Annonsera på Avpixlat

En spricka i demokratin

Jan Tullberg

DEBATT När västerländska demokratier beskriver sig själva så använder de gärna termen ”liberala demokratier”. På 90-talet uppdagades att länder där demokratin etablerats inte per automatik efter några år utvecklades till liberala demokratier. Många U-länder instiftade demokratiska institutioner, men det brast i demokratisk mentalitet så de blev inte fullt ut demokratier utan halvdemokratier. Begreppet ”illiberal democracies” kopplas ofta till en essä med det namnet av Fareed Zakaria 1997. Francis Fukuyamas tes om att den historiska processen hade liberala demokratier som slutstation har grusats.

De så kallade populisterna i utvecklade demokratierna anses vara en avvikelse från liberala demokratier och regeringarna i Ungern och Polen har svarat med att beskriva sig själva som ”illiberala demokratier”. Det finns tre innebörder i liberal som de tycker illa om.

1/ De är emot nyliberaler som bejakar globaliseringen enligt ”Davosmodellen”.
2/ De är emot ordet liberal i den amerikanska terminologin, där liberal är vänster och emot både konservatism och liberalism i europeisk bemärkelse.
3/ De är emot liberal i bemärkelsen kulturradikal eftersom de själva är socialkonservativa. De är nationalister, inte kosmopoliter eller multikulturalister som kulturvänstern.

En kontrovers gäller synen på rättssamhälle och media. Etablissemanget i väst påstår att dessa institutioner är oberoende i deras länder, men kan bli beroende om populistiska regimer kommer till makten. De senare menar att institutionerna är partiska och destruktiva varför det behövs strukturförändringar för att bli av med denna antidemokratiska påverkan. Det centrala i dessa anklagelser och motanklagelser är om dessa institutioner är partiska för eller emot en viss politik. Institutioner som är partiska emot den regim som vinner valen brukar reformeras.

Amerikanska politiker utser domare i högsta domstolen enligt den rådande majoritetens åsikter. Ju mer domstolarna hemfaller åt politisk aktivism desto mer måste de bli en del av den demokratiska politiska processen. Enligt samma logik sökte socialdemokratin i Sverige förbättra villkoren för socialdemokratiska tidningar och public service. Ingen regering vill ha en struktur som är emot den, men alla hyllar ofta andra opartiska institutioner med integritet. Hur är det med denna integritet och opartiskhet i de liberala demokratierna?

I vissa frågor har media speglat väljarkåren på ett rättvisande sätt, såsom Brexit-omröstningen i England. Kvaliteten varierar givetvis, men kvantiteten var i ungefärlig balans. Men presidentvalet i USA var kraftigt obalanserad. Populisten Trump hade ett medieunderläge som är i paritet med utmanare till Putin i Ryssland och till detta bör noteras att den senares utmanare hade, i motsats till Trump, ett svagt stöd i befolkningen. Nils Lundgren som tidigare representerade EU-kritiska junilistan i EU-parlamentet berättade att han brukar ställa en fråga till sina motståndare: ”Vilken EU-kritisk tidning i Sverige tycker du bäst om?”. Det blir ett val mellan ett fåtal som Nya Tider eller Flamman.

En majoritet av svenska folket anser att media desinformerar om invandringen, även en majoritet av dem som anser att media sköter sig i allmänhet anser att media desinformerar i invandringsfrågan. Av detta bör man dra slutsatsen att det finns stora brister i de länder som själva kallar sig liberala demokratier. Innan man påstår att media i Ungern ger en skev bild bör man kanske gräva där man står.

Vad regimerna i Polen och Ungern gjort är att försöka rätta till den slagsida mot deras partier som föreligger i en partisk press och en partisk domarkår. Det är ungefär som när en vänsterregering i Sydamerika pensionerar en rad generaler. Det finns anledning att protestera om de ersätts så skevt att militären blir en vänsterjunta, men inte om man endast tar bort en stark högerövervikt som kan leda till en statskupp. I många länder finns ”den djupa staten”, en makt som sitter i märkliga regler och höga utnämnda tjänstemän. De som stöder den förda politiken uppfattar denna som ”stabilitet och rättssäkerhet”, de som motarbetas vill ha ett starkare demokratiskt genomslag.

Enligt den demokratiska teorin skall lagar stiftas av de valda representanterna i parlamenten, inte av jurister i statsapparaten. I USA upprätthåller domare i högsta domstolen inte bara lagen, vilket är deras uppgift, utan i praktiken stiftar de också lagar genom att omtolka konstitutionen vilket är direkt antidemokratiskt. Den amerikanska typen av aktivism tilltalar dock jurister också i andra länder. Länder som inte har konstitutioner behandlar diverse internationella konventioner som gudomliga budord som står över demokratisk revision, men vilka kan omtolkas av juristerna till nya innebörder.

En av kritikpunkterna mot Ungern är att deras ändringar skulle möjliggöra att aborträtten kan tas bort. Finns det en helig rätt till liv eller en helig rätt att välja själv? Det finns uppenbarligen många heliga bud, exempelvis för eller emot abort. Därför bör dessa alternativ ställas mot varandra i den demokratiska processen. Ett mycket allvarligt hot mot demokratin i de liberala demokratierna är att en rad frågor cementeras i den djupa staten och inte får ändras. En sådan syn på heliga regler kan betecknas som rättighetsfundamentalism. Det centrala problemet tycks mig inte vara populisterna invändningar mot det liberala paketet, utan de liberala demokraternas problem med demokratins huvudregel.

Förutom domstolsaktivist finns också problem med att värna den nationella självständigheten. Utan en sådan tappar ju demokratin sin centrala funktion, och hur en vasallstat organiseras är en sekundär fråga. Tidigare hade vänstern och högern olika recept på åtgärder, men de handlade om att förkovra det nationella projektet, man hade samma övergripande mål. Vissa politiska åtgärder kunde vara destruktiva, men de utgick från att alla satt i den nationella båten. Man utgick också från att de valda såg sitt uppdrag som att ge röst åt sina väljares åsikter och intressen.

Många väljare har idag uppfattningen att så inte längre är fallet. Även representanterna ser klyftan mellan sig själva och väljarna. I en holländsk undersökning beskrev 87 % av eliten sig själva som ”innovativa, frihetsälskande och internationellt orienterade” och beskrev 89 % av väljarkåren enligt följande: ”holländare är i allmänhet traditionalistiska, nationalistiska och konservativa”. Läs gärna detta en gång till och begrunda implikationerna. Antingen råder det bristande representativitet i eliten som ger ett demokratiskt underskott eller också föreligger ett behov av uppfostring för att lyfta populasen från sina fördomar till elitens värdegrund.

Många ser ett demokratiskt underskott i EU och inte bara i EU. Demokratin och allmänintresset retirerar och olika särintressen expanderar. Den liberala demokratin transformeras i så hög grad att ett nytt namn är motiverat. ”Liberal postdemokrati” kan vara passande, inte minst som kontrast till ”illiberal demokrati”.

Ett sätt att se på motsättningen i dagens demokratier är att klyftan mellan vänster och höger har eroderat, medan den mellan illiberala demokrater och liberala postdemokrater har ökat. När
kommunismen föll ihop förlorade vänstern sin socialistiska grund, och de blev som andra liberala demokrater. Men de började med nya kulturella experiment, som identitetspolitik och multikulturalism. Högern blev mindre konservativ och istället mer liberal och experimentell. Personerna i eliten lockas av att leda och transformera organisationer vilket ger dem själva en funktion och ett existensberättigande. Svenskarna måste uppfostras och integreras i det nya multikulturella Sverige med globalisering, EU-harmonisering och värdegrundanpassning.

Medborgarna har avpolitiserats och blivit individer och konsumenter. De är vana vid framsteg, men börjar nu se tecken på tillbakagång. Det blir alltmer tvivelaktigt om deras barn kommer att få det bättre än de själva. En majoritet i en rad länder anser att landet är på fel kurs. De börjar också undra över om demokratin fungerar. De kan byta regering, vilket de också ofta gör, men detta leder inte till att den nya regeringen för en ny politik. Samma transformationsprojekt fortsätter. Rättsapparaten bistår makten; det blir en rad triumfer för konstitutionella regler och internationella traktat över den demokratiska majoritetens uppfattning.

Att i detta läge få höra från politikerna att ”vi tar människor oro på allvar” uppfattas med rätta som ett hån. ”Mamma vet att lillan har ont. Nu skall mamma blåsa på fingret så blir allt bra”. Det stora problemet är inte att väljarna tappar förtroende för politikerna, det är ett sundhetstecken. Det beklagliga är att den demokratiska mentaliteten sargas. Väljarna behandlas som struliga barn av manipulativa föräldrar. Demokratin bör grundas på vuxna relationer.

Jan Tullberg

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson