Annonsera på Avpixlat

Traditionell media bryter strukturellt mot de pressetiska reglerna (Del 1/2)

Björn Norström

KRÖNIKA Traditionell media anklagar alternativmedia som Avpixlat för att publicera falsk information och agera ovarsamt, en bisarr och generell anklagelse jag kommenterat i en tidigare krönika. I den här krönikan, uppdelad i två delar, påvisar jag att det faktiskt är traditionell media som i grunden inte lever upp till journalistförbundets publicitetsregler och PO:s pressetiska regler kring publicering av information. I del 1 berörs nyhetsrapportering och översatta artiklar. I del 2 hur traditionell media strukturellt sprider falsk information genom ledar- och debattsidor.

När anklagelser om publicering av falsk information och ovarsamhet delas ut av traditionell media mot till exempel Avpixlat är det rimligt att förvänta sig att konkreta exempel med förklaringar ska medfölja eftersom bevisbördan ligger hos den som anklagar. Detta sker dock inte. Anklagelserna mot alternativmedia är generella med avsaknad av bevisföring. Redan där försvinner hela trovärdigheten bakom anklagelserna. ”Innocent until proven guilty” är nämligen en grundprincip i en rättsstat. Vi kan därmed förkasta dessa substansbefriade anklagelser som rent trams.

Till skillnad från traditionell medias tomma anklagelser mot Avpixlat är det enkelt att påvisa – genom specifika och konkreta exempel som bevis, att det egentligen är traditionell media som i själva verket ligger bakom strukturell publicering och ovarsamhet av falsk information och därmed systematiskt inte följer de pressetiska reglerna i dess egen nyhetsrapportering.

Dagens Nyheters nyhetsartikel om Sandviken-rapporten är ett paradexempel på falsk nyhet och ovarsamt agerande. Expressen hakade omedelbart och helt okritiskt på detta falska nyhetståg. Det krävdes alternativa medieaktörer för att belysa att Sandvikenrapporten var ett strukturellt bedrägeri som traditionell media försökte framställa som en korrekt och positiv nyhet. I detta fall bröt traditionell media mot de pressetiska reglerna beträffande ”ge korrekta nyheter” och specifikt punkt 2: ”Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats”.

Vidare påpekar de pressetiska reglerna i punkt 5 att ”Felaktig sakuppgift skall rättas”. Efter sökande hittade jag inget som tyder på att varken DN eller Expressen korrigerade sin tidigare falska Sandviken-nyhet där de dessutom bad om ursäkt för deras inskränkning av punkt 2 i de pressetiska reglerna. Att inte korrigera är i sig ytterligare ett överträdande mot samma pressetiska regler. Inte heller har dessa medieaktörer förklarat vilka åtgärder de ämnar vidta i syfte att förebygga att falska nyheter liknande Sandviken-rapporten inte kommer publiceras i framtiden, något man borde kunna förvänta sig av ansvarsfulla medieaktörer.

Även gruppvåldtäkten på Finlandsfärjan för snart två år sedan var en kavalkad av spridning av falsk information i traditionell medias nyhetsrapportering. Det började med att det rörde sig om ett antal svenskar om vi fick tro till exempel DN, Expressen och TT, vilket kan tolkas som att gärningsmännen var både etniska svenskar och/eller svenska medborgare. Det visade sig slutligen att det handlade om utomvästliga invandrare varav flera med utländska medborgarskap. Det gick till och med så långt att Aftonbladet lade skulden på Avpixlat för sin egen spridning av falsk information. Kan det bli mer oansvarigt än så?

Återigen krävdes det alternativmedia för att belysa den korrekta informationen kring gärningsmännens ursprung och medborgarskap där det även visade sig att traditionell media inte tog något ansvar för den falska information de spred. Även detta visar ett solklart brott mot de pressetiska reglerna, inte minst punkterna 1 och 2 i samband med delgivande av korrekt information, medias roll i samhället samt förtroende.

Även kring OECD-rapporten om invandring och ekonomi spred traditionell media falsk information som sedan motbevisades genom alternativa källor. Återigen bröt samma media mot punkterna 1 och 2 i de pressetiska reglerna.

Otaliga exempel finns där traditionell media förvränger och förfalskar samt agerar ovarsamt i nyhetsrapportering. Bloggen Invandring och mörkläggning ger fler exempel på traditionell medias strukturella pressetiksfientlighet. Googlar man ”media ljuger” hittar man otaliga nyhetsartiklar som man med lite grävande bekräftar sprider falsk information, framförallt i samband med migration.

Mörkläggning av information i traditionell media, i synnerhet kring migration, är så omfattande att jag inte ens tänker gå in djupare på det ämnet men kan nämna sexuella ofredanden under festivaler som ett exempel på strukturell mörkläggning. Medveten mörkläggning av nyheter torde utgöra ett allvarligt brott mot de pressetiska reglerna, framförallt punkt 1 angående allmänhetens förtroende för media.

Som vi väl vet var traditionell medias hela nyhetsbevakning kring det amerikanska presidentvalet extremt vinklat till fördel för Hillary Clinton, ett i grunden pressetiskt haveri. De pressetiska reglernas punkt 1 understryker att nyhetsförmedlingen ska vara ”allsidig”. Denna punkt förkastades helt av traditionell media under valkampanjen. Det är i princip omöjligt att hitta en enda nyhetsartikel som belyser Donald Trump och hans väljare på ett positivt sätt. Det är nästan lika omöjligt att hitta nyhetssartiklar som belyser Hillary Clinton och henns väljare på ett negativt sätt.

Mycket fakta som var negativ för Clintons del och som framkom genom till exempel WikiLeaks, konservativa Fox News och alternativ högermedia i USA rapporterades aldrig i traditionell vänsterliberal media i USA. Traditionell svensk medias källor för valkampanjsrapporteringen var oavkortat just samma amerikanska vänsterliberala medier som strukturellt mörklade skandalerna kring Clinton som regelbundet framkom.

Att som svensk media ensidigt och med skygglappar enbart förlita sig på en enda bakomliggande vänsterliberal ideologi beträffande nyhetskällor från USA ledde i sin tur till att traditionell svensk media bröt mot punkt 2 i de pressetiska reglerna – den om att förhålla sig kritiskt till just källor, vilket även torde inkludera en kritisk förhållning till källornas ideologiska utgångspunkt.

Det krävdes återigen alternativmedia som Avpixlat i Sverige för att belysa alla skandaler som Clinton var inblandad i eftersom Avpixlat granskar och hänvisar till en mångfald av amerikanska källor oavsett deras bakomliggande ideologiska perspektiv.

Ett annat exempel på att traditionell media lämnar dörren öppen för falsk nyhetsrapportering är i samband med hänvisning och länkar till just källor. Läser man nyhetsartiklar i traditionell media där materialet är taget från utländsk media hör det till normen att traditionell media endast omnämner originalkällan men aldrig länkar till originalkällan fråga.

Genom att undanhålla länken till originalkällan skapar det en situation där läsaren själv måste försöka gräva fram originalkällan för faktagranskning, vilket många läsare inte har tid eller kanske ens kompetens för. Avsaknad av länk till källan i traditionell media, oavsett om källan omnämns vid namn, gör att en nyhet baserad på en utländsk artikel enkelt kan förvrängas eller förfalskas eftersom svensk traditionell media då vet att läsare med största sannolikt inte har tid eller kunskap att hitta originalkällan. Traditionell media vill genom sådant ovarsamt agerande att läsare endast ska lita på vad traditionell media rapporterar, vilket jag ovan redan bevisat är att stort problem. Avpixlat, å andra sidan, länkar alltid till originalkällan så läsaren snabbt och enkelt kan läsa ursprungsartikeln och verifiera informationen.

Ett färskt exempel på detta är när precis samma nyhet publicerades såväl i flera traditionella medier som Avpixlat. I SVT:s, Aftonbladets och Dagens Nyheters nyhetsartiklar kring en specifik nyhet från USA omnämns CNN som källa men en länk till ursprungsartikeln i samma CNN delges inte. Avpixlat länkar däremot till just originalartikeln i CNN för att ge läsaren möjlighet att omedelbart kunna bekräfta uppgifterna.

I vissa fall länkar Avpixlat dessutom till ett par olika källor för information i syfte att delge läsarna originalinformationen från en mångfald av ideologiska medieperspektiv. Sådant etiskt och trovärdigt agerande sker helt enkelt inte i traditionell svensk media. Mina egna krönikor kryllar normalt med just länkar till en mångfald av källor, inklusive denna, i syfte att just etablera trovärdighet och etik så läsarna själva enkelt kan ta del av originalinformationen jag omnämner. Beträffande den omnämnda CNN-artikeln ovan har Avpixlat således betydligt mer trovärdighet än till SVT, Aftonbladet och DN i sin nyhetsrapportering.

Som ett resultat av digital media borde de pressetiska reglerna uppdateras med i alla fall en punkt om just länkning till originalkällor, alternativt formellt helt omskrivas från ”pressetiska” till ”pressoetiska” regler för att passa svensk medias nuvarande agerande.

Ett annat knep traditionell media använder i syfte att sprida falsk information är när de översätter texter från utländska medier utan att faktagranska informationen som den utländska originalartikeln innehåller. Jag har tidigare understrukit just tillkortakommandet kring faktagranskning i traditionell media.

Till exempel, Svenska Dagbladet översatte helt okritiskt en text utan någon form av faktagranskning, vilket betyder att även faktafelen i originaltexten publicerades, en slags nyhetsförfalskning jag kommenterade i en tidigare krönika. Vidare är det värt att nämna att artikeln i SvD inte ens innehåller en länk till den utländska originalkällan. Detta agerande av SvD bryter mot de pressetiska reglerna och punkt nummer 2, att vara ”kritisk mot nyhetskällor” samt ”kontrollera sakuppgifter”.

Den från engelska översatta SvD-artikeln citerar även amerikansk media men varken länkar eller refererar ens på ett professionellt och korrekt sätt till originalkällan varifrån citatet kommer. I professionella sammanhang anses detta vara extremt oansvarigt eftersom det öppnar upp möjligheten för att informationen i artikeln är påhittad eller plagierad. Det intellektuella och pressetiska haveriet slutar dock inte här för SvD:s del.

Länken i SvD-artikeln går dessutom inte som utlovat till något OECD-integrationsindex utan endast till en isolerad tabell. I den brittiska skribentens originaltext tilldelas läsarna inte heller en länk till OECD-källan i fråga. Vi kan därmed inte på ett snabbt och enkelt sätt bekräfta sanningshalten av SvD- eller originalartikelns information. Vi kan inte heller koppla den länkade tabellen i fråga till OECD eftersom tabellen som länken går till inte ens är publicerad på en OECD-domän samtidigt som webbsidan dessutom innehåller en funktionsoduglig länk till vad som påstås vara OECD-källan. Vem som faktiskt skapade tabellen är alltså oklart men det föreligger inte vara OECD i alla fall.

Vidare hävdar artikelförfattaren att originaltexten (som det tog mig ett antal minuter att gräva fram eftersom SvD inte länkade till den), som sedan den översatta SvD-texten återpublicerade, att OECD publicerade ett integrationsindex år 2013. Även detta är falsk information.

Det bakomliggande integrationsindexet som jag antar är grundkällan och som såväl originaltexten som SvD borde länkat till publicerades nämligen år 2012. SvD tog alltså den engelskspråkiga texten för sanning under översättningen utan att ägna en tanke åt den andra punkten i de pressetiska reglerna – ”kontrollera sakuppgifter”. Hela SvD-artikeln är, kort och gott, ett enda stort pressetiskt haveri.

I del 2 av denna krönika fokuserar jag på ledartexter och debattsidor i traditionell media där spridningen av falsk information och brott mot de pressetiska reglerna än ännu värre än för nyhetsartiklar.

God Jul!

Vi hörs i kommentarsfälten!

Björn Norström

Fler krönikor av Björn Norström hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson