Annonsera på Avpixlat

Handskriven lapp från polisen

lapp1

Den lapp Åsa Westberg fått av polisen.

POLISEN Igår skrev vi om Åsa Westerberg som utsattes för en husrannsakan. Polisen påstod att det gällde vad hon skrivit på sin Facebooksida. Några dagar har nu gått och Westerberg har ännu inte delgetts någon formell misstanke, hon är inte heller förhörd. Det enda konkreta hon fått är en handskriven lapp som stationsbefälet på polisstationen i Västberga gett henne.

Till Westerberg sa polisen att husrannsakan handlade om hets mot folkgrupp (HMF) och under pågående genomsökning av lägenheten ändrade polisen sig plötsligt och började istället prata om skattebrott när de fotograferade hennes underkläder. Westerberg och hennes chef har i flera dagar försökt få kontakt med utredande polis och åklagare utan några framgångar. Westerberg vill veta vad hon är misstänkt för och hennes chef vill veta varför polisen beslagtagit elektronik som tillhör det företag hon arbetar på.

Det enda papper Westerberg än så länge fått från polisen är en handskriven lapp där det går att läsa “Hets mot folkgrupp” och ett så kallat K-nr, samt ett namn på en polis som sägs utreda ärendet. När Westerberg kontaktar polisen och uppger K-nr så får hon inga som helst svar men hänvisning till att sekretess rådern. Westerberg vet alltså ännu inte vad hon är misstänkt för.

Det har varit många tveksamheter kring ärendet. Polisen legitimerade sig inte, frågan om när polisen får göra en husrannsakan m m. Avpixlat har pratat med Ingemar Hummer på polismyndighetens rättsavdelning.

Måste polisen visa legitimation?

– Utgångspunkten är att polisen har legitimation med sig och visar det vid förfrågan. Men det finns ingen regel eller lag som säger att polisen ska legitimera sig. Det finns en bestämmelse om att en polis ska kunna legitimera sig om inte särskilda skäl föreligger. Som att man inte vill bli avslöjad i ett spaningsarbete eller att situationen är sådan att man inte kan eller hinner legitimera sig. Bestämmelsen är inget absolut krav.

– Det finns alltså ingen reglerad rätt att medborgare kan kräva legitimation av en polis, när de ska visitera eller göra en husrannsakan. Det är dock eftersträvansvärt att arbeta på ett sätt som gör att folk slipper tvivla, säger Hummer till Avpixlat.

– En civilklädd polis som ska göra en husrannsakan kanske bör ta med sig en giltig legitimation.

Personen har ännu inte delgivits misstanke om brott.

– Jag känner inte till detaljerna i ärendet och kan inte uttala mig. Av utredningstekniska skäl väntar man ibland med vissa detaljer.

Det råder viss tveksamhet kring husrannsakan här och att polisen ändrar brottsrubricering.

– Det måste finnas ett bestämt ändamål med husrannsakan. Om man till exempel letar efter narkotika får man inte ändra sig under pågående husrannsakan och säga att man letar efter något annat, såvida det inte uppstår en ny misstanke. Om det till exempel skulle vara som så att polisen hittar ett vapen. Polisen måste inte visa upp något papper som man gör i USA. Men självklart ska en husrannsakan finnas dokumenterad i förundersökningen.

Har man gjort något fel här?

– Jag kan inte uttala mig i specifika ärenden jag inte känner till utan kan bara uttala mig generellt.

Avpixlat kontaktar polisens pressavdelning där Lars Byström berättar för oss vad som gäller kring husrannsakan.

Polisen får göra en husrannsakan i ditt hem på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som du kan åtalas för.
  • Om husrannsakan antas vara mycket viktig för utredningen.
  • Om brottet kan leda till fängelse.
  • Om polisen kan bevisa att de sannolikt kommer att finna bevisning som rör brottet eller föremål som polisen bör ta i beslag av andra skäl.

Pressavdelningen berättar vidare att det är domstolen/åklagare, en förundersökningsledare eller enskild polisman, om det är akut (fara i dröjsmål), som kan besluta om husrannsakan. Om det finns skäl att misstänka att bevis kan försvinna om husrannsakan inte genomförs direkt, kan polisen utföra husrannsakan utan att ha fått ett beslut om husrannsakan från en domstol/åklagare. Husrannsakan måste presenteras för domstolen inom 24 timmar efter att den har utförts.

Självklart gör inte polisen husrannsakan hur som helst hos människor och enligt Byström låter det hela märkligt, men understryker samtidigt att han inte kan uttala sig då han inte känner till ärendet i detalj. Generellt ska polisen alltid kunna motivera och även klara ut vem som står för ett myndighetsbeslut, säger han till Avpixlat.

Westerberg har i skrivande stund ännu inte delgivits någon misstanke eller förhörts. Varken hon eller hennes chef har fått tag i utredare eller åklagare. På grund av detta är det i dagsläget svårt för Westerberg att kontakta en advokat för att få hjälp, då hon inte fått en formell misstanke. Hon eller hennes chef kan inte heller göra någon motanmälan eller överklaga husrannsakan, då de gång på gång för höra att det råder sekretess.

Avpixlat har under dagen försökt att nå den polis som det hänvisas till på den handskrivna lappen. När vi ringer detta nummer placeras vi i polisens telefonkö.

Fakta husrannsakan:

Beslut om husrannsakan skall tas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten, 28 kap 4 § RB. En polisman får dock själv ta ett sådant beslut om det är fara i dröjsmål, 28 kap 5 § RB. Polisen avgör själv om det föreligger fara i dröjsmål vilket innebär att det inte går att invänta beslut med risk att person (s k personell husrannsakan) eller viktig bevisning försvinner (eftersöka bevis).
Protokoll över husrannsakan skall alltid upprättas.

Lawonline
28 Kap. Om husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning

Roger Sahlström

Print Friendly, PDF & Email
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson