Annonsera på Avpixlat

Tillsättningen av Gorsuch till amerikanska HD bevisar vänsterliberaler fel om Trump (Del 1/2)

KRÖNIKA Nyligen svors Neil Gorsuch in som domare i den amerikanska Högsta domstolen. Detta är en storseger för Donald Trump men framförallt för amerikaner som tror på konstitutionens budskap och individens frihet och rättigheter samt en begränsad statsmakt.

Vänsterliberaler, inte minst svenska journalister, har gjort det till en sport att anklaga Donald Trump för att vara ”populist” och ”fascist”. Trumps nominering och senatens tillsättning av Gorsuch bevisar en gång för alla att vänsterliberaler har helt fel i sina anklagelser om att Donald Trump är ”populist” och ”fascist”. I denna krönika i två delar förklarar och bevisar jag det i kontexten av Neil Gorsuch och den amerikanska konstitutionen.

För att förstå att Donald Trump omöjligen kan vara ”populist” och fascist” utan faktiskt istället är en beskyddare av konstitutionen, demokrati, frihet och rättigheter måste man förstå den amerikanska konstitutionens två fundamentalt olika tolkningar. Man måste även förstå nomineringen och tillsättningen av den nya HD-domaren Neil Gorsuch inom denna kontext.

Den amerikanska konstitutionen har betydligt större betydelse och mer tyngd i den amerikanska demokratin än de svenska grundlagarna har för svensk demokrati. Konstitutionen i USA klargör individens diverse friheter och rättigheter som i princip är skrivna i sten. Att förändra den amerikanska konstitutionen genom nya tillägg är praktiskt extremt svårt att genomföra, vilket är hela vitsen i syfte att skapa stabilitet och motverka att kortsiktigt tänkande påverkar grundlagarna.

Att lagstifta i USA är inte heller en enkel uppgift eftersom nya lagar måste vara förenliga med konstitutionen. Om inte sätter rättssystemet snabbt stopp för den nya lagen. Till exempel, att stifta en lag om hets mot folkgrupp som gjorts i Sverige är en omöjlighet i USA eftersom en sådan lag strider mot konstitutionen, vilket amerikanska HD redan påpekat genom diverse prejudikat vid flera tillfällen. Detta har jag skrivit om tidigare.

Konstitutionen i USA är sålunda en garant mot statens, alltså kongressens och presidentens, övergrepp mot individen och dess fri-och rättigheter, något som för svenskar kan te sig främmande i samband med de i jämförelse svaga svenska grundlagarna. Högsta domstolen i USA är den yttersta försvararen, den sista utposten, av konstitutionen och som därmed skyddar individens friheter och rättigheter från statens övergrepp, till exempel mot just att lagar om hets mot folkgrupp som inskränker yttrandefriheten kan stiftas och verkställas.

Den amerikanska demokratin är uppdelad i tre separata grenar – kongressen stiftar lagar, presidenten verkställer lagar, rättssystemet tolkar lagar i kontexten av konstitutionen. Skribenterna av konstitutionen var visionärer som begrep att makten måste separeras mellan olika institutioner och att rättssystemet måste vara oberoende från de två politiska grenarna. Högsta domstolen i USA kan sägas vara den instansen som håller politiker i schack samt stoppar politiska trender från att förstöra landet genom ”populistiska” lagar, vilket ofta är fallet konkret. HD är även den grenen som åtnjuter störst respekt hos det amerikanska folket. HD ska alltså tolka konstitutionen, vilket dock är inte är en lätt uppgift. Inom HD kommer nämligen domarna, några av landets mest skarpaste juridiska hjärnor, inte ens överens om hur konstitutionen ska tolkas. Man kan säga att HD är uppdelat i två olika tolkningsläger i förhållande till konstitutionen.

Å ena sidan ur perspektivet som i USA omnämns som originalist och constitutionalist. Å andra sidan ur ett vad som idag skulle benämnas som ett ”populistiskt” perspektiv. Konservativa amerikaner, som regel republikaner, är originalists/constitutionalists medan vänsterliberala amerikaner, alltså demokrater, är ”populister” beträffande hur dessa två grupper anser att konstitutionen ska tolkas.

Originalists/constitutionalists anser att konstitutionen alltid ska tolkas som det var tänkt från början, alltså som skribenterna av konstitutionen hade tänkt sig år 1787. Det betyder att konstitutionen tolkas som att statens makt kraftigt ska begränsas samtidigt som delstaternas och kommunernas makt ska ska stärkas, alltså decentralisering, där målet är att maximera individens frihet, rättigheter och skydd mot statens övergrepp.

Originalists/constitutionalists anser att konstitutionens 27 tillägg, och framförallt de tio första tilläggen, alltid har högre prioritet än politiska ”populistiska” trender och att budskapen i tilläggen måste skyddas till varje pris oavsett hur de politiska vindarna för tillfället blåser. Tolkningen av konstitutionen måste helt enkelt vara konsekvent och förutsägbar och inte ändras över tid enligt detta perspektiv.

Originalists/constitutionalists anser att till exempel kränkning är en del av en demokratin och yttrandefriheten med hänvisning till hur skribenterna resonerade under den konstitutionella konventionen 1787 i Philadelphia. Kort och gott, enligt detta perspektiv får man enligt konstitutionen helt enkelt tåla att bli kränkt om man lever i en demokrati med yttrandefrihet. Amerikanska HD har dessutom konstant upprätthållit den principen inom detta perspektiv genom ett antal prejudikat, så den tolkningen anses vara den juridiskt korrekta i USA.

Den andra huvudtolkningen är att konstitutionen är ett levande dokument som konstant måste anpassas till nutid och efter hur de politiska och ”populistiska” vindarna för tillfället blåser. Vänsterliberaler och demokraterna står bakom denna tolkning. Efter Donald Trumps valseger krävde dessa att konstitutionen enkelt måste kunna förändras så att det s k ”electoral college” i nästa presidentval kan avskaffas i syfte att den demokratiska presidentkandidaten vinner. Dock förbjuder konstitutionen en enkel förändring av valsystemet, så sådana antidemokratiska förslag kan i princip omöjligen genomföras i praktiken.

Kränkningsfenomenet finns i USA precis som i Sverige. Som ett resultat av detta försöker vänsterliberaler på olika sätt stoppa människor från att kunna yttra sig, alltså att inskränka yttrandefriheten. S k ”safe spaces” är ett konkret exempel på hur vänsterliberaler, således ”populister” i sammanhanget, vill stoppa yttrandefriheten eftersom de i ”safe spaces” eftersträvar att alla som yttrar sig måste filtrera truten inom en amerikansk version av åsiktskorridoren. De ”populistiska” vänsterliberalerna vill sålunda att konstitutionen därmed måste tolkas mer flexibelt och ”modernt” i syfte att stoppa kränkningar, till exempel genom att stifta och verkställa lagar om hets mot folkgrupp liknande Sveriges. HD har dock redan förbjudit sådana lagar eftersom de inte är förenliga med konstitutionen och dess första tillägg.

Det är här HD-domares bakomliggande ideologi och således deras individuella tolkning av konstitutionen kommer in i bilden. För de konservativa domarna i HD som anses vara just originalists/constitutionalists är tidigare HD-prejudikat extremt viktiga i samband med hur nya domslut tas. Tidigare HD-beslut, varav vissa går tillbaka till den tiden då HD grundades år 1789 och tog sina första beslut, visar nämligen en röd linje genom historien tillbaka till den konstitutionella konventionen 1787 och således hur skribenterna av konstitutionen med stor sannolikhet resonerade och tänkte sig att den skulle originaltolkas och appliceras.

Utmaningen för dagens konservativa domare är således att applicera samma principer som år 1787 till ett modernt samhälle, till exempel hur yttrandefriheten på nätet ska behandlas. Detta har gjorts ett antal gånger där yttrandefriheten på nätet i USA skyddats stenhårt av domstolar, inklusive HD. Tack vare just HD-domare som bekänner sig som originalists/constitutionalists anser dessa att yttrandefrihet är yttrandefrihet, att första tillägget är gällande oavsett kommunikationskanal, kommunikationsmetod eller ny teknik.

För liberala domare i HD som anses vara motpolen och därmed ”populister” är tidigare HD-prejudikat inte lika viktiga eftersom dessa domare sätter upp fingret i luften och tar mer hänsyn till de nuvarande vänsterliberala politiska vindarna när de kommer fram till sina domslut. Det gör att dessa domare kan komma att leverera domslut för att inskränka yttrandefriheten på nätet eftersom de inte nödvändigtvis anser att det är av intresse vad skribenterna av konstitutionen tänkte år 1787 och att deras resonemang under den tiden ändå inte kan appliceras till dagens USA.

Den avlidne konservativa Antonin Scalia, vars HD-stol stod tom i drygt ett år, var en originalist/constitutionalist. Han tog inte hänsyn till politiska vindar under en rättegång. Inte heller till kön, hudfärg, sexuell läggning, kultur eller andra liknande faktorer. Scalia brydde sig endast om att konstitutionen och lagen skulle tolkas och appliceras noggrant, korrekt och konsekvent där individens frihet och rättigheter som står inskrivna i konstitutionen och dess tillägg till varje pris skulle skyddas oavsett de politiska vindarna för dagen. Scalias förhållning till konstitutionen var således rigid. Av den anledningen var Scalia en omåttligt populär legend bland konservativa och republikaner och extremt ogillad bland vänsterliberaler och demokrater. När Scalia var vid liv satt fem av totalt nio domare, alltså en majoritet, i HD med detta tolkningsperspektiv där Scalia ledde vägen. Efter Scalias bortgång var dom fyra och saknade en uppenbar originalist/constitutionalist vägledare i HD.

Scalias raka motsats i HD när han var vid liv är den liberala domaren Ruth Ginsburg. Ginsburg kan anses vara en ”populist” i landets högsta domstol inom dagens populära användning av det begreppet. Ginsburgs tolkning av konstitutionen och följaktligen domslut var föga förvånande därmed ofta raka motsatsen till Scalias där politiska trender påverkade hennes tolkning och appliceringen av konstitutionen och lagarna. Ginsburgs förhållning till konstitutionen är således flexibel, att dokumentet är levande och ska anpassas till nya tider. Av den anledningen är Ginsburg omåttlig populär bland vänsterliberaler och demokrater och ogillad bland konservativa och republikaner. För närvarande sitter fyra domare med samma liberala tolkningsperspektiv i HD där Ginsburg anses vara den liberala ledstjärnan.

Under den nyliga presidentvalskampanjen gjorde Ginsburg dock ett rejält oprofessionellt övertramp och något som HD-domare som regel aldrig gör – kommenterade politik och dessutom en specifik politisk kandidat. Hon förkastade Donald Trump. Ginsburg bad senare om ursäkt men skadan var redan gjord. Trovärdigheten för henne som HD-domare minskade kraftigt och hon skadade institutionens anseende ordentligt genom att blanda sig i politik och officiellt ta avstånd från en presidentkandidat. Vi kan alltså förutse hur hennes inställning kring Trump kommer att sluta när Trumps rättsfall hamnar i HD. Tack och lov sitter det ytterligare åtta domare i HD.

Eftersom Trump uttryckt sin stora respekt för Scalia samt Trumps uttalanden om konstitutionen vet vi att Trump, liksom Scalia, är en originalist/constitutionalist. Även Neil Gorsuch har Scalia som sin juridiska förebild. I del två av krönikan förklarar jag hur nomineringen och tillsättningen av Gorsuch till HD kommer in i bilden samt att detta bortom allt tvivel bevisar att Donald Trump omöjligen kan vara den ”populist” och ”fascist” han av vissa anklagas för att vara.

Vi hörs i kommentarsfälten!

Björn Norström

Fler krönikor av Björn Norström hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson