flyktingpolitiken, som särskilt drabbade judar och romer, motiverades utifrån rasbiologiska skäl.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 5: Historia

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Det femte avsnittet i Avpixlats artikelserie om den romska folkgruppen handlar som gruppens äldre historia. Romernas nutidshistoria behandlas i ett eget avsnitt.

Det finns inte mycket nedtecknat om romernas historia. Endast en liten del går att hitta i historiska källor. Därför finns det än idag många frågetecken. Enligt forskare kommer romerna ursprungligen från Indien, varifrån de började utvandra på 700-talet. Anledningen till denna utvandring är oklar. Det kan ha varit krig, svält eller regimskifte. Bland orsakerna nämns även social oro och den muslimska expansion som skedde i norra Indien under denna period.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 4: Bakgrund

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Det fjärde avsnittet av Avpixlat stora artikelserie med fakta om den romska folkgruppen handlar om gruppens bakgrund mer allmänt. I kommande avsnitt görs mer ingående djupdykningar i gruppens historia i såväl avlägsen tid som närtid.

Sedan 1999 är romer en nationell minoritetsgrupp och språket romani chib är ett nationellt minoritetsspråk. 2010 förstärktes minoriteternas rättigheter genom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen säger att språken ska skyddas och främjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. Särskilt är det barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket som ska främjas.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 3: Familjen och kvinnans ställning

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER I del 3 av Avpixlats artikelserie om den romska folkgruppen tar vi en närmare titt på familjens roll och kvinnans ställning. Familjen är den absolut viktigaste beståndsdelen i det romska livet. Allting bygger på att man håller ihop. Familjen står för den trygghet som man behöver. För många är familjen och släkten det enda man förlitar sig till. Släkten och gruppen är en central trygghet i romskt liv.

Familjens intresse går alltid före individens. Lojalitet och stöd, samt solidaritet med familjen, släkten och dess nätverk ställer krav på socialt, ekonomisk och känslomässigt stöd hos alla inom gruppen. Om det händer något inom släkten ställer alla upp för att hjälpa och stödja den personen.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 2: Språk

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Del 2 i Avpixlats artikelserie om den romska folkgruppen handlar om romernas språk. Romerna har ett språk som är uppbyggt av lånord från olika håll. Det talas flera olika varianter av romani chib (som är den officiella benämningen i Sverige). Vissa grupper kan kommunicera utmärkt med varandra, medan andra har betydligt svårare att förstå varandras dialekter.

Språket brukar ses som det mest centrala i det romska kulturarvet. Men alla talar inte romani. Romernas utsatta situation har bidragit till att vissa grupper upphört med att tala och utveckla sitt språk. I många länder har språket dessutom varit förbjudet, med resultatet att det efterhand har glömts bort. Många talar enbart standardfraser, enstaka ord och meningar, medan andra kan prata språket mer eller mindre flytande.

Läs mer »

FacebookTwitter

Fakta om romer, del 1: Kultur

fakta_om_romerFAKTA OM ROMER Avpixlat inleder idag en artikelserie kallad “Fakta om romer”. Den romska folkgruppen intar idag en central roll i den svenska politiska debatten, inte minst i spåren av det hitresta tiggeriet, Skånepolisens omtalade s.k. romregister och gruppens överrepresentation i vissa typer av brottslighet. Det utropades nyligen i Sverige också ett romskt kulturår och skrevs en vitbok om det svenska samhällets historiska diskriminering av romer. En profilerad rom representerar idag Sverige i EU-parlamentet.

Diskussionen om den romska gruppen är ofta polariserad, där båda sidor beskyller varandra för att sprida fördomar genom vittvättning respektive svartmålning. Den här artikelserien vill försöka nå bortom och höja sig över det politiska och utgöra en informationsbas. I förlängningen hoppas vi att den ska bidra till att göra det offentliga samtalet i frågor som har anknytning till den romska gruppen lite intelligentare, lite mer verklighetsanknutet, lite mindre plakatpolitiskt. Dagens artikel handlar om den romska kulturen. Serien omfattar ett tiotal artiklar och behandlar en rad ämnen – romernas historia, språk, ställning på bostads- och arbetsmarknad, familje- och kvinnosyn osv.

Läs mer »

FacebookTwitter
Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson