Annonsera på Avpixlat

Pinocchiopressens Stalingrad och rebellmedias genombrott

Joakim Mårtensson

KRÖNIKA Det verkar inte finnas någon gräns för infantiliseringen av den svenska debatten. Enkla och självklara demokratiska principer som yttrandefrihet måste förklaras om och om igen för vuxna människor som borde vara experter på gebitet. Det blev väldigt tydligt i samband med Bokmässan i Göteborg som föregicks av en utdragen David och Goliat-kamp mellan de agendasättande åsiktsmonopolisterna inom Pinocchiopressen och uppstickarna inom svensk rebellmedia. När uppståndelsen väl hade lagt sig visade det sig att ZZ-Top-skäggen i monter C01:39 hade avgått med segern.

Etablerad media anser att Nya Tider är en svensk motsvarighet till ”Der Stürmer” eller ”Völkischer Beobachter” vilka var nazisternas propagandaorgan under 1930- och 1940-talet. Tyvärr är det inget dåligt skämt från deras sida; de menar det på fullaste allvar. Sveriges journalister och politiker har tagit över det tyska narrativet ”Wehret den Anfängen”. Det gäller att mota Olle i grind, och i den moraliska stormakten går därför allt ut på att förhindra Adolf Hitlers återkomst. Av någon anledning ska han den här gången kanske komma till världen i Södertälje eller Säffle. Eller så är han kanske redan tillbaka, men förkunnar den här gången inte sin dunkla agenda med rullande österrikiska ”R” utan på skorrande nordostskånska.

Antagligen har det dåliga samvetet med Sveriges förhållningssätt under andra världskriget att göra. Som neutralt land stödde vi indirekt nazisterna fram till tyska arméns sammanbrott i Stalingrad. Även tidningar som Aftonbladet visade öppet sin sympati för nazismen. Skammen över det sitter djupt. Men i stället för att göra upp med sitt eget bruna förflutna projicerar de i sann mobbinganda sina skuldkomplex på andra. Med hjälp av insinuationer och lögner försöker de att rentvå sig själva från skuld och misstankar.

I brist på en livskraftig nazistisk rörelse i Sverige har journalistkåren varit tvungen att fabulera ihop att nazismen är på stark frammarsch. Bara så kan de stilisera sig som den ädelmodige Sankt Göran i kampen mot draken. Det har de gjort med sådan rabiat självövertygelse att de själva har förvandlats till ett eldsprutande vidunder. I sin skoningslösa hetsjakt på meningsmotståndare skyr de inga medel. De ryggar inte ens tillbaka för rena förföljelser genom ”avslöjanden” eller ”hemma-hos-reportage” där vanliga människor framställs som fascistoida rasistnazister bara för att de inte stämmer in i den mångkulturella lovsång som ekar mellan husväggarna på det etniskt segregerade Twittermalm. Budskapet är tydligt: Dissidenterna ska rätta in sig i konsensusledet.

När verkligheten nu håller på att galoppera i fatt allt fler svenskar märker den svenska mediekåren emellertid att de håller på att tappa greppet om de statliga megafoner som de hittills har haft monopol på. Eftersom de själva vet att de ljuger kan de förstås inte ”ta debatten”. I stället intensifierar de försöken att dölja fakta och obestridliga sanningar bakom dimridåer och rökgranater. Det tar sig emellanåt rent komiska uttryck, som när de försökte slå i oss att det var 8 svenskar som hade våldtagit en kvinna på Finlandsfärjan Amorella 2015 eller som när de nyligen påstod att en kvinna i Hedemora blivit misshandlad för att hon vägrade bära ”traditionell klädsel”. Vilken traditionell klädsel det handlade om – niqab eller folkdräkt – lämnade man öppet.

Men sanningen i form av alternativ media strävar ändå enträget mot ljuset som en maskros genom tjock betong. Och det är fantastiskt hur valhänt de moraliska superhjältarna har tacklat konkurrensen. Först låtsades de som om vi inte fanns, sedan kallade de oss för nedsättande epitet som hat- eller kloakskribenter. Därefter gick de över till att själva skapa webbsidor där vi skulle förlöjligas, till exempel Slutpixlat (där bland annat en av mina egna artiklar blev föremål för en recension som verkade vara skriven av en barnvakt på rökpaus). När inget av det fungerade skulle anonyma skribenter i stället avslöjas. Men vartenda guldkorn som de tror sig ha vaskat fram visar sig bli till sand. När Niklas Orrenius ryckte av slöjan på en populär kvinnlig skribent som av säkerhetsskäl skrev under pseudonym skapade han i stället rebellmedias egen Mockingjay.

Sverigevänlig medias framgång beror på att folk är less på förmynderiet och lögnerna i kvällstabloiderna. Folk är trötta på den ensidiga rapporteringen inte bara om mångkulturens förträfflighet utan också på det förutsägbara reflexmässiga ställningstagandet för Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet eller påståenden som att Nordpolen om en 30 – 40 år blir det perfekta utflyktsmålet för ett cocktail-party med paraplydrinkar och alligatorsafari. Den alltigenom vänstervridna nyhetsrapporteringen har möjliggjort Nya Tiders framgång.

Redan 2013 hade tidningen anmält sig till bokmässan men valde då att inte ställa ut. Anmälan till tillställningen var inget som föranledde några större diskussioner i media – då. Men sedan dess har Nya Tider beviljats årligt presstöd på ett par miljoner vilket gör att de har kunnat bygga upp allt mer muskler. År 2014 var det den tidning vars upplaga ökade mest (47 %) medan MSM har fått se sina upplagor dala i allt snabbare tempo.

Eftersom årets bokmässa gick under ledordet ”Yttrandefrihet” borde det ha varit en självklarhet att Nya Tider och dess förlag AlternaMedia fick vara med. Men efter att först ha fått klartecken av arrangören fick de efter påtryckningar från åsiktspolisen rött kort. Först efter att ha gått den juridiska vägen släpptes de in igen.

Deras monter ska ha varit en av mässans mest besökta. Till och med den gamle KGB-räven från Stockholms mest invandrartäta stadsdel lär ha slunkit förbi och fiskat åt sig ett gratisexemplar av tidningen. Även Berlinmurgråterskan Åsa Linderborg ska ha varit framme och hälsat efter att först ha uppmanat besökare att hitta på ”bus”. Det kan låta som en oskyldig uppmaning, men för den initierade, våldsförhärligande vänstersvansen är innebörden i det krypterade budskapet lika klart som färsktappad björksav.

Turerna runt bokmässan kulminerade i en redan episk tv-intervju i Aktuellt den 22/9.

När jag fick höra att Nya Tiders chefredaktör Vávra Suk skulle möta hela vänsterns moralapostel och cirkushäst, entricksponnyn Henrik Arnstad, i en debatt på bästa sändningstid kände jag en barnslig förväntan stiga upp inom mig. Detta av två anledningar: Med Arnstad i rutan kunde det här ju bara bli comedy på Pang i bygget-nivå, och eftersom jag aldrig träffat på riktiga nynazister skulle det bli spännande att kolla in dem ”live”. När sedan TV-inslaget dök upp på internet bänkade jag mig framför datorn med en skål popcorn för att ta del av Arnstads Bagdad Bob-floskler och Nya Tiders judehatande paroller. Och vad gäller Arnstad blev jag sannerligen inte besviken.

Programledaren började med att förklara att det inte skulle bli någon debatt eftersom Arnstad hade tackat nej till det. I stället fick vi ta del av en en-och-en-utfrågning. Först ut var Suk som förklarade att Nya Tider inte är en nazistisk publikation bara för att någon präst som påstods ha tvivlat på förintelsen hade blivit inbjuden till mässan av tidningen. Sedan var det äntligen dags för Arnstad som levererade med råge.

I stället för att som i den svensk-danska samproduktionen av Debatt mesta tiden stå och kolla in ett fascistiskt takdropp gick den menige pansargeneralen (skäggstil: grovt sandpapper) till omedelbar blixtkrigsattack. Med sin lågmälda falsettstämma förklarade han att det var 1932 igen och att det med alla medel gällde att stoppa dunkla krafter som hade som enda mål att utrota varenda jude från ”Lappland till Medelhavet” och från ”de brittiska öarna till Uralbergen”. Nu hade hans svamlande Wannsee-utläggning ju inte ett dugg med Nya Tiders utställning på bokmässan att göra, så programledaren fick styra upp honom och fråga om han såg en koppling mellan tidningen och nazismen – en fråga där Arnstad hänvisade till en ”ytterst väldokumenterad sammankoppling som den demokratiska [läs: vänsterextrema] tidningen Expo har belagt“. Fniss!

Bara något ögonblick senare kläckte han ur sig kvällens höjdare när han påstod att ”Nya Tider har lika mycket på bokmässan att göra som aktiva pedofiler på ett daghem.” Hahaha, kom igen Henrik, på med clownnäsan och du kan uppträda som huvudattraktion på vilken cirkus som helst.

Suk, som hade svårt att hålla sig för skratt – själv garvade jag nu så att popcornen smattrade mot bildskärmen och jag i flera dagar hade problem med att utföra korrekta situps på gymmet – kontrade med obestridlig fakta, nämligen att Arnstad var ”en låtsashistoriker” som ljugit om att ha en kandidatexamen i historia. Arnstad fick möjligheten till en sista replik och skulle förstås ha kunnat slå näven i pulten och ha röjt undan alla tvivel angående sina ifrågasatta akademiska meriter, men av någon anledning avstod han från det. I stället mumlade han något om att personangrepp tråkade ut honom. Sammantaget visade hans argumentationsteknik återigen upp samma lyster som de patinabelagda mässingsknapparna på en för länge sedan utsorterad SS-uniform.

Tv-intervjun föregicks av SVT:s besök på bokmässan där bland annat Nya Tiders Perra Winberg (skäggstil: Gandalf) intervjuades. Det var fascinerande att äntligen få se en livs levande nazist i tv-rutan. Den uppmärksamme tittaren lade förstås märke till de otåliga ryckningarna i Winbergs högerarm, och när intervjun var över flög han säkert upp i givakt, sköt ut högerarmen som en teleskopbatong och skrek med sammanslagna klackar ”Sieg Heil!” för full hals.

Övriga medverkande i montern var före detta AP-krönikören Stefan Torssell (skäggstil: lurvig heltäckningsmatta) som är aktuell med boken ”M/S Estonia – svenska statens haveri” och Karl-Olov Arnstberg (skäggstil: Olde English) som bland annat är professor i etnologi och har författat böcker om svenskhet och romer. Föreställningen att någon av dessa kunniga och gemytliga gentlemän skulle vara äkta nazist är så absurd att man bara kan brista ut i ännu ett gapskratt.

Nya Tiders medverkan på bokmässan debatterades sedan i ytterligare flera TV-inslag – utan någon representant från Nya Tider. Först i Opinion där Janne Josefsson från SVT fick ge Erik Rosén, chefredaktör för vänstersajten Politism, en lektion i yttrandefrihetens elementära grunder. Josefsson var sedan med i en fullständigt absurd dispyt med DN-journalisten Kristina Lindquist som ständigt avbröt, hånlog och påstod att Nya Tider ”vill göra lampskärmar av människohud”. Hon kunde emellertid inte ta avstånd från de vänsterextrema utställare på mässan som förnekade Pol Pots massmord i Kambodja och delade ut Lenin-godis till småbarn.

Slutligen fick Josefsson och Nike Nylander i Aktuellt den 28/9 försvara yttrandefriheten mot sin egen chef Jan Helin i en livlig diskussion som mest påminde om ett internt personalmöte. ”Debatten” mellan Suk och Arnstad hade slagit upp ett stort gapande hål i SVT:s PK-rustning, och Helin hade därefter slagit fast att inga extremistiska företrädare skulle få debattera på SVT mer – något som han i direktsändning tog avstånd från igen efter att ha blivit hårt ansatt av Nylander och Josefsson.

Tumultet runt årets bokmässa orsakade inte bara fullt tvärdrag i den unkna åsiktskorridoren utan innebar inget mindre än Pinocchiopressens Stalingrad och rebellmedias slutgiltiga genombrott. I och med Nya Tiders inträde i det offentliga rummet är grisen nu ute ur säcken och allt fler kommer att börja intressera sig för alternativ medias rapportering av verkligheten. Folk som väljer bort Aftonbladet och DN till förmån för Nya Tider, Avpixlat eller annan alternativ media kommer snart att känna sig lika klarsynta och befriade som en muslimska som bestämt sig för att fimpa hijaben för gott.

Efter den oväntade gratisreklamen lär Nya Tider ha fått hundratals nya prenumeranter, och förhoppningsvis spinner de vidare på succén enligt devisen ”om du befinner dig i en guldgruva sluta inte gräva”. Hela cirkusen runt deras medverkan påminde lite om när SD tapetserade tunnelbanan på Östermalm och sedan bara kunde luta sig tillbaka och låta den pålitliga skränvänstern stå för PR-arbetet.

Det är verkligen nya tider nu. Medieelitens lögnaktiga dans på knivsudden kommer att sluta med att de tappar balansen och får den vassa eggen mitt i skrevet. Mitt råd till Bus-Åsa och andra inom Pinocchiopressen är därför: Släpp fascistsargen, sluta frisera sanningen och kom in i matchen mot alternativ media innan ni är pucksjua. Yttrandefrihet går inte ut på att tysta alternativa röster, den handlar om att utbyta argument på lika villkor. Den som har mest övertygande argument vinner matchen. Så enkelt är det.

Joakim ”Bronco” Mårtensson

Fler krönikor av Joakim Mårtensson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson