Annonsera på Avpixlat

Avpixlat i paneldebatt i NRK om pixling och censur i svenska medier

SVERIGE SETT UTIFRÅN I Norge ställer man sig frågande till den censur och det förmynderi som svenska medier ägnar sig åt när det gäller att dölja kriminellas härkomst. Med anledning av att flertalet svenska medier pixlade bilderna på och utelämnade uppgifter om härkomst för de tre dömda gärningsmännen i den uppmärksammade Facebook-våldtäkten, beslöt SVT:s och SR:s betydligt mindre politiskt korrekta Public Service-motsvarighet i Norge, NRK, att i programmet Verdibørsen ta upp till diskussion varför man gör så här i Sverige men inte i Norge. Där lät media läsarna se bilder på de tre våldtäktsmännen. Inbjuden till programmet var bl.a. Avpixlats chefredaktör och ansvarige utgivare Mats Dagerlind.

I programmet medverkar bl.a. också Are Vogt Moum som är redaktör för norska tidningen Utrop som menar att medborgarnas intresse för att få information om en kriminell person, inklusive dennes härkomst, i de flesta fall är legitimt och bör tillgodoses av media. Moum är också kritisk till att den svenska polisen ofta inte uppger etnicitet i signalement på efterspanade förbrytare och i de fall polisen gör det medierna i stället plockar bort dessa uppgifter, vilket han menar minskar chansen att få in tips från allmänheten som kan leda till ett gripande. Moum menar dock att det också kan finnas tillfällen då man inte behöver uppge uppgifter som skvallrar om en gärningspersons härkomst

Nina Hjerpset-Østlie, som bl.a. skriver för den stora norska tidningen Aftenposten, går ett steg längre och påpekar att gärningspersoners härkomst är relevant att uppge därför att det är belagt att personer med viss invandrarbakgrund är kraftigt överrepresenterade som gärningspersoner till många typer av brott, inte minst sexualbrott, och att detta delvis kan härledas till dessa personers kulturella bakgrund. Hon ger också svenska Aftonbladet en särskild känga för dess ofog att censurera sin nyhetsrapportering i det här avseendet.

Hjerpset-Østlie påpekar också svenska mediers inkonsekvens såtillvida att dessa ofta publicerar opixlade bilder och namn om gärningspersonerna är etniskt svenska men pixlar och censurerar när gärningspersonerna har asylrelaterad invandrarbakgrund. Hon säger sig dock förstå varför vänsterliberala medier i Sverige ägnar sig åt detta – de “är rädda för att stigmatisera en minoritet”, vilket kan leda till att svenskar blir mer kritiskt inställda till Sveriges massinvandringspolitik.

Men det är inte skäl nog för att censurera anser Hjerpset-Østlie, eftersom detta är relevant information. Det är också bättre att lägga korten på bordet och diskutera än att försöka smussla undan obekväma uppgifter, menar hon. Hon exemplifierar med att man i Norge har obligatoriska kurser för invandrare från lågkulturer med bristfällig kvinnosyn, i syfte att förebygga sexualbrott.

Hjerpset-Østlie påtalar också att folk inte är dumma, utan kan läsa mellan raderna i rapporteringen och se när journalisten försöker kringgå obekväma uppgifter. Det gör bara folk förbannade, menar hon, att upptäcka att media försöker föra dem bakom ljuset. De vet också från andra håll att vissa brottstyper ökar som en konsekvens av den utomvästliga invandringen.

Are Vogt Moum säger sig dela uppfattningen att media genom att censurera på ett sätt så att det lyser igenom retar upp läsarna, retar upp dem när de inser att de blir omyndigförklarade. Han menar dock att man ska vara lite försiktig med att koppla sexualbrott till kultur eftersom det ofta kan vara andra faktorer som bidragit mer till ett övergrepp.

Mats Dagerlind kommer in ca 8 minuter in i programmet och får till att börja med berätta för de norska lyssnarna vad Avpixlat är och hur stora de är i det svenska medielandskapet. Han redogör sedan för vad Avpixlat gör och varför, utifrån den mediesituation som råder i Sverige där etablissemangsmedierna ofta ägnar sig åt att vilseleda svenskarna, bl.a. genom att pixla och censurera sin krimjournalistik. Dagerlind redogör också för det i förhållande till etablissemangsmedia annorlunda synsätt på journalistens roll som Avpixlat har, där man i stället för att sätta sig på höga hästar möter medborgaren på samma nivå med respekt för dem som vuxna människor som har rätt att förvänta sig upplysning och information i stället för censur och förmynderi.

Nina Hjerpset-Østlie, håller med om att det i Sverige jämfört med andra länder råder en väldigt speciell mediesituation när det gäller rapportering om allt som har med invandring att göra, och som har skapat ett behov av mediealternativ som Avpixlat. Hon påpekar att detta även gäller den offentliga debatten i stort på detta område i Sverige, som hon menar varit så ensidig att den knappt ens kan kallas för en debatt.

Programledare Aase Cathrine Myrtveit ställer, med anledning av det Dagerlind säger om svenska journalisters attityd till läsarna, en fråga till Are Vogt Moum om han tror att det är en utbredd uppfattning bland journalister att se sig själva som goda och vanligt folk som sämre och benägna att blir rasister och att man därför anser sig behöva ägna sig åt att undanhålla läsarna information. Moum säger att han verkligen hoppas att det inte är på det sättet som norska journalister ser på sig själva och sina läsare. Han säger sig inte vara tillräckligt insatt i den svenska debatten för att uttala sig om journalisters syn på sig själva i Sverige.

Nina Hjerpset-Østlie understryker återigen att det är både sant och relevant att uppge härkomst i brottsrapporteringen pga att vissa grupper, framför allt från muslimska länder, är massivt överrepresenterade i brottsstatistiken, i synnerhet när det gäller sexualbrott. Hjerpset-Østlie kritiserar också svenska feminister som skyller den kraftigt ökande antalet sexualbrott i Sverige på “män” i största allmänhet, när den i själva verket kan ringas in till en viss grupp män med viss kulturell bakgrund.

Are Vogt Moum upprepar sin varning om att man måste vara lite försiktig med att lägga för starkt fokus på detta med härkomst och kultur eftersom det kan ge en skev bild om folk tror att detta är den enda orsaken bakom exempelvis våldtäkter. Han efterlyser en viss vaksamhet så att man inte befäster fördomar genom att berätta sanningen på ett ovarsamt sätt. Han exemplifierar med att den stora norska tidningen VG säkert skulle ha material att pryda sin förstasida varje dag med en mörkhyad brottsling och att det i sig inte skulle vara osant men ändå förmedla ett felaktigt intryck.

Därefter intervjuas Ragnhild Sollund som är vänsterliberalt sinnad professor vid Institutt for kriminologi og rettssosiologi och som skrivit boken ‘Tatt for en annen’ som handlar om relationen mellan den norska polisen och personer som tillhör invandrargrupper och risken för generaliseringar pga att en viss andel av dessa grupper ägnar sig åt brott eller antisociala beteenden. Sollund berättar att ungdomar med invandrarbakgrund upplever att de för sitt utseende och etniska bakgrunds skull blir stämplade av polisen som kriminella och känner sig socialt exkluderade.

De här är klagomål vi känner igen från den svenska debatten med den skillnaden att dessa oftast obefogade beskyllningar i Sverige i motsats till Norge underblåses av etablissemangsmedia. I verkligheten är det snarast tvärtom – att polisen i de invandrartäta områdena avstår från att ingripa för att inte försämra relationerna med gängen och inte dra på sig den vänsterliberala journalistkårens onda öga.

Sollund har en inställning till att uppge härkomst i krimjournalistiken som mer är i linje med den som är förhärskande i Sverige. Hon anser att det bör finnas väldigt starka skäl för att ta med sådana uppgifter, exempelvis att polisen vill få fast en farlig gärningsperson som är på fri fot och sådana signalementsuppgifter kan underlätta för allmänheten att ge tips som leder till ett gripande.

Trots att Sollund alltså är professor hävdar hon mot bättre vetande och tillgänglig forskning att en persons härkomst har väldigt liten betydelse för dennes brott. Någon förklaring till varför personer med viss invandrartillhörighet är så starkt överrepresenterade för vissa brott ger inte Sollund i intervjun, men man kan gissa att “socioekonomiska faktorer” skulle bli svaret på en direkt fråga.

Det är emellertid helt irrelevanta faktorer för den typ av brott som utgör fonden för detta inslag i Verdibørsen, nämligen våldtäkt och andra sexualbrott. Sådana brott kan i motsats till stöld, rån, bedrägeri och liknande brott som inbringar pengar till gärningspersonen, inte vara socioekonomiskt motiverade.

Lyssna på hela det 20 minuter långa inslaget i NRK Verdibørsen HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson