Annonsera på Avpixlat

Tio integrationstips när man flyttar till Tyskland

Joakim Mårtensson

KRÖNIKA Att flytta till Tyskland är som att göra en resa på ca 25 – 30 år tillbaka i tiden. Folk röker överallt, det finns öl och korv överallt och posten delas ut på lördagar. Varenda stad eller by med självaktning arrangerar åtminstone en gång om året någon sorts fest. Tyskland är därför på många sätt ett trevligare land att leva i än Sverige. Och eftersom jag i läsarkommentarer och per e-post blivit tillfrågad om hur det är att flytta till Tyskland tänkte jag summera upp de tio viktigaste integrationstipsen i den här texten.

Innan vi börjar måste jag betona att texten och exemplen nedan är strikt limiterade till det historiska området Kurpfalz. De lokala skillnaderna i Tyskland är mycket större än i Sverige, så det finns säkert svenskar i andra delar av Tyskland som har gjort andra erfarenheter.

  1. Lär dig språket perfekt – inklusive den lokala dialekten

Språket är nyckeln till allt. Visserligen kan de flesta unga tyskar mycket bra engelska, men det är förstås inte samma sak som att tala med dem på deras modersmål, och med det menar jag det lokala idiomet. Tyska talar man i Hannover; överallt annars pratar man dialekt. Här snackar man kurpfälziska (vilket är likt men inte identiskt med pfalziska).

Det är samma trygga gung i kurpfälziskan som i en Status Quo-låt (smakprov). Och alla ni som hade problem med skillnaden mellan ”ich” och ”isch” på tyskalektionerna kan glömma det. Här finns bara isch-ljud som i ”natürlisch”. Om ett ord innehåller bara ett ”s” som ”Wurst” eller ”Durst” slängs gärna ytterligare ett par bokstäver in så att det blir ”Worscht” eller ”Dorscht”. Det bara låter bättre.

Sen vimlar dialekten av en massa fyndiga uttryck: Om något är helt uppenbart säger man till exempel ”Ah, do brauchscht doch kee Brill!” (det behöver man inte ha glasögon, det vill säga inte ha studerat, för att fatta). Om en man varit lite för kärvänlig mot en kvinna suckar hon kanske efteråt: ”Er hod gekleebd an mir wie e babbisch Guudsl” (han var klibbig som en sliskig konfektbit).

Det starka franska inflytandet på kurpfälziskan har gjort tydliga avtryck i vokabulären: Trottoar heter ”Droddwaa”, när man är sjuk är man ”mallad”, och om någon gnäller ”tut er lamediere”. Ordet ”alla” (från franskans ”aller”) kan man slänga in lite överallt: ”alla gut”, ”alla tschüß”, ”alla hopp”.

  1. Skaffa dig ett stamställe

Alla tyskar som vill har en ”Stammkneipe”. Till skillnad från Sverige är det vanligtvis inte ett anonymt gigantiskt dryckespalats där det erbjuds hundratals olika sorters whisky eller flashiga cocktails. Det är mer ett hål i väggen där det kanske finns två olika sorters öl på fat och ytterligare tre sorter på flaska. Självklart finns det också en gigantisk ångmaskin som kontinuerligt spottar ut café latte, espresso, och så vidare. Servitrisen skriver upp allt på en liten lapp och räknar ut totalsumman i huvudet. Du betalar när du går – kontant förstås. Givetvis kan du också köpa med dig en flaska vin eller snaps.

På stamstället kommer man ständigt i slag med folk som man känner eller lär känna nya personer. Det är ett dagligt nätverksbyggande. Det är här du får tips om att någon lägenhet är ledig eller att någon söker nytt folk till sin firma. Det är förstås inget som hindrar dig från att sitta hemma och uggla som en skadeskjuten fiskuv. Men kom då inte och gnäll hos mig över att du aldrig lyckas knipa åt dig den där lägenheten med takterrass som du har gått och dagdrömt om.

  1. Lär dig niandets ädla konst

De flesta som har haft tyska som främmande språk i skolan minns säkert att man i Tyskland niar folk som man inte känner. Niandet är en distansmarkör. Det kan handla om artighet, men det kan också handla om att man inte vill bli för intim med en specifik människa som man kanske inte gillar, till exempel en kollega. Att vara du med någon förr i tiden innebar i princip att du inte kunde säga nej om din vän ville låna pengar eller din bil. Nej, sin fru lånade man förstås inte ut oavsett hur länge man varit du med varandra.

Om du kommer i slang med någon som inte är påtagligt yngre än du själv är det alltid klädsamt att börja med ni. Personen i fråga kommer att upplysa dig direkt om han eller hon vill vara du med dig. Som regel är det den äldre som avgör det, vid samma ålder är det kvinnan som bestämmer om hon vill vara du med mannen.

Tyskland är ett Sverige för vuxna har Horace Engdahl sagt, och när du kommer upp i 14-årsåldern genomgår du en metamorfos och ingår ett ni-förhållande med dina skollärare. Det betyder att du är vuxen nu och står för det du gör inte bara med ditt förnamn utan också med ditt efternamn.

  1. Vänj dig vid uttrycket ”alter Schwede”

Bli inte förvånad över att du som svensk ständigt får höra uttrycket ”alter Schwede”. Så snart din samtalspartner fått reda på att du är från Sverige kommer vederbörande att upprepa det här inte bara en gång, inte en gång i veckan eller en gång i månaden. Du kommer att få höra det livet ut, eller i alla fall så länge som du bor kvar.

Ta inte illa upp. ”Alter Schwede” härstammar precis som ”Schwedentrunk” från Trettioåriga kriget och är menat som ett erkännande. Du ses som en reko typ helt enkelt. Ta det också som så även om det är tjatigt att höra det dagligen. Av någon anledning tröttnar tyskar aldrig på det här uttrycket.

  1. Träna upp din humor och slagfärdighet

Om du inte är rapp i käften i Kurpfalz går du under som en torpederad ubåt. Träffar du på en nyklippt kompis räknas det som fantasilöst att bara konstatera ”oj, har du varit och klippt dig?” Dra i stället till med ”vad jobbar din frisör med?” eller ”den rättegången vinner du!” Här älskar man sådant smågnabbande.

Eller: Du befinner dig på dagens första pubbesök, åtnjuter din ”Milchkaffee” på uteserveringen när någon bekant seglar förbi och säger ”Guten morgen”, självklart med någon ”uppmuntrande” tilläggskommentar typ: ”Hey, alter Schwede, har du inte märkt att du håller tidningen upp och ner?” Då kan man inte bara svara: ”Nej, det gör jag ju inte, vad menar du?” Det uppfattas som stelt, arrogant och i värsta fall som nordtyskt. Då gäller det att kontra med: ”God morgon, ja, du vet ju att jag är utlänning och inte kan läsa. Därför tittar jag bara på bilderna, och det blir roligare om de är upp-och-ner.” Gemensamt skratt, ”schönen Tag noch” och sedan går din bekant vidare. Vill man vara riktigt vänlig kan man förresten gärna lägga till ”Arschloch” som är en hedersbeteckning för folk som man tycker riktigt bra om.

  1. Skaffa dig en sympatisk husläkare

Om du känner dig krasslig åker du inte in till jourläkarcentralen utan går helt enkelt till din husläkare utan att beställa tid i förväg. Här tar du plats i det hemtrevliga väntrummet och läser sönderbläddrade veckotidningar innan du blir uppropad av din doktor som känner dig utan och innan. Hon eller han har nästan aldrig läkarrock på sig utan är ledigt klädd i skjorta och jeans. Det är sällan att man måste vänta längre än en halvtimme. Är du riktigt god vän med din husläkare är det inte omöjligt att han bjuder på en hälsostyrkande stänkare innan du går därifrån.

  1. Lär dig förstå det federala systemet och de regionala skillnaderna

Tyskland är till skillnad från Sverige ingen centralstat med en hysterisk fixering vid huvudstaden. De 16 delstaterna ger regionalismen rejält med svängrum för att kunna blomma ut ordentligt. Frankfurt är Tysklands finansiella centrum, i bögstaden Köln befinner sig nöjesindustrin och teveproduktionen, medan det utfattiga Berlin betraktas som en typisk festarmetropol där ingen egentligen får något gjort. Vidare finns det inget övergripande skolsystem utan varje delstat har sitt eget. Det kan leda till oerhörda komplikationer om man flyttar till en annan delstat och har barn i skolåldern.

I Tyskland driver man mycket med var folk kommer ifrån. Tysklands norrmän och driftkuckun är ”die Ostfriesen”. Nordtyskarna kallas för ”fiskhuven” och holländarna för ”osthuven”. I Kurpfalz avskyr man schwabarna, medan de kallar oss för ”Gelbfüßler” (gulfotingar). Nämnde jag att ingen gillar de självgoda bajrarna?

Regionalismen tar sig också uttryck i att man på landsbygden envist håller kvar vid sina dialekter, organiserar speciella byafester och ”Kerwen”. I Pfalz finns det så många vinfester att förteckningen över begivenheterna tar upp en mindre telefonkatalog. Polisen har en inofficiell anvisning om att inte kontrollera bilförare som kör hem från en vinfest. Då skulle hela systemet rasa samman.

  1. Sök dig en flock

En varg söker sin flock diktade Ulf Lundell i sin självbiografi, och det tycker jag du också borde göra. Tyskar är mycket bättre på att umgås i grupp än svenskar och därför är grupperna mycket större och mer flytande. Åldersrasism är ett okänt ord, och i flocken ingår personer från 20 till 75 år. Man umgås gärna ute. Att bli hembjuden till någon är precis som ”alter Schwede” en hedersbetygelse.

Jag känner flera hundra personer bara från stans olika vattenhål. Det är människor som jag kan namnet på och träffar mer eller mindre regelbundet. Självklart kan inte alla räknas till närmsta vänkretsen, men det är kompisar som jag vet skulle hjälpa mig i den mån de kan, till exempel om jag skulle flytta, behöver en borrmaskin eller få min cykel reparerad. I den gruppen finns det förstås också personer som står mig nära, speciellt de som tillhör min herrklubb. Vi träffas varje måndag morgon för att ”Frühschoppen” på ”bajersk frukost” och har sedan en heldag ihop. Om nästa morgon ingen riktigt minns var vi träffades dagen innan räknas sammankomsten som lyckad.

  1. Var alltid artig

Hälsa alltid när du kommer in på jobbet, gymmet, puben eller i hissen och säg alltid adjö när du går – oavsett om det bara är främlingar som befinner sig där. Pussa alltid kvinnliga bekanta en gång på varje kind när ni träffas och skiljs åt. Glöm aldrig att säga ”Mahlzeit, ”guten Appetit” eller ”guten Hunger” när du äter ihop med andra. Tacka aldrig för maten, säg i stället att den smakade gott.

  1. Träna upp din argumentationsförmåga och uppriktighet.

Tyskar är frispråkigare än svenskar och lägger ofantligt stort värde på att säga vad de tycker. Det måste du också lära dig. Får du mothugg medan du håller på med en lite längre utläggning kan du inte bara lägga ner dig direkt som en italiensk fotbollsspelare i ett tyskt straffområde. Lämna aldrig över bollen utan kamp. Stanna kvar vid din utläggning genom att påpeka att du snart är klar. Säg till exempel: ”Darf ich kurz mal ausreden?” (får jag prata klart?) eller ”Darf ich mal den Satz nur kurz zu Ende führen?” (får jag bara avsluta den här meningen?)

Frispråkigheten har sina baksidor. Jag har firat julafton med folk från olika politiska kulörer, och det kan bli rätt jobbigt när någon mitt under julmiddagen ska förklara varför han eller hon är den enda vid bordet som tänker lägga sin röst på AfD nästa år. Självklart får personen mothugg och den därpå följande diskussionen kan hålla på tills ”das Christkind” kommer. Men lite störd julfrid är priset man får betala för äkta yttrandefrihet!

Så, det var ett par överlevnadstips som håller dig flytande i den tyska vardagen. Jag önskar dig lycka till om du leker med tanken på att någon gång flytta hit. Svenskar ses som ett broderfolk och har en ”Schwedenbonus”. Det är mer än man kan säga om förra årets Merkelmigranter.

Joakim ”Bronco” Mårtensson

Fler krönikor av Joakim Mårtensson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson