Annonsera på Avpixlat

Statsvetare sågar DN/Ipsos förtroendemätning

kronikor_mats_dagerlind_byline_banner2c

KRÖNIKA Den statsvetenskapliga webbplatsen Politologerna kritiserar i en artikel de slutsatser om förtroende för media som Dagens Nyheter drar utifrån den undersökning man beställt från opinionsinstitutet Ipsos. Huvudkritiken är att det inte går att säga något om hur högt förtroende läsarna/tittarna har för medias rapportering om invandring utifrån de generella förtroendesiffror som redovisas i mätningen.

Det Politologerna vill poängtera är att man i en undersökning som den DN beställt av Ipsos mycket väl kan svara att man har ett högt förtroende för media i största allmänhet trots att man har ett mycket lågt förtroende för rapporteringen om just invandringen. Man kan anse att media ger en sann bild av verkligheten på flertalet områden men inte av de problem som är förknippade med den förda invandringspolitiken.

Vad som ska anses som ett högt förtroende är också relativt. SVT får de högsta förtroendesiffrorna på runt 70-75% men ändå är det så många som 25-30% som uppger att de inte har förtroende för SVT och inte anser att SVT förmedlar en sann bild av verkligheten. Och då talar vi alltså generellt. Mycket pekar på att förtroendet är avsevärt lägre när det gäller rapporteringen om invandring.

Det bör även noteras att i det som räknas som högt förtroende räknas in inte bara de som “helt instämmer” i påståendena om att ifrågavarande medieaktör förmedlar “en sann bild av verkligheten“, utan också alla som “delvis instämmer” i påståendet. Att “delvis instämma” relativt att “helt instämma” kan innebära i princip vad som helst, från att nästan helt instämma till att nästan inte instämma alls.

På motsvarande glidande sätt förhåller det sig med frågan om förtroende. I de höga siffrorna ingår inte bara de som svarat att de har ett “mycket stort förtroende” för den aktuella medieaktören, utan även alla som sagt sig ha ett “ganska stort förtroende“. Begreppet “ganska” är extremt luddigt och lämnar på motsvarande sätt som ordet “delvis” utrymme för ett brett spektra av varierande förtroende. Politologerna skriver:

Många kommentatorer har valt att se detta förtroende som ett bevis för att svenska folket även har stort förtroende för mediernas rapportering om invandring. Till exempel har siffrorna använts för att argumentera för att förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth och hennes man Ulf Adelsohn är relativt ensamma om att tro att medierna medvetet förtiger fakta om invandringen.

Men innebär det starka förtroendet för medierna generellt verkligen att det svenska folket också litar på mediernas rapportering om invandring? På den frågan ger inte DN-Ipsos undersökning något svar, eftersom den inte frågar specifikt om vilket förtroende man har för mediernas rapportering om invandring.

För att få lite bättre hum om vad svenska folket tycker om medias rapportering om invandring har Politologerna tittat på SOM-undersökningen från 2014 som differentierat ut just detta. Man konstaterar då att det generellt höga förtroendet för medierna skiljer sig markant från det väsentligt lägre förtroende mediekonsumenterna känner för mediernas rapportering om invandring. Det kommer man fram till genom att jämföra SOM-undersökningens höga förtroendesiffror för exempelvis SVT och DN – som t.o.m. är högre än i Ipsos mätning – med de mycket låga förtroendesiffror som dessa medier får när man frågar specifikt om rapportering om invandring.

När man i SOM-undersökningen ber respondenterna att ta ställning till påståendet “svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring” visar det sig att så många som 60 procent instämmer i påståendet, dvs anser att media mörkar om invandringsproblemen. Detta alltså trots att samma medier får höga generella förtroendesiffror i samma undersökning. Politologerna konstaterar att de som anser att svenska medier inte berättar sanningen om samhällsproblem relaterade till invandring är i majoritet inte bara bland de som har ett lågt generellt förtroende för media, utan också bland de som har ett högt generellt förtroende. Politilogerna sammanfattar:

Med andra ord går det inte att utifrån siffror om svenska folkets generella förtroende för medier dra slutsatsen att svenska folket har högt förtroende för mediernas rapportering om invandring. Diskrepansen mellan det generella förtroendet och förtroendet är mediernas rapportering om invandring är uppseendeväckande stor och visar på en opinion som är mer sofistikerad än vad många debattörer verkar föreställa sig.

Svenska folket tror inte att medierna berättar hela sanningen om de problem invandringen för med sig samtidigt som de verkar ha förtroende för mediernas rapportering i övrigt. Missnöjet med mediernas rapportering verkar alltså vara koncentrerat just till invandringsfrågan.

Politologerna parerar också den invändning som någon eventuellt kan resa om att undersökningen inte redovisar om de som svara att att media inte ger en sann bild av invandringen anser att det är bra eller dåligt att media mörklägger. Statsvetarna gör tankeexperimentet att personer som är positivt inställda till invandring kan vara rädda för att en mer sanningsenlig rapportering riskerar att spä på rasism och främlingsfientlighet och att man därför tycker att det är bra att media inte låter folket veta hela sanningen.

Poltiologerna gör dock bedömningen att det inte finns något i SOM-undersökningen som pekar på att det skulle förhålla sig så. Det är till helt övervägande del personer som i samma undersökning instämt i påståendet att Sverige bör minska asylinvandringen som också anser att medierna inte berättar sanningen om invandringen. Bland de svarande som är positiva till fortsatt hög asylinvandring är det få som svarat att de anser att media förtiger sanningen om invandringens baksidor.

Statsvetarna menar dock att även det allmänna förtroendet för media riskerar att sjunka om medierna fortsätter att rapportera om invandring på ett sätt som en majoritet av mediekonsumenterna inte anser är sanningsenligt. Att det generella förtroendet inte minskat så mycket tidigare av det skälet förklaras enligt Politilogerna av att invandringsfrågan tidigare placerade sig relativt långt ned på vad väljarna betraktar som viktiga samhällsfrågor. Idag toppar dessa frågor den politiska agendan:

För att sammanfatta så innebär inte det faktum att det svenska folket har ett högt förtroende för medierna generellt att man också litar på mediernas rapportering om invandring, även om många kommentatorer påstår det. Tvärtom uppger hela 60 procent av svenska folket 2014 att medierna inte berättar sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring.

Hur länge det svenska folket kan gå runt och ha uppfattningen att svenska medier inte berättar sanningen om invandringen utan att det påverkar förtroendet för medierna generellt är en öppen fråga. Länge låg inte invandringsfrågan särskilt högt på svenska folkets dagordning. Det senaste halvåret har dock frågan kommit att dominera svensk politisk debatt totalt. Frågan är om denna omsvängning i debatten och opinionen på sikt leder till att synen på mediernas rapportering om invandring spiller över i högre utsträckning på mediernas generella förtroende.

Politologerna ser samtidigt en möjlighet till ökat förtroende för medierna eftersom man det senare året tycker sig kunna skönja en omsvängning i rapporteringen om de kostnader, problem och utmaningar som är förknippade med Sveriges i ett internationellt perspektiv extremt höga invandring. Medierna har enligt statsvetarna börjat rapportera mer sanningsenligt om dessa ting i stället för att, som tidigare, tiga eller förvanska.

Det skulle, om trenden håller i sig, kunna innebära att den nisch i medielandskapet som Sverigevänlig alternativmedia karvat ut och där det hittills funnits ett stort vakuum att fylla försvinner. Om vanlig media rapporterar sanningsenligt och uttömmande om massinvandringens baksidor med respekt för att läsaren själv kan bearbeta fakta och information, då behövs inte alternativmedier på samma sätt som tidigare. Än så länge är vi dock långt ifrån det balanserade och allsidiga medielandskap som skulle föranleda Avpixlat att ta ned skylten.

Mats Dagerlind

Fler krönikor av Mats Dagerlind hittar du HÄR.

Relaterat

Missvisande om Avpixlat i förtroendemätning
Wolodarski trasslar in sig i motsägelser och osanningar

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson