Annonsera på Avpixlat

Död eller dubbel åsiktskorridor

kronikor_jan_sjunnesson_byline_banner2

KRÖNIKA Dagens Samhälles fd debattredaktör Andreas Henriksson proklamerar i Göteborgs-Posten (23/1, 2017) att den politiskt korrekta svenska åsiktsrepressionen, döpt  i december 2013 till “åsiktskorridoren” (Wiki) av den fyndige statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, är död.

Henriksson får sägas vara en inflytelserik medieperson som under sin tid på Dagens Samhälles debattsida gjort tidningen vida spridd, inte minst tack vare den stridbare fd chefredaktören Mats Edmans uppbackning. Vad har då Henriksson för belägg för att svenskarna fått friare tyglar i att tänka och tala fritt?

Han refererar ett samtal med en utlandssvensk person som kommenterar kritiken och försvaret av Katerina Janouchs omtalade intervju i tjeckisk teve:

Så här formulerade sig personen: Jag måste säga att jag inte tycker att Janouch och andra som delar hennes bild av Sverige numera alltid kan sägas slå ur underläge och alltid körs över av någon slags majoritetspk-elitmobb i medierna. I Janouch-debatten är det faktiskt så att många fler röster försvarat henne och läxat upp Dagens Nyheters kritik av hennes tes, än tvärtom. Är det inte så att åsiktskorridoren breddats rejält på senare tid?

Andreas Henriksson håller med honom och ger en optimistisk analys:

Jag tror att han har rätt. Det finns inte längre en åsiktskorridor med lågt i tak som hämmar diskussionen om och analysen av den svenska migrations- och integrationspolitiken. Alltså den debatt som gav upphov till begreppet åsiktskorridoren. Visst, det finns enstaka röster som fortfarande klänger sig fast i den, till exempel DN:s kulturchef Björn Wiman, Aftonbladets tf chef för ledarredaktionen Anders Lindberg och en del kolumnister och ståuppkomiker. Men de har förlorat debatten i sak. De äger inte längre något problemformuleringsprivilegium.

Folk utanför Stockholm bryr sig allt mindre om vad som sägs där och än mindre om den malliga morgontidningen DN. Den avfärdas som en lokaltidning som råkar vara “rikslikaren för Stockholmsbaserade journalister och en del politiska kommentatorer” skriver han. Men utanför tullarna där dessa journalister bor gror en öppen debatt menar Henriksson, själv socialdemokrat från Södertälje.

En som argt hävdat att vi numera inte har en död åsiktskorridor utan två nya är Amanda Sokolnicki (fd Björkman), Dagens Nyheters pigga ledarskribent. Hon skrev  DN (17/1, 2017) att reaktionerna på Katerina Janouch visat att det är minst lika onyanserat och raljant på den sida som försvarar henne och tar Stig-Björn Ljunggrens frejdiga inlägg i Expressen (16/1, 2017) som exempel. Där läxar han upp Janouchs kritiker men Sokolnicki tycker Ljunggren bara beter sig lika illa som dem:

Stig-Björn Ljunggrens exempel påminner om varför alla som talat om att det i Sverige finns en åsiktskorridor har fel. Det finns nämligen flera. Och den han själv ingår i – låt oss kalla den Vet-hut-korridoren – har just nu stort inflytande över debatten. I denna korridor framhåller man gärna att andra är raljanta, med det mest raljanta tonfall. Den befolkas av debattörer som avfärdar andra som gnälliga grinollar – med eget gnäll – och som gärna moraliserar över andras moraliserande. Den är klickokratins favorit. I denna korridor är det närmast tjänstefel att inte avfärda invändningar, hur sakliga de än må vara, som en hetsjakt orkestrerad från den politiskt korrekta Åsiktskorridoren

Så nu verkar min tes från 2015 (Sjunne) om att även Avpixlats  “onda” sida (dit numera Andreas Henriksson och Stig-Björn Ljunggren kan räknas som varande presumtiva “Riddare av Onda bordet”, uthängda av vänstern i Dagens Arena, 4/5, 2016) vara lika surmulna och åsiktskontrollerade som våra ängsliga men repressiva etablissemangsmedier. Är det så?

Om vi först ser till tanken om att åsiktskorridoren har fallit så är det till viss del sant. Bengt Ohlssons kulturdrapa nyåret 2012 (DN, 4/1, 2012), Karl Ove Knausgårds essä om Sverige som en enögda cyklopernas land från våren 2015 var båda befriande och överraskande för det vänsterrepressiva kulturlivet (se Avpixlat 19/1, 2017), liksom kritiken mot DNs magplask nyligen med åsiktskontrollanten Mattias Hagberg (Avpixlat, 30/12, 2016). Bokmässans beslut om att motvilligt godta utställare från alternativmedier är också värt att uppmärksamma (Bokmässan YouTube, 14/12, 2016).

Henriksson har nog rätt i att folk utanför Stockholm vågar mer och att det räcker att gå till Sveriges näst största stad, Göteborg, för att läsa en dagstidning som inte skyr öppen debatt, tvärtom. Men jag tror att åsiktsförtrycket inte bara handlar om medier utan om vänner, kollegor, karriärer, bekanta, barn och familj. Där är fortfarande ängsligheten stor även om man kan prata öppnare. Många kan inte skriva vad de tycker i sociala medier och här i kommentarsfälten minns folk hur vissa hängdes ut hösten 2013 av Expressen och Researchgruppen.

Vi har otaliga exempel, nu senast USA-experten Ronie Berggren som nekades jobb pga islamkritik på hans Facebooksida (Avpixlat, 13/1, 2017). Ronie Berggren visade för övrigt i sin podd igår att åsiktskorridoren även gäller den svenska nyhetsbevakningen av Trump (Amerikanska Nyhetsanalyser, 22/1, 2017). Själv listade jag och Ingrid Carlqvist flera exempel inom publicistik, föredragsarrangemang och journalistyrket 2015 i Avpixlat (16/1, 2015, engelsk version Sjunne 17/3, 2016 och  Mörkläggning och invandring 27/5, 2016 om vägran att låna ut boken Invandring och mörkläggning).

Samtidigt ska vi inte förneka att om de etablerade medierna skulle välja att rapportera sakligt och professionellt skulle inte Avpixlat, Swebbtv och övriga alternativmedier ha något berättigande. Men med 30 års inskurna redaktionsrutiner i nacken är det svårt att våga ställa sig upp i åsiktskorridoren för att se ut (Avpixlat 22/1, 2016). Andreas Henriksson har alltså rätt om att det finns en öppnare diskussion i landet utanför Stockholm, men att hela åsiktskorridoren har rivits är att gå för långt. Ni kommer behöva läsa Avpixlat fram till valet 2018, minst.

Är det då en till ny åsiktskorridor som uppstått vid sidan av dem etablerade? Amanda Sokolnicki pekar på något intressant, nämligen att det finns en fri debatt utanför hennes redaktionsrum på Marieberg i Stockholm. I det har hon och Henriksson rätt. Men den friare och inte politiskt korrekta debatten är inte alls lika instängd som den etablerade PK-korridoren.

I kommentarsfälten här finns en bredd tycker jag. Dessutom finns det en flora av alternativmedier i olika format som tillsammans är en ny arena, inte en ny åsiktskorridor. Möjligen har Amanda Sokolnicki inte sett nyanserna mellan de olika alternativmedierna å ena sidan, och den nya debatt som kritiserar just hennes tidning, DN, å den andra. Andreas Henrikssons exempel visar att vissa av de etablerade medierna har förmåga att förnya sig (GP, Expressen, SvD m fl landsortstidningar som NWT, SMP, Barometern, Corren inklusive tankesmedjan Axess).

Tänk om vi kunde komma till sak någon gång och inte fastna i etiketterande. Försök att tala fritt på jobbet, i sällskaps- och familjelivet och skriva vad du vill i sociala medier. Kanske byta din anonyma identitet i kommentarsfälten. För varje kommentator som gör det här på Avpixlat så faller nya och gamla åsiktskorridorer. Sätt igång – befria Sverige.

PS – Måndag kväll ska landets ledande journalister diskutera om medierna själva har ett ansvar för att de misstros. Publicistklubben, Kulturhuset kl 18.

Jan Sjunnesson

Fler krönikor av Jan Sjunnesson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson