Annonsera på Avpixlat

Einar är en av få etniskt danska elever på ett “ghetto-gymnasium”

På Langkaer Gymnasium i Århus-förorten Tilst har 80% av årets nytillkomna elever invandrarbakgrund. Foto: Villy Fink Isaksen.

På Langkaer Gymnasium i Århus-förorten Tilst har 80% av årets nytillkomna elever invandrarbakgrund. Foto: Villy Fink Isaksen.

MÅNGKULTUR I PRAKTIKEN En starkt invandrardominerad gymnasieskola i danska Århus har delat upp klasserna i en årskurs utifrån etnicitet. Etniskt danska elever har samlats i tre klasser. Övriga klasser utgörs till 100% av elever med invandrarbakgrund. Detta har orsakat väldig debatt i Danmark. Politiskt korrekta proffstyckare på vänsterkanten anklagar den ansvarige rektorn för “rasism”. En etniskt dansk elev på ett annat invandrardominerat gymnasium önskar emellertid att klasserna på hans skola vore uppdelade efter etnicitet. Att vara en av ett fåtal etniska danskar i en klass som domineras av muslimska invandrarungdomar innebär nämligen att man går miste om många av gymnasietidens glädjeämnen, menar den danske gymnasisten.

När årets nya kull av gymnasieelever skulle börja på Langkaer Gymnasium i Århus avslöjades något som lett till en intensiv, riksomfattande debatt i Danmark. Skolans rektor hade valt att dela upp de nya klasserna efter etnicitet. De etniskt danska eleverna hade placerats i tre olika klasser. Dessa tre klasser består till hälften av etniskt danska elever och till hälften av elever med invandrarbakgrund. Övriga klasser i årkurs ett utgörs helt och hållet av elever med invandrarbakgrund.

Anledningen till rektorns beslut är följande: Skolan har på senare år i allt högre grad kommit att domineras av elever med invandrarbakgrund. I den nya årskull som nyligen börjat har 80% av eleverna invandrarbakgrund. Om klassindelningen skett slumpmässigt eller t.ex. baserat på födelsedatum hade troligen de etniskt danska eleverna spridits ut och blivit en liten minoritet i varje klass. Detta hade sannolikt lett till att en del etniskt danska elever hade vantrivts och känt sig utanför, och att de valt att byta skola. Invandrardominansen hade då blivit ännu större. Klassindelningen är alltså ett försök att hålla kvar de etniskt danska eleverna på skolan och att undvika en ännu kraftigare etnisk segregation.

Langkaer Gymnasiums agerande har under de senaste veckorna debatterats våldsamt i danska medier. En del politiker och debattörer uttrycker förståelse för rektorns beslut och menar att han gjorde det bästa möjliga av en besvärlig situation. Andra debattörer, i synnerhet sådana som har sin politiska hemvist på yttersta vänsterkanten, menar att Langkaer Gymnasium agerat “rasistiskt”.

Samhällsvetaren och debattören Brian Esbensen försöker till exempel i en debattartikel i Politiken framställa situationen på Langkaer Gymnasium som en klasskonflikt med rasistiska undertoner. Enligt den politiskt korrekte Esbensen finns det inga som helst skillnader i fråga om kultur, värderingar och beteendemönster mellan de etniskt danska eleverna och invandrarelever som i huvudsak har sina rötter i muslimska kulturer i Mellanöstern, Nordafrika och Östafrika. Alltihopa handlar – menar Brian Esbensen – bara om att danska medelklassfamiljer inte vill att deras söner och döttrar ska blandas med ungdomar från “underklassen”.

Danmarks integrationsminister Inger Stöjberg har uttryckt förståelse för beslutet att dela upp gymnasieklasser utifrån etnicitet. Foto: Steen Brogaard.

Danmarks integrationsminister Inger Stöjberg har uttryckt förståelse för beslutet att dela upp gymnasieklasser utifrån etnicitet. Foto: Steen Brogaard.

Brian Esbensen skriver bland annat (i översättning):

Enligt bland andra integrationsminister Inger Stöjberg handlar det om att danskar inte ska vara i minoritet på landets skolor. Det är de inte heller. De flesta av de ungdomar det här är fråga om är födda och uppvuxna i Danmark, har danska pass och talar – i detta fall – flytande Århus-dialekt.

Deras brott består i att de är bruna (danskar), och för att försäkra sig om att vita (danskar) inte ska bli i minoritet gör man en uppdelning som i praktiken innebär att man skapar några klasser med en 50/50-fördelning. /…/

Bakgrunden till eländet är att Langkær Gymnasium på några få år fått en stor elevtillströmning som utgörs av bruna danskar. Det borde vara en fantastisk framgångssaga, men när det gäller brunhyade/muslimer kan det mesta vändas till något negativt, och så blir det förstås också i detta fall.

I själva verket handlar problemen dock i högre grad om klasskillnader än om etnicitet. Den övre medelklassens barn – eller kanske snarare deras föräldrar – vill inte beblanda sig för mycket med underklassen.

Enligt en starkt vänsterorienterad debattör som Brian Esbensen handlar det alltså bara om klasskillnader. Det finns “vita danskar” och “bruna danskar”. De vita är höginkomsttagare och bor i villa, medan de bruna är låginkomsttagare och bor i hyreslägenhet. De vita anser sig därför vara “finare” än de bruna, och vill inte att deras barn ska umgås med de bruna barnen.

Men stämmer denna bild av klassklyftor och rasism? Och vad tycker gymnasieeleverna själva? Några dagar efter att Brian Esbensens artikel publicerats gav Politiken debattutrymme åt en gymnasieelev vid namn Einar Bang Therkildsen. Einar berättar att han går på en starkt invandrardominerad gymnasieskola, i Danmark benämnd som ett “ghetto-gymnasium”. Han är en av fyra etniskt danska elever i sin klass. Einar önskar att hans skola delat upp klasserna efter etnicitet, på samma sätt som man gjort på Langkær Gymnasium.

Einar Bang Therkildsens beskrivning av sin skolsituation har ingenting med klasstillhörighet att göra. Han verkar inte bry sig det minsta om hur mycket pengar hans klasskamraters föräldrar tjänar eller hur fint boende de har. Det stora problemet är istället kultur och mentalitet. Som etniskt dansk på en starkt invandrardominerad gymnasieskola missar man mycket av det som gör gymnasieåren minnesvärda, menar Einar.

Inledningsvis menar Einar Bang Therkildsen att gymnasietiden för många danska ungdomar är mer än bara skolgången. Det är för många en tid i livet då man knyter sociala kontakter, skaffar nya vänner och deltar i en mängd aktiviteter med skolkamraterna. Enligt Einar finns denna inställning inte hos de flesta av invandrareleverna. För dem handlar det “bara” om att ta sig igenom skolan.

Den danske gymnasieeleven ger därefter några konkreta exempel på hur kulturkrockarna yttrar sig. Det handlar bland annat om studentbalen. På danska studentbaler förväntas studenterna av tradition dansa vals och “les lanciers”, en 1800-talsdans som kommit att leva kvar på just student- och universitetsfester. Einar Bang Therkildsen berättar att det i hans klass bara var han själv och en annan elev som valde att delta på studentbalen. Han skriver bland annat (i översättning):

På idrottslektionerna veckorna innan festen tränar man till exempel på att dansa les lanciers och vals. Detta resulterar i att många elever från etniska minoritetsgrupper, särskilt flickor, väljer att utebli från lektionerna. De säger att det strider mot deras religion att hålla en främmande man i handen.

Einar Bang Therkildsen beskriver också konflikter i samband med den s.k. studentkörningen, dvs. när de elever som tagit studenten firar med att åka runt på ett lastbilsflak och hälsa på hos sina respektive familjer. Bland etniskt danska elever är det förstås tradition att det dricks öl och vin vid ett sådant tillfälle, medan alkoholförtäring är strängt förbjudet bland muslimska invandrarelever. Einar berättar att detta i en del klasser resulterat i att man tvingats ha uppdelad studentkörning. De etniskt danska studenterna har haft en avskild del av lastbilsflaket, där de fått lov att dricka alkohol.

Att alltid ses som “dansken” och sällan som en individ gör också att man känner sig ensam och utanför i skolmiljön, menar Einar. Detta leder till att man dras till de andra etniskt danska eleverna på skolan, och på så sätt befästs den etniska segregationen. Etniska danskar umgås med andra etniska danskar och invandrare med invandrare.

Nydanska studenter visar hur väl de integrerats i sitt nya hemland.

Nydanska studenter visar hur väl de integrerats i sitt nya hemland.

Einar Bang Therkildsens debattartikel bör förstås tas för vad den är, dvs. en tonårig gymnasieelevs subjektiva skildring av sin skolsituation. Den bild Einar förmedlar får dock i viss mån stöd av en nyhet som under den gångna veckan spridits i dansk media. Einar Bang Therkildsen tycks ju mena att i synnerhet muslimska invandrarelever har värderingar och beteendemönster som i stor utsträckning avviker från dansk majoritetskultur, och som får etniskt danska elever att känna sig utestängda.

På Langkær Gymnasium, alltså den Århusskola som redan uppmärksammats för etniskt baserad klassindelning, har rektorn nu även tvingats införa ordningsregler gällande religionsutövning. Bön och religiös förkunnelse är numera förbjudet på skolan. En större grupp muslimska elever, enligt uppgift omkring 70 – 80 stycken, har regelbundet organiserat bönestunder på skolan, vilket fått andra elever att känna sig utestängda.

Skolans rektor har nu gått ut med tydliga direktiv om religion i skolmiljön. I reglerna slår han fast att skolan är en religiöst neutral miljö, att bön och andra religiösa aktiviteter bara får utövas i avskildhet på platser där man är ensam, samt att skolan inte tillhandahåller lokaler för religiös verksamhet.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson