Annonsera på Avpixlat

Terrorn är vår nya hemliga kompis

KRÖNIKA Har ni vant er vid terrorn än? Det har inte jag i alla fall och uppenbarligen inte heller det tyska folket eller den tyska pressen. Knappt hade Hamburgborna hämtat sig från den vänsterextrema gatufesten under det katastrofala G20-mötet för ett par veckor sedan när terrorn slog till igen. Den 28 juli gick en migrant lös med kniv på människor som var och fredagshandlade på ett snabbköp i stadsdelen Barmbek. Bild-Zeitung körde dagen efter en fem sidor lång artikel med överskriften ”Han stack som en galning”. Däremot har jag och många andra vant oss vid politikernas reaktion efter terrorattentat. Som vanligt var det strutshållning och bortförklaringar som dominerade. De som fortfarande inte kan se någon koppling mellan den accelererande islamska invandringen och antalet terrordåd passade som vanligt på att uppmana till ”kärlek” och ”tolerans”. Någonstans såg jag också en bild på en stor fredssymbol med värmeljus och rosor i.

Eftersom jag en period varken har haft tillgång till tv eller internet hemma kan jag inte svära på det, men jag är tämligen säker på att Merkel eller någon regeringsföreträdare vid någon presskonferens efter dådet kommenterade ”incidenten” i Hamburg med att vi står enade mot terrorn och att vi inte låter oss besegras. Vad det nu ska betyda. Ingen vet, men de flesta verkar nöja sig med uppblåsta fluff-fluff-uttalanden i stället för att utkräva ansvar av dem som är ansvariga för att vi måste leva med terrorn som med en ”hemlig kompis” som följer med oss överallt där vi går. Det är som i Alfons Åbergs värld. Det är bara Alfons som kan se sin hemliga kompis Mållgan. I vår värld är det bara vi ”islamofober” som kan se att terrorn har en islamisk klangbotten medan makthavarna kör huvudet under vingen som en sovande flamingo och hoppas att verkligheten av någon anledning ska försvinna.

Två dagar efter knivattentatet i Hamburg avlossade en irakier ett gevär på ett diskotek i Konstanz och dödade en person (gärningsmannen sköts sedan ihjäl av polisen). Eftersom jag försöker komma i form efter en strikt sommardiet på öl och Krustenbraten stod jag just då och plågade mig på stegmaskinen på gymmet och råkade se rubrikerna flimra förbi på tv-skärmen. Jag har jag aldrig tv-ljudet på när jag är på gymmet eftersom jag föredrar kvalitetsmusik som Die Ärzte eller Joddla med Siv i stället för skvalande frisörsalongssladder. Men hade jag haft det hade säkert någon regeringstalesman yttrat den numera klassiska standardsatsen i dylika sammanhang: ”Inget tyder på ett islamistiskt motiv i nuläget, men det kan varken bekräftas eller dementeras.” Öh? Vore det inte ett tidsbesparande alternativ att bara säga ”ingen kommentar” tills det har vuxit fram en helhetsbild?

Ok, låt oss haka av Konstanz då (det var ju ändå inte en Merkel-migrant utan en 34 år gammal irakier som bott i Konstanz i 15 år och som sedan länge var känd av polisen på grund av otaliga brott) och återvända till honom med kniven, och då menar jag inte Gösta Bohman utan Ahmad Alhaw i Hamburg (26). Här var det lite svårare att strö dimridåer eftersom det fanns vittnen som hade hört honom ropa vår tids ”Heil Hitler”: ”Allahu akbar”. Vittnena lyckades dessutom hålla kvar honom på plats genom att leka en avancerad variant av ”hela havet stormar”. De kastade stolar på honom tills polisen anlände och kunde förse honom med handfängsel och en ”spotthuva” (en huvudbonad som dras ner över ansiktet så att den gripne inte kan bitas eller spotta på polisen).

Alhaw ska enligt uppgift vara född i Förenade Arabemiraten. Var han hållit hus innan och varför han sökt asyl i Tyskland är i nuläget okänt, men sannolikheten att han tillhör någon förtryckt religiös minoritet när han är född i ett land där islam är statsreligion och har en muslimsk befolkning på 100 % (85 % sunniter, 14 % shiiter och 1 % druser plus lite annat smått och gott) är ganska låg. Dessutom är oljelandet Förenade Arabemiraten ett av världens rikaste länder så att han skulle kommit hit av ekonomiska orsaker är mindre troligt. Återstår att han kommit hit som jihadist kanske i IS regi. ”Der Tagesspiegel” bekräftade också att Alhaw är känd av polisen sedan länge och att han är klassad som just islamist. Egentligen skulle han avvisas, men det gick aldrig att verkställa avvisningen eftersom han saknade papper.

Det här argumentet måste man låta smälta långsamt på tungan innan man sväljer det: Det går alltså att komma in i landet utan papper, men det går inte att komma ut igen utan papper. Vi tar det igen: en person som inte har rätt att komma in får komma in trots att han inte har de papper som han skulle behöva för att komma in. Personen som egentligen inte ska vara här utan utanför landets gränser går det inte att avvisa för att han inte har de papper som han egentligen skulle behöva för att vara här. Om det är någon av läsarna som ser logiken i det får hon eller han gärna påpeka det i kommentarsfältet.

Alhaw bodde på ett flyktingboende utanför Hamburg med 599 andra migranter. Jag vet inte hur stor yta varje flykting har till förfogande, men eftersom godhetsmänniskorna alltid försöker hitta alternativa förklaringar till gärningar där gärningsmännen har sagt att de vill döda oss för att vi är vi och ingenting annat kommer de kanske fram till att attentatet berodde på trångboddhet.

Det finns flera hundratusen radikala muslimer precis som Alhaw, många så kallade jihadister, på vår kontinent. De lider av en rejäl släng av ”infidelofobia” och vill se oss döda bara för att vi är vi. Inga clowner, korvgrillningar eller andra integrationsåtgärder kommer att få dem att ändra på sig. Dessutom fylls det bara på med ännu fler. Vi kan därför lugnt utgå från att Terror-Mållgan kommer att fortsätta vara vår följeslagare i decennier eller århundranden eller så länge som det fortfarande finns ursprungsbefolkningar kvar i våra länder.

Det är Europas politiker som i decennier har bäddat för den här situationen med sin naiva Gutmenschen-politik. De har aldrig funderat över vad som händer när man placerar människor från världen mest intoleranta länder i världens mest toleranta länder. Hur ska människor från länder som helt saknar mångkultur kunna bilda ryggraden i ett mångkulturellt samhälle?

Hittills verkar det i alla fall inte ha fungerat så bra om man betraktar listan nedan över attentat utförda av muslimer i Europa sedan 2015:

  • 7 januari 2015. Attentat mot på satirmagasinet ”Charlie Hebdo” i Paris (12 döda)
  • 13 november 2015. Attentatsserie i Paris (130 döda, 352 skadade).
  • 26 februari 2016. En 15-åring sticker ner en polis i Hannover (1 skadad).
  • 22 mars 2016. Självmordsattentat i Bryssel (38 dödade, över 300 skadade).
  • 14 juli 2016. Lastbilsattack i Nice (85 döda, 303 skadade)
  • 18 juli 2016. Yxattack på ett regionaltåg vid Würzburg (gärningsmannen död, 5 skadade).
  • 24 juli 2016. Bombattentat på en festival i Ansbach (gärningsmannen död, 15 skadade)
  • 26 juli 2016. Prästmordet i Saint-Etienne (1 död).
  • 19 december 2016. Lastbilsattentat mot julmarknaden på Breitscheidtplatz i Berlin (12 döda, 56 skadade).
  • 22 mars 2017. Terrorbilfärd i London (5 döda, 41 skadade).
  • 7 april 2017. Lastbilsattack i Stockholm (5 döda, 15 skadade).
  • 22 maj 2017. Attentat på en konsert i Manchester (22 döda, 59 skadade).
  • 3 juni 2017. Attentat med bil och knivar i London (8 döda, 48 skadade).

Och så då nu knivattacken i Hamburg med en dödad och fem skadade. Journalistgenierna på Bild-Zeitung tokhyllade dem som hade ingripit mot Ahmad Alhaw och försatte naturligtvis ingen chans att påpeka att de flesta hade turkiskt ursprung. De var så pass imponerade att de har avlett en ny terrorbekämpningsstrategi av deras handlande.

I en kommentar den 29 juli skriver Julian Reichelt (biljardbollspolerat tonårsansikte med passande uggleglasögon till):

Men det som hände i Hamburg visar också vad som gör att våra samhällen inte kan besegras: försvarsvilja. Det var helt normala personer som övermannade attentatsmannen. Det måste vara läran från Hamburg: När någon använder våld mot vårt samhälle då måste alla visa mod och civilkurage för att försvara det som vi har. Varje sådan situation är orsak och anledning till att tänka på de tappra människor som på flyg UA 93 den 11:e september 2001 med orden ”let’s roll” gick lös på terroristerna ombord och dog.

Herr Reichelt anser alltså att eftersom makthavarna inte visar upp mod och civilkurage så får vi vanliga yxor göra det i stället – även om det innebär att vi, precis som passagerarna på UA 93, kanske dör på kuppen. Det är så dumt att man inte vet vilken del av huvudet man ska klia sig på. Så nästa gång ni är på IKEA och det kommer in en avvisad flykting som viftar med en kökskniv är det upp till er att oskadliggöra honom, kanske genom att med en Terje-stol som tillhygge trycka in honom i en Billy-bokhylla och sedan hålla kvar honom där. Eller varför inte vira in terroristen i en Hampen-matta och kasta honom i bollhavet på barnavdelningen? Fast se upp: Många Mellanösternmigranter kan inte simma så ni kan eventuellt bli åtalade för övervåld.

Ursäkta, men jag har inte röstat för dårfinkspolitiken att ta hit folk utan legala dokument som stödjer deras identitet. Jag anser inte att jag ska behöva klä skott för den draksådd som Merkel och andra har spritt. Jag kan tänka mig att stoppa en tjuv som håller på att bryta sig in hos min granne eller avstyra ett våldtäktsförsök. Här kan man inte ringa till polisen först för då är brottet redan skett när de väl anländer. Men om någon förväntar sig något mer av mig så vill jag i rimlighetens namn också ha rätt till att bära vapen.

När det ska pekas på positiva effekter av invandringen så kommer det inte så mycket utöver de vanliga flosklerna om berikning. Men vad är det som det tar med sig hit som är så värdefullt? Det är ju knappast ebenholts och elfenben. De negativa effekterna överväger: massvåldtäkter, sämre skolor, otryggare stadsmiljöer och, ja, terrorattentat.

Eftersom våra förtroendevalda inte har någon strategi alls mot det här förutom att bygga ut övervakningssamhället – en strategi som aldrig kommer att vara framgångsrik – så ser det ut som om vi kan fortsätta att räkna med en terrorattack någonstans i Europa sisådär varannan eller var tredje månad. Det är bara att vänja sig som en svensk minister sade för några år sedan.

Låt oss aldrig vänja oss vid terrorsituationen i Europa. Den är en främmande fågel som måste fördrivas härifrån med alla medel. Att se terrorattentat som en normal del av tillvaron är att gå våra dumdristiga politiker till mötes. Yttersta ansvariga för den uppskruvade terrorvågen vi upplever sedan två år tillbaka är massinvandringsförespråkare som Merkel, Löfven samt hans föregångare Fredrik Reinfeldt. De borde skämmas men uppträder med ett självförtroende värdigt Ikaros om han hade klarat resan till solen och tillbaka igen.

I värsta fall får vi väl ta Alfons Åberg till hjälp. Om man får döma av reaktionerna efter en Alfons Åberg-film så verkar han ha förmågan att sprida skräck hos biobesökarna. Kanske han är superhjälten som vi behöver för att få ordning och reda i asylkaoset.

Joakim ”Bronco” Mårtensson

Fler krönikor av Joakim Mårtensson hittar du HÄR.

Print Friendly, PDF & Email
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson