Annonsera på Avpixlat

Ett år med anlagda bränder

SVERIGE BRINNER Sedan ett år tillbaka har Avpixlat gjort en daglig sammanställning av anlagda bränder och annan grov skadegörelse runt om i landet. Nu blir det pga semestertider en paus i denna rapportering och vi passar då på att berätta lite om bakgrunden till detta initiativ och ta in lite läsarsynpunkter om detsamma.

Sedan slutet av juli 2016 har vi i stort sett varje dygn gjort en sammanställning av de anlagda bränder och andra fall av grov skadegörelse som rapporterats runt om i landet. Nu tar den skribent som ansvarat för dessa texter ett par veckors semester. I samband med detta tycker vi det kan vara passande att göra en summering av det gångna årets bevakning av brandattentat i Sverige, förklara hur vi resonerat kring “brandrapporteringen” och kasta ut några frågor till våra läsare.

Varför just bränder och skadegörelse?

De senaste åren har diskussionen om invandringsrelaterad brottslighet intensifierats, och det händer numera att ämnet även tas upp i mainstream-media. I synnerhet diskuteras den grova gängkriminaliteten i landets allt fler “utanförskapsområden”.

Bevakningen av denna brottslighet är dock i hög grad fragmentarisk och “snuttifierad”. Mainstream-media beskriver i allmänhet enskilda incidenter utan något övergripande sammanhang. Den genomsnittlige nyhetskonsumenten, som troligen inte är särskild engagerad i vare sig brottslighet eller invandringsrelaterade samhällsproblem, uppfattar sannolikt nyheterna som en rad isolerade händelser.

En lördagskväll brinner 50 bilar i ett parkeringshus i Malmö, några dagar senare skjuts två unga män ner i en Stockholmsförort, och ytterligare ett par dagar senare attackeras polis och väktare av ett stenkastande ungdomsgäng i norra Göteborgsområdet. Händelserna är naturligtvis upprörande var och en för sig. Men de skildras inte på ett sätt som bildar något sammanhang.

Vår avsikt har varit att visa att de allra grövsta brotten – skottdåden, de våldsamma upploppen och de anlagda storbränderna – bara utgör toppen av ett väldigt isberg. Vi har velat visa att det finns en ständigt pågående vardagsbrottslighet, som hela tiden tycks öka i omfattning, och som i mycket hög grad är knuten till invandrardominerade områden.

För att tydliggöra denna “lågintensiva vardagsterror” har vi valt att ta upp anlagda bränder och annan grov skadegörelse. Kanske hade vi nått samma resultat om vi valt någon annan brottstyp. Bilden hade blivit likartad om vi valt att dagligen rapportera om t.ex. åldringsbrott, personrån eller sexuella ofredanden som är andra brottstyper som i hög grad kan karakteriseras som invandringsrelaterade. Rapporteringen hade med stor säkerhet indikerat att antalet anmälda brott är skyhögt och dessutom hela tiden tycks öka, samt att en orimligt hög andel av de anmälda brotten sker i eller i nära anslutning till invandrartäta områden.

Är bilden trovärdig?

De återkommande sammanställningarna av brandattentat och grov skadegörelse hade inte dugt som underlag för en vetenskaplig studie. Artiklarna har byggt på en daglig genomgång av de händelser som tagits upp på polisens webbplats samt i 30 – 40 olika lokaltidningar och lokala nyhetssajter. De potentiella felkällorna är många.

För det första finns förstås ett mörkertal i form av brott som aldrig anmälts. För det andra kan man anta att en del anmälda brott aldrig rapporteras offentligt, vare sig på polisens webbplats eller i mainstream-media. För det tredje rapporteras en del brott något eller några dygn efter att de begåtts, och i de fallen har de fallit bort ur sammanställningarna, eftersom de inte längre varit dagsaktuella. Och för det fjärde finns förstås möjligheten att vi helt enkelt missat vissa händelser. Alltså kan man anta att det i själva verket begås betydligt fler anlagda bränder och liknande brott än de vi tagit upp i våra sammanställningar.

Emellertid kan man nog också finna ett och annat exempel på det motsatta, dvs. att vi rapporterat aningen fler dåd än vad som egentligen skett. I många fall är det inte med hundraprocentig säkerhet fastställt att en brand varit anlagd, utan rapporteringen bygger på polisens preliminära bedömning. Det bör har säkert funnits tillfällen då en brand som initialt bedömts ha varit anlagd senare visat sig ha haft en “naturlig” förklaring.

Trots alla dessa potentiella fel och brister hävdar vi ändå att sammanställningarna ger en någorlunda god generell bild av en viss typ av brottslighet.

Vi vill också påpeka att hundra procent av de rapporterade brotten säkerligen inte har begåtts av personer med invandrarbakgrund. Det finns förstås etniskt svenska pyromaner och försäkringsbedragare, likväl som det finns etniskt svenska ungdomsgäng som ägnar sig åt att vandalisera och anlägga bränder. Det är dock tydligt att en oproportionerligt hög andel av dåden sker i invandrardominerade områden. Dagliga systematiskt anlagda bränder av det här slaget var ett okänt fenomen i det gamla Sverige.

Vem bryr sig om bränder?

Vi har, i den mån vi kunnat, följt läsarnas reaktioner på brandartiklarna genom att titta på antalet kommentarer och på vad som skrivits. En del artiklar har fått hundratals kommentarer, medan andra genererat tämligen liten läsarrespons.

Läsarnas inställning har varit starkt skiftande. En del har rosat Avpixlat för det arbete det innebär att dagligen rapportera om ett större antal brandattentat och vandaldåd. Andra har tyckt att det är meningslöst med regelbundet återkommande artiklar som är intill förväxling lika. Några har skrivit sådant som “Lägg ner de här meningslösa uppräkningarna av bilbränder“.

De mest kritiska läsarna verkar – om vi förstått dem rätt – tycka att det är dumt att dagligen rapportera om något som redan är allmänt känt. Deras argumentation kan ungefär sammanfattas så här: Vi vet att det anläggs bränder i invandrartäta problemområden varje natt. Därför är det meningslöst med tätt återkommande redovisningar av massor av likartade dåd.

Till dessa läsare vill vi säga följande:

Många trogna Avpixlat-läsare är naturligtvis väl medvetna om de omfattande samhällsproblem som följt i massinvandringens spår, t.ex. den skyhöga kriminaliteten i invandrartäta problemområden. Vi kan förstå om en del av dessa läsare i längden kan tycka att det känns meningslöst att dagligen plöja igenom likartade uppräkningar av brandattentat och vandaldåd. Men Avpixlats roll inom Sverigevänlig alternativmedia är inte bara att “predika för de redan frälsta”. Det finns åtminstone fyra andra kategorier av läsare som är viktiga att nå.

Brandrapporteringen riktar sig för det första till de sporadiska läsarna; de som av nyfikenhet besöker Avpixlat vid enstaka tillfällen, kanske för att få veta vad som egentligen skrivs på den där “hemska, rasistiska hatsajten” de hört talas om i mainstream-media. Bland dessa läsare finns förmodligen många som saknar insikt om den höga invandringsrelaterade vardagsbrottsligheten.

För det andra riktar sig rapporteringen till alla de verksamma inom mainstream-media som vi vet dagligen besöker Avpixlat. Även om de flesta av dessa personer offentligt kallar Avpixlat och andra alternativmedier för sådant som “hatsajter” och “rasistbloggar” vet vi att de tar del av det vi skriver och sannolikt också påverkas av det. Vi har genom åren sett åtskilliga exempel på hur samhällsdiskussioner som startat hos oss hittat vidare till mainstream-media, även om deras journalister aldrig officiellt skulle erkänna oss som upplysande inspirationskälla.

För det tredje vet vi att Avpixlat dagligen besöks av representanter för ett flertal utländska tidningar och tv-kanaler. Den information som förmedlas av Avpixlat och andra oberoende, Sverigevänliga alternativmedier utgör troligen ett viktigt komplement till den tillrättalagda, politiskt korrekta Sverigebild som ofta förmedlas av mainstream-media.

Och, sist men inte minst, skriver vi även för framtida läsare. Kanske kommer historiker och samhällsvetare om 20, 50 eller 100 år att fråga sig: Vad hände egentligen i Sverige på 2010-talet? Varför uppmärksammades inte de enorma, invandringsrelaterade samhällsproblemen mer? Varför gav inte medierna en sanningsenlig bild av hur stora delar av Sverige gradvis förvandlades till “no go-zoner”, där gäng- och klanledare övertog kontrollen över det offentliga rummet?

De forskare som om några decennier kommer att studera samhällsutvecklingen i 2010-talets Sverige kommer t.ex. på Kungliga Bibliotekets dataservrar att kunna ta del av allt material som publicerats på Avpixlat. De kan då att se att vi åtminstone var några som försökte ge svenska folket en sanningsenlig bild av massinvandringens förödande konsekvenser.

En ytterligare orsak till att vi skriver om dessa brott är att vi vill undvika normalisering, tillvänjning och acceptans. Mainstream-medias dramaturgi handlar mycket om att skriva om det som det som läsarna uppfattar som stort, nytt, annorlunda, sensationellt osv. När något blir vardag tappar mainstream-media ofta intresset. I framtiden kan vi hamna i en situation där inte heller gängmord på öppen gata är nyheter som mainstream-media tycker är tillräckligt stora för att dra läsare.

Avpixlat har ett annat uppdrag och följer därför inte samma medielogik. För oss är det angeläget att alla de negativa konsekvenser som den ansvarslösa massinvandringspolitiken har medfört, inte börjar betraktas som ett normaltillstånd. Det gäller både i stort och smått. Det finns förstås värre saker än att det varje dag brinner bilar runtom i Sverige. Men dessa brott är allvarliga för dem som drabbas och de sammantagna försäkringskostnaderna för alla dessa bilbränder är vi alla med och betalar.

Brotten visar också på hur vi i Sverige har misslyckats med att förmedla den känsla av tacksamhet som borde prägla både första och andra generationens asylinvandrare för att de fått en fristad i Sverige, hög bidragsbetald levnadsstandard och fri tillgång till hela det stora och generösa utbud av välfärdstjänster som bekostas av svenska skattebetalare. Att som asylinvandrare begå brott i Sverige borde rimligen vara något helt otänkbart. Men i bjärt kontrast till detta är asylinvandrare alltså i stället kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken.

Vad tycker ni?

Efter sommaren är det ett år till nästa riksdagsval. Det är ett ödesval. Det krävs en radikal förändring av svensk invandrings- och integrationspolitik om det ska gå att rädda det svenska kulturarvet och något av det trygga, stabila välfärdssamhälle Sverige en gång var. En sådan förändring kan bara ske om Sverigedemokraterna får politiskt inflytande på riksnivå. Alltså måste alla vi som räknar oss till “den Sverigevänliga rörelsen” göra vad allt vi kan för att stödja SD:s valkampanj. Avpixlat spelar, som oberoende men SD-vänlig medieaktör, en viktig roll i detta arbete.

Är det i detta sammanhang vettigt att fortsätta lägga tid och kraft på dagliga rapporter om anlagda bränder och vandaldåd? Bör vi fortsätta med likartad rapportering, men kanske övergå till att granska någon annan brottstyp, t.ex. åldringsbrott eller sexualbrott? Eller är det bättre att ägna de redaktionella arbetsinsatserna åt något helt annat?

Vi är intresserade av att få veta vad ni läsare tycker, och kommer med intresse att ta del av era kommentarer.

Avpixlatredaktionen

 

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson