Annonsera på Avpixlat

Oroa er inte, Brexit kommer att bli verklighet

John Gustavsson

KRÖNIKA Nyligen drabbades EU-motståndarna i Storbritannien av ett bakslag: Trots ett tydligt folkomröstningsresultat där en majoritet av folket röstade för ett utträde, så har landets High court (motsvarande ungefär den svenska hovrätten) beslutat att regeringen inte har rätt att aktivera artikel 50, det vill säga den process som leder till ett EU-utträde. Istället måste man söka parlamentets medgivande, vilket på pappret är svårt då majoriteten av ledamöterna är EU-vänner. Men, jag är inte orolig, och i den här krönikan tänker jag förklara varför.

Innan jag börjar, så är det värt att nämna att folkomröstningen alltid var rådgivande, vilket alla folkomröstningar i Storbritannien är, men regeringen hade gått till val på att hålla folkomröstningen och respektera resultatet, och menade sig därför ha rätt att aktivera artikel 50 utan att först få parlamentets uttryckliga tillåtelse. Fallet har överklagats till högsta domstolen, men det är osannolikt att regeringen kommer vinna då HD har flera varma EU-vänner.

Så varför är jag då inte orolig?

    • Britterna ångrar sig inte. En majoritet är nöjda med resultatet. Det hade varit lättare att ignorera folkomröstningen om den omedelbart följts av ”buyer’s remorse” och miljoner människor ändrat sig. Nu har så inte varit fallet. Dessutom tycker även många av de som röstade för att stanna kvar att folkets vilja ska respekteras, så att stoppa Brexit skulle leda till en enorm folkstorm. Särskilt kostsamt skulle det vara eftersom en förkrossande majoritet av valdistrikten (och i Storbritannien väljs ju politikerna individuellt i respektive valdistrikt) röstade för ett utträde. Är politikerna beredda att betala priset? Det är högst tveksamt.
      .
    • Theresa Mays partipiska är stenhård. Theresa May, premiärministern, var visserligen för att stanna kvar i EU men hennes EU-stöd var minst sagt ljummet och hon höll en låg profil under folkomröstningen. Nu är May hursomhelst fast besluten om att genomföra utträdet och har till och med skapat ett helt nytt regeringsdepartement med tillhörande ministerpost för att hantera alla utträdesrelaterade frågor, och hon har rensat bort EU-vännerna som var med i Camerons regering och byggt sitt eget lag. Antagligen satsar May på att gå till historien som den som lyckades få Storbritannien att gå ur EU, och klara sig alldeles utmärkt utanför – något som skulle göra henne till en politisk legend då väldigt få så kallade experter trodde att de skulle vara möjligt. Med andra ord: Hennes partipiska kommer att vina stenhårt över den Tory-ledamot som ens tänker tanken att rösta emot Brexit och som därmed hotar hennes politiska arv och position som partiledare.
      .
    • Labour vill inte ha nyval. Nu kanske någon tänker att ok, May kan nog skrämma nästan alla Tory-ledamöter till lydnad, men Tory-partiets majoritet i parlamentet är ju ändå bara sju mandats majoritet (med Sinn Fein borträknade), det räcker ju på pappret att åtta EU-vänner bland de konservativa röstar mot ett utträde för att det ska falla om alla oppositionspartier röstar emot. Saken är den att det största oppositionspartiet Labour absolut inte vill se ett nyval just nu, vilket vore oundvikligt om Brexit blev nedröstat. Varför? För att Labour i dagsläget ligger under med 14-18 procent i opinionsmätningarna – vilka tenderar att underskatta stödet för de konservativa. Om ett val hölls idag skulle Labour med största sannolikhet tappa minst 30-50 mandat, och det hela skulle sluta med att Tories fick ett järngrepp om makten och enkelt kunde genomföra Brexit efteråt. Man har kort sagt inget att vinna, och därför ser jag det som sannolikt att de flesta Labour-ledamöter kommer att lägga ner sina röster.
      .
    • De konservativa vill inte ha nyval heller. Hur konstigt det än må låta, så vill inte Tory-partiet ha nyval heller just nu. Labour är så impopulära som de är för att de har en katastrofal övervintrad marxist till partiledare i form av Jeremy Corbyn, en person som det interna partietablissemanget redan försökt kuppa bort utan att lyckas. Nu är de därför sannolikt fast med honom tills efter nästa val (han lär tvingas avgå efter att ha förlorat stort). I Storbritannien är ett valresultat giltigt fem år, alltså ska nästa val hållas 2020. Med Corbyn som ledare är Tory-partiets seger år 2020 garanterad, vilket skulle ge Storbritannien 15 års oavbrutet Tory-styre (2010-2025). Men om man håller nyval redan tidigt år 2017, så är man dels bara garanterade makten till 2022, dels tvingas Corbyn avgå redan nästa år istället för 2020. Rent strategiskt är det därför bättre att inte ha ett nyval nu, vilket alla Tory-ledamöter inser även om de inte vill gå ur EU.
      .
    • Ingen vill riskera att UKIP återuppstår. För er som inte hängt med, så har jag en uppdatering: UKIP är en o-organiserad röra, en fars, en parodi på ett parti som påminner väldigt mycket om Ny Demokrati sista halvåret. Partiet kan inte hitta en ny partiledare; eller rättare sagt, de hittade en ny men hon avgick efter 18 dagar, bland annat eftersom EU-parlamentsledamöterna tydligen gjort det klart för henne att de aldrig skulle respektera hennes ledarskap. Två EU-parlamentsledamöter hamnade i slagsmål (!) och den ene fick föras till sjukhus efter att ha tuppat av. Partiets ende ledamot i det brittiska parlamentet Douglas Carswell har sedan länge bråkat med Nigel Farage, något som splittrat partiet.

      UKIP idag har inget tydligt mål som ger partiet existensberättigande, vilket gör att de olika falangerna i partiet som tidigare höll sams för att vinna folkomröstningen nu håller på att slita partiet i stycken. Det är högst osannolikt att UKIP kommer att vara en kraft att räkna med i valet 2020… om nu inte parlamentet röstar ner Brexit, vilket skulle ge partiet precis den nytändning de så desperat behöver. Faktum är att även en ”urvattnad” version av Brexit där man exempelvis behåller fri rörlighet troligen skulle räcka för att UKIP skulle få något att kämpa för. De konservativa vill ha tillbaks sina väljare från UKIP, och Labour vill inte riskera att tappa ännu fler i norra England där UKIP vuxit sig starka och var nära att ta flera mandat förra valet, och det enda sättet att se till att UKIP försvinner är att faktiskt att genomföra Brexit.

Domstolens beslut är givetvis ett bakslag för oss som vill se att Storbritannien lämnar EU, men som ni förhoppningsvis förstår från den här krönikan så är risken att detta orsakar något mer än en mindre omväg mot målet att betrakta som minimal.

Slutligen, som jag nämnt tidigare så håller jag på med ett experiment som en del av den forskning jag bedriver som doktorand. Jag skulle uppskatta om alla läsare kunde ta 5-10 minuter och delta genom att klicka här (ni kan till och med tjäna en del pengar på det om ni har tur; läs instruktionerna).

Vi ses i kommentarsfältet!

John Gustavsson

Fler krönikor av John Gustavsson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson