Foto: Gunnar Bach Pedersen
ASYLHAVERIETS KONSEKVENSER / DANMARK I danska Helsingör har alla de allmännyttiga bostadsbolagens billiga lägenheter gått till asylsökande. En arbetslös, etniskt dansk, ensamstående mamma kan nu bli tvungen att flytta in i en byggbarack eller en husvagn med sina två minderåriga barn.
Anstormningen av asylsökande har lett till akut bostadsbrist i många danska städer, däribland Helsingör, på norra Själland. Samtidigt har nedskärningar i den s.k. kontanthjälpen (ungefär motsvarande svenskt “socialbidrag”) gjort att många familjer som är beroende av detta bidrag tvingas flytta till billigare bostäder.
De hyreslägenheter man kan ha råd med om man lever på “kontanthjälp” är de billigaste möjliga, vilka i allmänhet ägs av de allmännyttiga bostadsföretagen. Men nu konkurrerar en annan grupp om dessa billiga lägenheter, nämligen asylinvandrare som lever på s.k. integrationsbidrag och inte heller har råd med hög hyra.
I Helsingör har denna situation lett till att det är näst intill omöjligt att hitta en ledig hyreslägenhet i det lägsta prisspannet. De lägenheter till vilka kommunen har anvisningsrätt är sedan länge uthyrda eller öronmärkta för asylinvandrare. Helsingörs kommun inhyser för närvarande en del bostadslösa asylinvandrare på hotell. Detta är förstås orimligt dyrt, och man vill snarast möjligt ordna hyreslägenheter till dessa personer. De som får ta konsekvenserna är arbetslösa, bidragsberoende, etniska danskar.
Danska DR Nyheder berättar om Heidi Rasmussen, en ensamstående tvåbarnsmamma i Helsingör, som är beroende av kontanthjälp. I och med de nya, tuffare reglerna minskar hennes månadsinkomst nu med 2.536 danska kronor. Till följd av detta måste hon och hennes barn, 10 respektive 14 år gamla, hitta en billigare lägenhet. Men att hitta en billig lägenhet i Helsingörsområdet är i nuläget praktiskt taget omöjligt.
Allan Berg Mortensen representerar Enhedslisten, ett parti på yttersta vänsterkanten, och är ordförande för Helsingörs “beskæftigelsesudvalg”, dvs. den kommunala nämnd som bland annat ansvarar för kontanthjälp. Han räknar kallt med att de nya, hårdare reglerna för kontanthjälp, i kombination med den bostadsbrist som uppstått till följd av asylinvandringen, kommer att leda till att antalet hemlösa i Helsingör kommer att öka.
Allan Berg Mortensen varnar också för att det kan bli aktuellt att placera bostadslösa barnfamiljer i t.ex. byggbaracker, husvagnar eller s.k. containerboenden, helt enkelt för att det inte finns några andra lösningar. Han beklagar dock denna utveckling och säger (i översättning):
– Det är ju särskilt synd om barnen, och det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som det danska.
I politiskt korrekt, svensk samhällsdebatt anses det vara en dödssynd att “ställa grupper mot varandra”. Alla tänkande människor inser emellertid att olika intressen i ett samhälle ofta kolliderar, och att politikens uppgift i många fall just är att väga olika intressen mot varandra och finna rimliga avvägningar. De intressekonflikter som uppstår genom asylinvandringen illustreras mycket tydligt av rapporteringen om bostadssituationen i danska Helsingör. När bostäder ska ordnas åt asylinvandrare blir det de socioekonomiskt svagaste bland de etniska danskarna som får betala priset.
