Annonsera på Avpixlat

Svenska dissidenter

KRÖNIKA För mig som skriver här och bedriver Sverigevänlig opinionsbildning i flera kanaler kan det verka lockande att kalla mig dissident. Men det stämmer inte att jag och flera som mig är egentliga dissidenter. För det krävs att man inte bara motarbetas av etablissemanget utan att man också fängslas för sina åsikter.

Det har varit min hållning, men jag är nu beredd att nyansera den. Den är för smal och tar inte tillräcklig hänsyn till mjukt åsiktsförtryck och kulturella förhållanden i olika länder.  Jag funderade efter att ha jämfört ryska och östeuropeiska dissidenter på 1970-talet med oss idag (se förteckning).

Om vi prövar först att fängslas för sina åsikter, så har Sverige idag bara Dan Park som en äkta svensk dissident. Det betyder att Ingrid Carlqvist, Julia Caesar och gänget bakom Granskning Sverige inte klassas som dissidenter trots att de utstår mer än någon av oss andra. Däremot bör Peter Fjordman och Tommy Robinson som jag själv noterat klassas som just två nu levande europeiska dissidenter.

Däremot blir det krångligt med Lars Vilks som lever under statligt polisskydd. Är han då inte dissident? Vilks stödjer Park men är själv tillåten på nåder att röra sig offentligt. Jag vill nog kalla honom dissident ändå trots att han beskyddas av den stat som låser in hans konstnärlige lärjunge.

Vad med andra oppositionella politiker som lever med polisskydd pga våldsamma islamister och vänsterextremister? Kent Ekeroth och Geert Wilders, är de dissidenter? De intervjuas och de får tala i sina parlament, men kan inte gå ute fritt. Tveksamt kalla dem dissidenter dock.

Om vi ser till de opinionsbildare som jag haft att göra med så finns en grupp offentliga personer: Gunnar Sandelin, Jan Tullberg, KO Arnstberg, Marika Formgren, Mats Dagerlind, Roger Salle Sahlström, Rolf Hillegren, Mona Walter, Tania Groth m fl. De tillåts någon enstaka skriva i pressen men oftast inte. Deras föredrag ställs in (Göteborg 1 och 2, Uppsala, Stockholm 12, 3, 4, 5, 6) och deras böcker lånas inte ut eller köps in på biblioteken (se lista). Vissa tolereras som Katerina Janouch, Marcus Birro och SvD/GP:s ledarskribenter, men i stort är svensk offentlig debatt fortfarande stängd för konservativa, nationella, Sverigedemokratiska och klassiskt liberala åsikter, eller vad vissa vill kalla, vanligt bondförnuft och vad Sverige stod för fram till cirka 1990. Det räcker gott.

Varför jag fastnat för fängelsevistelse som bevis på äkta dissidentskap är att det åsiktsförtrycket blir så påtagligt. Men att skicka folk i fängelse eller tortera dem för allt möjligt är mer accepterat i vissa mer brutala länder. Sovjetunionen skickade inte bara gapiga författare till Gulag utan borgerliga typer, dagdrivare, småkriminella, tiggare och alla som på något sätt var i opposition till systemet, medvetet eller omedvetet. Straff för vanliga brott var och är hårdare i Östeuropa och Ryssland och i världen i stort i dag än vad de är i Skandinavien.

Därför ska man inte förvänta sig att just åtal och fällande domar är vad som trycker ned åsikter. Istället är det en vag feg (själv) censur som vi idag kallar för åsiktskorridoren som stoppar våra egna “dissidenter” från att skriva i systemmedier och tala offentligt. Men sannerligen stoppar också mediedreven folk från att yttra sig eller skriva offentligt om vad de egentligen tycker (1, 2, 3, 4, 5).

Vår svenska mer ängsliga hållning som hindrar oss från att fängsla oliktänkande betyder alltså inte att det svenska politiskt korrekta etablissemanget inte begränsar deras inflytande. Det sker på sätt som ni läsare väl känner till vid det här laget, klicka annars på mina länkar.

Våra dissidenter ska därför inte jämföras med de östeuropéer som led och svalt i fängelser eller blev hämtade hemma av polisen inför barnen:

Väck barnen, de ska se när kommunisterna kommer och tar deras pappa, sade Lech Wałesa när han på natten under Luciakuppen 1981 blev bortförd från sitt hem. För Lech Wałesa väntade ett års husarrest, och hans brott bestod i att ha organiserat facklig verksamhet. (SvD 14/10, 2014)

Nej, så gör inte våra svenska poliser. Men vi som uttrycker oss offentligt eller tyst i opposition till makten får varje dag bevis på att våra åsikter motarbetas. Vi vet hur åsiktsförtrycket fungerar. Vi är de svenska dissidenterna.

Jan Sjunnesson

Fler krönikor av Jan Sjunnesson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson