Annonsera på Avpixlat

Vänsterliberaler har mycket att lära om faktagranskning och sakfrågeanalys

Björn Norström

KRÖNIKA Johan Hakelius påpekade i en nylig krönika att ingen i svensk media, som framförallt är vänsterliberal, har någonting positivt att säga om Donald Trump. Allt är bara pest och pina med Trump om man får tro vänsterliberalismens propaganda, inte bara i Sverige utan även i USA. I grunden är det egentligen inte bara Donald Trump som vänsterliberaler har svårt att hantera. Vänsterliberaler i både USA och Sverige har mycket att lära om faktagranskning och sakfrågeanalys eftersom deras känslor och stängda sinnen numera står i vägen för sådant.

Jag har nyligen skrivit flera texter där jag understryker hur inkompetent vänsterliberal media i både USA och Sverige rapporterade om det amerikanska presidentvalet. Det sjunkande vänsterliberala medieflaggskeppet Dagens Nyheter är ett paradexempel på detta i Sverige.

Dagen innan presidentvalet varnade DN att ”Om Donald Trump vinner presidentvalet väntas börserna gå ner, dollarn försvagas och guldpriset gå upp.” Låt oss se vad som verkligen hände med dessa tre specifika prognoser nu sex veckor efter valet.

Börser runt om i världen, inklusive Wall Street och Stockholm, har reagerat positivt på Donald Trump som USA:s näste president. Dow Jones i USA har slagit hela 15 nya rekord sedan valet av Trump och ligger i skrivande stund på gränsen att knäcka den magiska 20 000-gränsen, alltså en historisk händelse. Den amerikanska dollarn har stärkts sedan det stod klart att Trump vann valet samtidigt som guldpriset har sjunkit. Även konsumenter i USA visar växande entusiasm över Donald Trump.

Alla tre av DN:s domedagsprofetior visade sig alltså vara helt motsatta mot vad som i verkligheten hände efter valet. Men kan man som DN inte ens begripa att outbildad arbetslöshetsinvandring till lilla Sandviken omöjligen kan ge ett överskott på en halv miljard kronor, då är det naturligtvis omöjligt att förutspå hur ekonomin påverkas av ett amerikanskt presidentval om ”fel” kandidat vinner.

Att känslor som hat och vrede står i vägen för det som Hakelius påpekar borde vara journalisters uppgift, nämligen att vara ”nyfiken, lyhörd och först att förstå och förklara”, med andra ord att granska fakta och analysera sakfrågor, stämmer sannolikt för DN i detta fall och för vänsterliberaler generellt i ämnen som just Donald Trump och migration. I deras värld leder massinvandring av analfabeter per automatik till en ekonomisk orgasm och Donald Trump som president till ett ekonomiskt armageddon, oavsett vad fakta och sunt förnuft säger.

Utöver att många vänsterliberaler i USA, liksom Sverige, gapade om kollapsad ekonomi om Trump vann valet, varnar nu samma vänsterliberaler i USA att rasrelationerna under Trump kommer försämras kraftigt. Även kring detta har vänsterliberalerna slarvat med faktagranskning och sakfrågeanalys.

Man kan nämligen enkelt argumentera, vilket jag gjort i en tidigare krönika och med hänvisning till otaliga källor, att de vänsterliberala Demokraterna under ledning av Barack Obama drivit en rasistisk politik som faktiskt missgynnat svarta amerikaner och att det inte kan bli speciellt mycket sämre under Trump, utan sannolikt bara bättre. Även nyliga studier bekräftar att rasrelationerna under Obama har försämrats. Obamas politik, framförallt den som berör bostadsministerns område, alltså HUD, kan alltså anses vara del av orsaken till de försämrade rasrelationerna i USA.

Innan vänsterliberaler gapar om framtida och hypotetiska försämrade rasrelationer under Trump, bör de först granska hur svartas situation, en grupp som till betydande del påverkas av just HUD, utvecklats under de åtta åren under Barack Obama. Gör vänsterliberaler detta lär de sig att Obama och bostadsdepartementet HUD helt saknade vision och lösningar för gettona där många svarta bor i HUD-bostäder.

Något som Barack Obama aldrig begrep var att man inte kan lösa problemen i USA:s getton med mer bidrag och statliga subventioner. HUD har genom åren konstant tilldelats alltmer skattepengar för sin årliga budget utan att lyckas lösa några problem. Snarare har dessa tvärtom gjort invånarna i gettona alltmer beroende av just bidrag och subventioner. Under Obama har den skattefinansierade HUD-budgeten ökat med drygt 20 procent.

Departementets årliga budget ligger idag på 50 miljarder dollar, alltså motsvarande 460 miljarder svenska kronor, vilket är tio procent av Sveriges hela BNP och drygt halva Sveriges statsbudget. Obama ser HUD som ett enda stort socialkontor för bostadsbidrag och subventioner. Trump har en helt annan vision för HUD och gettona, därav nomineringen av Dr. Ben Carson, som omedelbart kritiserats hårt av vänsterliberal media och av ledarskapet inom det demokratiska partiet.

Vänsterliberaler i USA som CNN och Nancy Pelosi representerar, menar att gettoproblemen i USA såsom kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap löses med en högre HUD-budget och ännu mer bidrag och subventioner. Jag har i en tidigare krönika beskrivit hur det demokratiska partiet förstört flera amerikanska storstäder genom just den typen av HUD-politik, en politik som den av Trump HUD-nominerade Ben Carson har kritiserat.

Carsons inställning, vilket generellt är en republikansk attityd och något som även Donald Trump under valkampanjen underströk, är att utbildning och arbete är den mer önskvärda vägen för människor, inte bidrag och subventioner, även för svarta människor i getton.

Målsättningen måste vara att hjälpa människor att bli självförsörjande. Lyckas man med det hjälper man dessutom samma människor att förbättra sin självkänsla och värdighet som en positiv och viktig bieffekt. Att arbeta och bidra är inte bara fördelaktigt för den gemensamma skattkistan utan även för individen och gruppen. HUD under Trump och Carson begriper det.

Ett exempel på vision och lyckad investering och nya möjligheter för befolkningen i ett getto är självaste Harlem i New York City. Basketlegenden Magic Johnson var en av flera investerare som hjälpte Harlem att genomgå en slags renässans från ett kriminellt getto till ett område som jag faktiskt personligen vågade besöka så nyligen som i somras och upplevde som trevligt att vistas i. En sådan positiv transformering kunde omöjligen genomföras i Harlem endast genom mer bidrag och subventioner. Det krävdes ett nytänkande och pragmatism likt Trump och Carson uttryckt flera gånger och representerar.

Trump står för just nytänkande. Man kan nämligen inte lösa gamla problem med samma lösningar som skapade problemen, som Einstein skulle sagt. Trump begriper att stället för att företag ska flytta utomlands ska de istället stanna inom USA där bland andra just svarta i HUD-getton ska kunna få arbete.

Ett annat exempel på att nytänkande lyckas, utöver Harlem, är guldtriangeln i delstaten Mississippi där tusentals knegarjobb som normalt försvinner till Mexiko eller Kina istället lockades till fattiga Mississippi.

En pragmatisk och handlingskraftig visionär från delstaten Arkansas, inte helt olik Donald Trump, från den privata sektorn anställdes där han koordinerade utbildningsinstitutioner och politiker att samarbeta för att locka högteknologiska verkstadsjobb och arbetsgivare till vad som under flera år varit ett högsäte för hopplöshet i Mississippi och USA. HUD spelar en viktig roll i detta arbete, en vision jag gissar att både Trump och Carson inser men som Obama helt missade.

Politiker på federal, delstats- och lokalnivå var helt oförmögna att lösa problemen i området. Det tog alltså någon utifrån för att göra jobbet som politikerna fullständigt misslyckades med. Kanske Donald Trump kan bidra med samma mentalitet och lösningar för USA som helhet?

Vänsterliberaler, inte minst svenska journalister, är inte ens öppna för den möjligheten eftersom de redan förutbestämt att världens undergång nu är nära och vägrar därför granska fakta och analysera sakfrågor opartiskt utan fördomar.

Detta tar oss tillbaka till Hakelius som påpekar i sin text att svenska journalister är ”skitskraja, äcklade, förbannade och oförstående”. Deras energi sätts därmed på hets och hat istället för faktagranskning och objektiv sakfrågeanalys. Detta konstaterande gäller dock inte bara svenska journalister utan dessvärre även alltför många vänsterliberaler generellt, oavsett yrkesområde, i både Sverige och USA.

Av den anledningen lyckas många vänsterliberaler aldrig komma fram till att Barack Obama inte har varit den fantastiska president som de önskar samt att Donald Trump faktiskt kanske kan komma att bli en rätt hyfsad president om man har ett öppet sinne för den möjligheten.

Vi hörs i kommentarsfälten!

Björn Norström

Fler krönikor av Björn Norström hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson