INVANDRINGENS KOSTNADER En färsk rapport från Riksdagens Utredningstjänst som allmänmedia valt att inte uppmärksamma visar att tre av fyra asylinvandrare fortfarande lever på socialbidrag efter åtta år i Sverige.
En uppgift som länge farit runt i den offentliga debatten om invandring och jobb är att det i genomsnitt tar sju år för en invandrare att skaffa sig egen försörjning på det svenska arbetsmarknaden. Det vore illa nog om det var så men verkligheten ser ännu dystrare ut.
Nationalekonomen Tino Sanandaji har tidigare klargjort att den siffran är en feltolkning av statistik från SCB. Vad siffran egentligen sade var att hälften av alla invandrare kommit i någon form av sysselsättning efter den tiden.
Som sysselsättning räknas inte bara arbete utan också alla former av skattebetalda arbetsmarknadsaktiviteter. Och det räcker med att man arbetat eller varit föremål för en arbetsmarknadsåtgärd en vecka i november för att noteras av SCB som att man arbetar.
En färsk utredning från Riksdagens Utredningstjänst, RUT, beställd av den centerpartistiske riksdagsledamoten Staffan Danielsson, visar emellertid att situationen t.o.m. är värre än vad SCB tidigare kommit fram till. Efter åtta år i Sverige har, enligt RUT, endast en av fyra invandrare egen försörjning och efter femton år endast en av tre.
I rapporten kan man bland annat läsa följande:
Andelen helårsanställda inkl. företagare bland flyktingar inkl. flyktinganhöriga uppgick till 25 procent efter 8 år i Sverige och andelen efter 15 år var 34 procent.
Alltså, efter 15 år i landet har fortfarande bara en tredjedel av asylinvandrarna och deras anhöriga kommit i arbete. Hur lång tid det tar för resterande två tredjedelar att få arbete är oklart, men många i den här gruppen hinner sannolikt uppnå pensionsålder innan de kommit i arbete.
Det bör noteras att i kategorin “helårsanställd inkl. företagare” räknas in också alla jobb som är subventionerade av staten. Exakt hur stor andel det rör sig om inom gruppen är oklart. Det bör även framhållas att gruppen andra generationens asylinvandrare också har en avsevärt lägre försörjningsgrad än svenskar.
De här uppgifterna kullkastar alla argument från massinvandringens förespråkare som hävdar att Sverige behöver invandringen, att invandrarna bygger Sverige, att invandrarna behövs för att trygga pensionerna, försörja och ta hand om en åldrande svensk befolkning. Tvärtom är det svenskarna som tvingas ta hand om och försörja merparten av asylinvandrarna.
Jenny Svensson
