Annonsera på Avpixlat

Bara bröst är bara bra när feminister får bestämma

KRÖNIKA Egentligen är det ofattbart vilka krigsrubriker man får ta del av i pressen efter Donald J Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Om man går in på politiskt korrekta webbplatser måste man numera inte bara klicka bort den jobbiga reklamen utan också de obligatoriska anti-Trump-artiklar som drar honom i smutsen. Ingenting kan han göra rätt. Och allt som eventuellt skulle kunna räknas till hans fördel rapporteras det inte om i MSM. Men man måste fråga sig vad det är som skränvänstern är missnöjd med egentligen. Valresultatet är ju faktiskt optimalt också för dem och en klassisk ”win-win situation”. Republikanerna kan de kommande fyra åren inrikta sig på det de kan bäst: Regera och få USA på fötter igen. I gengäld har vänstern guldläge att hålla på med det som de är experter på, nämligen att demonstrera och att protestera, vilket på vänsterspråk alltid blir: skrika, gapa, skräpa ner, böla och löpa amok. Don efter person helt enkelt, och alla borde kunna vara nöjda.

Speciellt feministerna har ”the time of their lives” just nu. Här har de i decennier klagat på att vita män är sexistiska och att de reducerar kvinnor till sitt kön. Och vad gör kvinnokämparna när en vit man övertar makten i Vita huset och ska protestera mot just detta? Då visar de att de själva också reducerar sig till sitt kön: De sätter en könsorganshatt på huvudet och påstår att deras vaginor kan bitas. Och i svensk teve sitter en kvinnlig programledare och tycker det känns jätteviktigt att få säga ”fitta” på bästa sändningstid eftersom det inte finns något annat ord som beskriver det kvinnliga reproduktionsorganet på ett mer passande vis.

Hackordningen i det feministiska hönshuset är fastlagd. De dominanta alfahönorna accepterar bara män som uppträder som kapuner. De är väldigt måna om de privilegier som de har tillskansat sig, och så länge de domesticerade och velouriserade svenska männen beter sig som Byggnads styrelse och underdånigt poserar i rosa fittmössor på internationella kvinnodagen är allt frid och fröjd. Men när det helt plötsligt – kuckeliku!– dyker upp en kokboksförfattare och före detta proffsboxare med svällande tuppkam och stör ordningen uppstår förstås ett öronbedövande kackel. Paolo Roberto slog en mansgrisig uppercut genom att lägga upp ett harmlöst skämt på Instagram om att ”kvinnobröst är det bästa exemplet på att män kan koncentrera sig på två saker samtidigt”. Alfahönorna gick i taket så att de sjöng i takstolen.

Paolo Roberto är förvisso halvitalienare men är ändå en vit man så han blev direkt fredlösförklarad, och snart var drevjakten på villebrådet i full gång. Gudrun Schyman – som inte bara kan betraktas som svensk feminisms översteprästinna utan också är känd för att ha gett bag-in-boxen ett ansikte – bjöds omedelbart in till ”Breaking News” med Filip och Fredrik där hon kallade skämtet för ”sexism” och tyckte att det var ”rent för jävligt”, i synnerhet om män skrattar åt det.

Ida Östensson påstod i samma program att skämtet kan leda till ökade våldtäkter och är en del av en ”tydlig våldspyramid”. Den ser ut så här: Någon lägger upp en sexistisk bild på internet, på grund av det förleds någon annan till att börja stirra på kvinnors bröst (som om inte alla män inklusive Filip och Fredrik gör det redan), näste man tycker därför att det är ok att lägga handen på en främmande kvinnas bröst, medan den tredje tycker det är ok att våldta henne. (Konstigt att hon i sammanhanget inte drog upp de kvinnonedvärderande ”kommentarer” som förekommer i en ganska gammal grön bok från Mellanöstern och ibland direkt leder till steg 3 i våldspyramiden.)

Den militanta antifeministen Paolo Roberto kontrade med en rak cyberhöger och kallade sina belackare för ”kalkryggar”. Nu ryckte SVT Opinions feministiska programledare Belinda Olsson ut och genomförde ett test. För att se om män kan koncentrera sig på tre saker samtidigt fick en manlig testperson försöka fickparkera medan Fittstims-Belinda höll upp en bild med två bröst framför vindrutan. Testpersonen erkände att det blev för mycket för honom. Programmet var ändå intressant, för här uppdagades verkligen till vilka menlösa projekt licenspengarna går.

De politiskt korrekta teletubbisarna Filip och Fredrik tog i sin inkvisitionssändning upp det uttjatade ämnet igen. De hade uppmärksammat att Paolos senaste inlägg hade lajkats av ingen mindre än SVT-profilen David Hellenius. ”Hujedamej, sånt barn han var, ej värre tänkas kan!” Feministkarusellen snurrades återigen igång. Filip lät sig inspireras av George W Bush uttalande ”either you are with us or with the terrorists”, vilket på östrogensvenska blev ”antingen är Hellenius för antifeministen Paolo Roberto eller för sunda, feministiska män” och pekade självgott på sig själv och sin kollega. Piff och Puff ställde sedan ett ultimatum till Hellenius och uppmanade honom till att ta bort lajken inom 12 minuter. Vad konsekvenserna skulle bli om han inte tog bort den kan man väl räkna ut? Det hade antagligen blivit utfrysning ur kändisgemenskapen och instängning i den politiskt korrekta snickeboa där han hade fått sitta och sticka fittmössor tills han hade tagit sitt förnuft till fånga igen och gjort offentlig avbön.

Men vad var det då för en bild som Kungen av Kungsan egentligen publicerade på Instagram? Var det kanske ett ”miss wet-t-shirt”-foto på två perfekt formade c-kupebröst som otåligt spände innanför en stram t-tröja? Avslöjade bilden kanske något mer, till exempel en trånande blick och ett inviterande krökt pekfinger som förtäckt bjuder in till sinnlig sex? Såg man kanske till och med en antydan till ett venusberg under den piercade naveln? Nej, faktiskt inget alls av den varan. Man såg inte ens några bröst. Bilden består bara av en rosa text på engelska: ”Boobs are the best evidence that men can focus on two things at once.”

Och vad är det som stör feministerna med den utsagan? Enligt den stereotypa mansbild som de själva gärna upprätthåller kan ju män bara koncentrera sig på en sak i taget. Kvinnor däremot har en obegränsad multitaskingförmåga. Men just när det gäller bröst så är ju faktiskt män riktiga koordinationstalanger. Med sitt inlägg driver Paolo Roberto ju i själva verket med män och nedvärderar inte kvinnor. Hela historien kan alltså beskrivas som en orkan i en tvålkopp.

De humorbefriade feministernas prioriteringar är minst sagt märkliga. När de verkligen har jätteläge att göra en insats för förtryckta kvinnor – som i fallet med den våldtagna, handikappade kvinnan på Gotland – väljer de att åka dit och göra ett ställningstagande. Men inte för att statuera ett exempel om att det minsann får vara nog med sexuella övergrepp nu. I stället valde de att protestera mot rasism och så avleda fokusen från våldtäktsmännens gärningar.

De moderna amazonerna svek även våldtäktsoffren på sommarens festivaler genom att dra i väg en feministisk giftpil mot alla män. Det plötsligt ökade antalet festivalvåldtäkter hade ingenting med ensamkommande flyktingbarns uppdämda sexbehov att göra. Enligt Östensson är våldtäkt nämligen en gammal svensk tradition och beror alls inte på etnicitet. Det är troligare att beteendet kan härledas till oskyldiga bröstskämt på nätet.

Jag vill inte sätta etikett på alla män, men jag tror att de flesta är barnsligt förtjusta i kvinnobröst. Kvinnor är magiska väsen som kan skapa liv i sina kroppar, och bröst är våra första snuttekuddar efter vi har fötts och något som ger trygghet, näring och tröst under de första månaderna när vi har lämnat den ombonade livmodern och måste lära oss att komma tillrätta i en ny kall värld. Bröst står för värme och liv, och utan bröst skulle människosläktet inte kunna överleva. Vad är det för fel på att hylla en sådan avgörande resurs när feministerna själva går omkring med en könsorganshatt eller badar topless på Malmös badhus?

I jämställdhetens namn drev skånska kvinnosakskvinnor igenom att de trotsigt skulle få visa upp strutarna när de simmar ryggsim tillsammans med ensamkommande på Aq-va-kul. Det visade sig bara vara en ren symbolhandling: Enligt uppgift ska av någon anledning inte en enda kvinna hittills ha utnyttjat denna fantastiska möjlighet till spännande mångkulturella möten.

Eller vad sägs om den lilla filmen ”Födseln” från 1979 med allas vår Gudrun Schyman i huvudrollen. Här visar hon inte bara upp hela mjölkfabriken utan även den oansade ryamattan i lurvig Golden Age of Porn-prakt. (Varning: filmen innehåller mycket starka bilder så tänk er för innan ni klickar på länken). Med feministisk ”logik” borde väl ändå exponerande av underlivet på Sveriges Television vara ett ännu större incitament till våldtäkt än en bröstvits på Instagram.

Det verkar som om bara bröst bara är bra när feminister får bestämma. Män ska inte hylla kvinnors behag. De vill de själva ha monopol på, som den tidigare ordföranden för Disneyklubben och sedermera demokratiministern i den feministiska svenska regeringen Alice Bah Kuhnke. I den numera nedlagda ungdomstidningen Okej poserar hon lättklädd med cigarr i munnen, svart tejp på överkroppen och ett stadigt tag om rattarna. Fast hon påstår förstås att bilden har publicerats utan hennes tillstånd och att hon kände sig både ledsen och lurad av redaktionen – något som bestrids av Okejs fotograf.

Hyckelfeminismen är bortom all kontroll. Kvinnosakskvinnorna skulle ha allt att vinna på att tagga ner lite och inte ta allt på så blodigt allvar. Det är ingen man – i alla fall ingen etnisk svensk man – som inspireras till våldtäkt bara för att han har sett ett par tuttar på bild eller läst ett bröstskämt på internet. Uppträd i stället som förebilder för den yngre generationen och lev ut er kvinnlighet och sluta bete er som tredjeklassens män. Låt er inspireras av en av mina kvinnliga förebilder: Floor Jansen, sångerska i den finska symfoniska metal-rockgruppen Nightwish. I ett band som annars bara består av män dompterar denna elektriserande sånggudinna publiken genom en kombination av sensuell kvinnlighet, stämbandsspänst, kraft och övertygande scenpresens (som här i Wacken 2013).

Nästan alla mina texter produceras med musik från Nightwish strömmande ut ur högtalarna – givetvis alltid på full patte!

Joakim ”Bronco” Mårtensson

Fler krönikor av Joakim Mårtensson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson