Annonsera på Avpixlat

Almedalen 2017: Långintervju med Tino Sanandaji om invandring, kriminalitet och utanförskap

ALMEDALEN 2017 Nationalekonomen Tino Sanandajis bok “Massutmaning”, som tar ett vetenskapligt samlat grepp på den svenska invandringspolitikens samhällskonsekvenser, blev en kioskvältare försäljningsmässigt. Etablissemanget som länge försökt marginalisera Sanandaji för hans obekväma sanningar i invandringsdebatten måste nu acceptera honom som den kanske tyngsta och bäst pålästa auktoriteten på området i Sverige. Här intervjuas han av Svenska Dagbladets Per Gudmundson.

Intervjun inleddes med att kommentera den sexualbrottsepidemi som Sverige sedan en tid tillbaka upplever. Ökningen handlar framför allt om sexualbrott i det offentliga rummet och det finns starka indikationer på att ökningen är direkt kopplad till den höga invandringen av unga män från kulturer med en helt annan kvinnosyn än den svenska. Brå och andra statistikinsamlande aktörer har dock konsekvent lagt locket på när det gäller att ta fram siffror som antingen styrker eller vederlägger dessa indikationer, något som Sanandaji är kritisk till.

Sanandaji vill dock framhålla att bilden inte är så entydig att det går att generalisera med att “invandrarna kommer hit och våldtar våra kvinnor”. Många tjejer som utsätts för sexualbrotten har själva invandrarbakgrund. Dessutom finns andra orsaker till att sexualbrotten mot unga tjejer ökar, som förändrade umgängesvanor, ökat festande osv. En viss ökning av anmälningsfrekvensen bidrar också till de förhöjda siffrorna. Faktum kvarstår dock att en väsentlig del av sexualbrottsepidemin och kvinnors ökade otrygghet i det offentliga rummet är relaterad till invandringspolitiken.

Intervjun gick därefter vidare med att mer allmänt diskutera den kraftiga överrepresentation som vissa invandrargrupper – företrädesvis utomvästliga och asylrelaterade sådana – som gärningspersoner för brott i allmänhet och grova brott i synnerhet. Även här har regering och riksdag lagt locket på och inte velat uppdatera statistik som i dag börjar bli rejält ålderstigen. Det går inte att värja sig från misstanken att oviljan att redovisa fakta beror på att man vet att siffrorna skulle visa en minst lika hög eller högre överrepresentation idag, och att vi troligen skulle ha färsk statistik att tillgå om ansvariga politiker trott att denna skulle visa på en minskning av asylinvandrargruppers överrepresentation.

Sanandaji gav också Sveriges feminister en ordentlig känga för sin ovilja att differentiera längre än till förövarnas kön. I debatten i det de facto svenska matriarkatet får denna röststarka grupp stort utrymme att trumma in att den gemensamma nämnare för kriminella i allmänhet och sexualbrottslingar i allmänhet är att de är män. Djupare än så ska man inte gräva, anses det, något som Sanandaji kritiserar hårt. Han berättade att han själv tagit del av läckta rapporter från polisen som visar att hundra procent av gärningspersonerna för vissa brott har utomvästlig invandrarbakgrund och kallar det för att “dumma ner sig” när detta medvetet förtigs i den offentliga debatten.

En annan uppfattning som Sanandaji avfärdar som korkad är den att misogyna värderingar på något magiskt sätt skulle rinna av alla invandrare som kommer till Sverige från extremt patriarkala kulturer och att de direkt adopterar svenska jämställda värderingar när de passerar gränsen till Sverige. Svenska feminister vill inte kännas vid att en stor import av män från sådana kulturer också innebär att jämställdhetsklockan delvis vrids tillbaka i Sverige.

Sanandaji menade att fördumningen av debatten till stor del beror på att det blivit förenat med ett högt socialt pris att ta reda på och berätta sanningen om relationen mellan invandring och brott. En god människa talar inte om sånt. Gör man det så är man ond och rasist och blir socialt stigmatiserad. Den här politiskt korrekta tvångströjan fanns inte på samma sätt för 20 år sedan när polisen utan omsvep t ex kunde berätta att alla åldringsbrott begicks av romer. Idag är DDR-klimatet betydligt hårdare, även om en liten vändning kan skönjas.

Att på det här sättet agera som att “okunnighet är styrka” bidrar enligt Sanandaji till att kriminaliteten kan fortsätta och öka ytterligare och Sanandaji lade under intervjun en del av skulden för denna samhällsutveckling på de politiskt korrekta förnekarna.

Gudmundson nämnde sedan den explosiva ökningen av så kallade “utanförskapsområden” i Sverige, som på bara några decennier ökat från 3 till 186. Bakom det semantiska dimridåbegreppet “utanförskap” döljer sig inget annat än invandring, slog Sanandaji fast. Det finns ingen annan förklaring av vikt till att denna siffra har skenat på det sätt som skett.

Han poängterade att den huvudsakliga orsaken till att utanförskapet ökat är att antalet invandrare ökat drastiskt, inte att deras sysselsättningsgrad, skolresultat osv skulle ha minskat ytterligare. De ligger kvar på en stabilt låg nivå. Sanandaji påpekade också att om man bara tittade på gruppen invandrare i Sveriges sammantaget ca 4000 bostadsområden så är en majoritet att betrakta som utanförskapsområden. Det är alltså få områden där gruppen invandrare bidrar till att höja nivån eller hålla den på samma nivå som om man tittar på normalnivån för svenskar.

Gudmundson tog sedan upp prognoserna för den framtida invandringen. Trots regeringens åtstramningar väntas mellan 30 och 40 tusen migranter söka asyl i Sverige varje år och fler än 80.000 anhöriginvandrare tror man kommer att anlända till de anknytningspersoner som fått asyl. Det handlar bara de närmaste fem åren om en invandring som i storleksordning motsvarar hela Malmös befolkning. Gudmundson undrade vad Sanandaji tror om hur detta kommer att påverka den redan allvarliga utanförskapssituationen.

Sanandajis svar var att utanförskapet kommer att växa. Det finns små trender som delvis kan motverka detta, som att tidigare invandrare kommer i arbete och att det blir högkonjunktur, men dessa faktorer är marginella jämfört med det “tankerfartyg” som Sanandaji jämförde den fortsatt höga asyl- och anhöriginvandringen med och som hela tiden spär på utanförskapet.

När Gudmundson citerade statsminister Stefan Löfvens uttalande för en tid sedan om att invandringen från Syrien till stor del består av högutbildade personer, ingenjörer, läkare osv, som det råder brist på i Sverige, skakade Sanandaji uppgivet på huvudet. Huvudskakningarna tilltog i styrka när Gudmundson nämnde att förment sakliga och opartiska SVT kallat denna migrantvåg för “ett kompetensregn”.

Sanandaji riktade hård kritik mot den bluff som han kallade dessa påståenden. Den verkliga siffran är att 90 procent av de syriska migranterna saknar högskoleutbildning och för att hävda något annat har svenska politiker antagit hemsnickrade definitioner där man jämställer en universitetsutbildning till exempelvis läkare med att ha gått koranskola eller lärt sig köra lastbil i den syriska armén och så klumpar man ihop allt, kallar det för “eftergymnasial utbildning” och anser att man då kan tituleras akademiker. Sanandaji menade också att det här är en lögn som hinner ikapp politikerna i takt med att rapporterna strömmar inom om hur många i denna grupp inte klarar komvux, Sfi eller ens kan läsa och skriva.

Nästa fråga gällde huruvida detta invandrade utanförskap kan utbildas bort. Här var Sanandaji positiv och menade att utbildningar, teoretiska såväl som praktiskt yrkesinriktade är det mest framgångsrika metoden att minska sysselsättningsgapet mellan svenskar och invandrare. Han påpekade att, vid sidan av att ett majoritet av de som kommer är lågutbildade så är också många utländska utbildningar som formellt är högre ändå av lägre kvalitet än motsvarande västerländska. Många utbildningar kan dessutom inte heller enkelt överföras mellan länder, t ex om du är jurist. Dessutom saknar man som invandrare språket och kunskaper om det nya landet som är en viktig del av det humankapital som man konkurrerar med på arbetsmarknaden. Att utbilda bort utanförskapet kan dock vara väldigt resurs- och kostnadskrävande för samhället.

En sak som Sanandaji framhöll i sammanhanget är att de “höga trösklar” in på arbetsmarknaden som det ofta talas om inte i någon större utsträckning beror på statliga eller fackliga hinder som man politiskt kan lyfta bort. Trösklarna består i huvudsak i stället av att det ställs mycket höga krav på kompetens och produktivitet på svensk arbetsmarknad jämfört med många andra länder. För en syrier att ta sig in på exempelvis den grekiska arbetsmarknaden, där produktivitetsnivån är väsentlig lägre, är betydligt enklare sa Sanandaji.

Sanandaji menar att ett rikt land som Sverige klarar av att ha en tioprocentig andel av befolkningen pga invandring som är tärande. Om denna andel ökar ytterligare kan dock Sverige få allvarliga problem. Utvecklingen måste stoppas, slog Sanandaji fast. Det kan knappast tolkas på annat sätt än att Sverige drastiskt måste minska nyinvandringen. Många menar nog dessutom att de parallellsamhällen och den etnifierade underklass som Sanandaji framtidsvarnar för i mångt och mycket redan är verklighet idag.

Gudmundson ville också vet vad Sanandaji tror om “fler enkla jobb” som en lösning på det invandrade utanförskapet. Sanandaji svar var att detta kan påverka utanförskapet ytterst marginellt. Han påpekade att Sverige har en fri marknadsekonomi och inte är en kommuniststat och att sådana jobb skulle skapas om marknaden efterfrågad dem. Sanandaji påminde också om att privata arbetsgivare redan idag och sedan länge kan få mycket stora statliga bidrag där 50 till 80 procent av lönen subventioneras av staten. Ändå skapas det inte fler enkla jobb. Merparten av alla enkla jobb rationaliseras dessutom bort i snabb takt genom robotisering. “Fler enkla jobb” är inte en genomförbar lösning på sysselsättningsproblematiken för invandrare.

Sanandaji ägnade också lite tid åt att definiera vad det innebär att leva i utanförskap och tillhöra underlassen i Sverige. Det är inte som i en del andra länder att man är hänvisad till att leva på gatan och tigga. Levnadsstandarden för den som har bidragsförsörjning är extremt hög i Sverige. Du har tillgång till mat, bostad, utbildning, vård och i princip alla livets grundläggande bekvämligheter.

Utanförskapet är i stället i huvudsak av psykologisk art menade Sanandaji. Invandrare ser att det finns svenskar som har ännu mer och känner sig därför i underläge. När de dessutom matas med vänsterliberal desinformation om att Sverige är ett rasistiskt land med strukturell diskriminering kan det leda till bitterhet och fientlighet bland invandrare gentemot det svenska samhället och mot svenskar. De här attityderna menar Sanandaji är betydligt farligare för Sverige än de konkreta ekonomiska skillnaderna.

Avslutningsvis gav Sanandaji sin syn på den amerikanske libertarianske statsvetaren Charles Murray, mer specifikt på hans sentida förespråkande för medborgarlön i takt med att stora delar av den mänskliga arbetskraften blir överflödig när alltfler jobb automatiseras bort. Sanandaji var kritisk till att genomföra något sådant idag, i synnerhet med de motiv om att rationalisera bort välfärdsstaten, som ligger i botten på Marrays förslag. Men som en framtidsvision är sådana idéer intressanta, ansåg Sanandaji.

Gudmundsons sista fråga till Sanandaji var om han ansåg att den svenska åsiktskorridoren nu var riven. Det är den inte, var Sanandajis svar. Däremot finns det idag sätt för den som är stark att kringgå åsiktskorridoren och nåt ut med sitt för etablissemanget obekväma budskap på andra sätt. Sanandajis succébok är ett exempel på det. Alternativmedia är ett annat.

Mats Dagerlind

Print Friendly, PDF & Email
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson