Annonsera på Avpixlat

Fallet Nancy Mashoun och Skånepolisen

Nancy Mashoun

Nancy Mashoun utan skor på fötterna – en träffande symbolisk bild visar det sig.

AVPIXLAT AVSLÖJAR Avpixlat kan nu ytterligare visa hur vänsterextrema journalister på SVT i fallet Nancy Mashoun missbrukat public service-plattformen i syfte att svartmåla svenska poliser som under stor press arbetar med den tunga kriminaliteten i invandrartäta områden som våldsälskande rasister och verktyg för strukturell diskriminering mot personer med invandrarbakgrund. Verkligheten skiljer sig avsevärt från den bild som förmedlats i SVT:s agendajournalistik.

I en serie artiklar har Avpixlat uppmärksammat SVT:s polisfientliga hetsjakt på en handledare vid Skånepolisen. Public Service-bolaget har – i bjärt kontrast till sitt uppdrag att rapportera sakligt och objektivt – agerat megafon åt en dubbelt – som kvinna och invandrare – inkvoterad polisaspirant, Nancy Mashoun, i hennes vendetta mot Skånepolisen i allmänhet och sin kurshandledare i synnerhet. Detta efter att hon blivit underkänd på utbildningen.

SVT-journalisterna har – som en del i en vänsterextrem agenda att utmåla svenska poliser som våldsamma, fascistiska och rasistiska – gjort gällande att Nancy Mashoun skulle ha manövrerats ut från utbildningen genom medvetet felaktiga kursomdömen och lögner i domstol från polismän, detta därför att hon reagerat på en osund vålds- och rasistkultur inom polisen. Avpixlat har nu grävt fram hela sanningen i fallet. Den bild som framträder är en väsentligt annan än den som förmedlats i SVT:s agendajournalistik och ingenting tyder på förekomsten av en sådan kultur inom Skånepolisen eller att Nancy Mashoun skulle ha underkänts på någon annan grund än att hon faktiskt inte nådde upp till de krav man kan ställa på en polis.

 

Inledning och bakgrund

2009 rekryterade Arbetsförmedlingen Nancy Mashoun till Skånepolisens nya multikulturella satsning “Världen i Skåne”, ett projekt som vi strax ska återkomma till. 2011 blev hon antagen till polishögskolans distansutbildning och 2014 genomförde hon sin aspiranttjänstgöring i Malmö.

Mashoun valde den 11 juni 2015 att, med hjälp av SVT och sitt juridiska ombud, inleda en smutskastnings- och förtalskampanj mot dåvarande Polismyndigheten i Skåne. Hon pekade även ut ett antal enskilda polismän som våldsverkare, rasister och lögnare.

Mediavänstern på SVT lånade sig okritiskt till att agera megafon för detta budskap, då detta var i linje med vänsterns politiska agenda som bland annat innefattar en uttalad polisfientlighet, en postmarxistiskt definierad “antirasism” och en ambition om fortsatt eller t.o.m. ytterligare ökad massinvandring. I fallet Nancy Mashoun och hennes handledare fanns flera ingredienser som kunde exploateras för dessa syften.

I TV-intervjuer och tidningsartiklar hävdade Mashoun att hon under sin aspiranttid i Malmö under våren 2014 blev vittne till flera händelser där hennes handledare gick över gränsen för vad som är acceptabelt: “Han utsätter personer med utländsk bakgrund för kroppsvisitationer utan anledning“, “Han är våldsam och hotar oskyldiga människor med stryk” och “Han tar strypgrepp på omhändertagna och handfängslade personer“, var några av de anklagelser Mashoun riktade mot sin handledare.

Vidare hävdade Mashoun att hennes aspirantomdöme ändrats från godkänd till underkänd som en konsekvens att hon påtalade de påstådda oegentligheterna för höga polischefer

På Polismyndigheten i Skåne (numera Polisregion Syd) ville man inte uttala sig i detalj kring grunderna för Mashouns avskiljning. De medietränade och medierädda höga cheferna var dock angelägna om att förhindra ett polisfientligt mediedrev måste ges högsta prioritet.

Således beklagade man inför SVT att Mashoun känt sig kränkt och valde samtidigt att blidka mediegudarna genom att offra de polismän som smutskastas i media och av Mashoun. På ytterst vaga grunder internanmäldes de utpekade polismännen och avskiljdes från sina förtroendeuppdrag.

Rädslan för media och för anklagelser från en person med invandrarbakgrund var hos polischeferna starkare än rättskänslan att stå upp för sin egen personal mot osubstantierade anklagelser.

 

Projektet “Världen i Skåne”

I kölvattnet av de invandringsrelaterade Rosengårdskravallerna och den s.k. “ape-jävelhistorien” 2009 såg sig höga polischefer i Skåne, efter att ha blivit uppvaktade av dåvarande integrationsminister Nyamko Sabuni, nödgade att blidka mediavänstern. Lösningen blev integrations- och jämställdhetsprojektet “Världen i Skåne” som gick ut på att ge 25 st. arbetslösa invandrarungdomar gräddfil till att få börja jobba inom Skånepolisen.

Det officiella målet för projektet var att ge invandrarungdomarna yrkeslivserfarenhet och öka deras konkurrensmöjligheter inför en eventuell framtida anställning inom polisen. De 25 arbetslösa invandrarungdomarna fick bl.a. individuella utbildnings- och utvecklingsplaner samt egna coacher och handledare, något som inga andra aspirerande poliser får.

Det stora antal polismän som avdelades för att handleda invandrarungdomarna kunde inte samtidigt jobba med sina vanliga polisiära arbetsuppgifter, något som förstås fick negativa konsekvenser för polisverksamheten och därmed rättssäkerheten och tryggheten för allmänheten i regionen. Detta ansågs dock vara ett rimligt pris att betala för att ge invandrarungdomar en räkmacka till ett polisjobb, en räkmacka kom alltså inte kom på fråga för svenska ungdomar.

Polischeferna hymlade inte med att målet var att få in invandrarungdomar på polisutbildningen, utan att på ett bra sätt kunna förklara på vilket sätt invandrarbakgrund var en merit som bör övertrumfa personlig lämplighet för jobbet. Ändå ansågs inget pris var för högt för att uppnå detta mål – Skånepolisen skulle bli multikulturella, kosta vad det kosta ville.

Projektet kantades av en rad problem och ett flertal av de personer som ingick i det fick avskiljas från det pga olämplighet. Flera av dem behärskade heller inte det svenska språket men sattes på kommunikativa uppgifter med allmänheten, vilket ledde till många klagomål.

Vi har valt att titta närmare på två av de 25 deltagarna i projektet, Nancy Mashoun och Spogmay Rahimi. En genomgång av fakta kring Nancy Mashoun visar att underkännandet av henne på polisutbildningen hade saklig grund och inte kan tillskrivas någon osund poliskultur eller oegentligheter från polisens sida. Genom att även ta upp fallet Spogmay Rahimi vill vi mer allmänt belysa konsekvenserna av projektet “Världen i Skåne”.

 

Nancy Mashoun:

Vansinneskörningen

Vid 16-tiden den 12 maj 2014 framförde Nancy Mashoun en polisbil på E6. Hon var på väg tillbaka till Malmö från en utbildningsdag. Färden gick i ca 170 km/tim trots att högsta tillåtna hastighet på vägen är 110 km/tim. Nancy stoppades för fortkörning och dömdes senare för vansinneskörningen i tingsrätten.

I sina reportage har SVT och hennes juridiska ombud försökt göra gällande att Mashoun omöjligen skulle kunna ha kört så fort eftersom att det dels är för hårt trafikerat vid den tiden och dels inte stämmer med tidslängden för det uppgivna efterföljandet innan hon stoppades. Man menar alltså att Mashoun inte alls kört för fort och att de båda civilpoliser som observerat hennes framfart ljuger.

Den polisman som rapporterade Mashoun för fortkörningen är en omvittnat duktig polis med mycket goda vitsord. Att han skulle ha fabricerat anmälan och sedan också ha begått mened i domstol med syfte att få bort Mashoun från polisutbildningen är ett fullständigt orimligt antagande.

En i sammanhanget inte oväsentlig detalj som Mashoun, hennes juridiska ombud och SVT valt att undanhålla är också att Mashoun faktiskt vid flera tillfällen erkänt den grova fortkörningen – i förhör med polisen, i en promemoria som hon själv upprättat och till hennes körinstruktör.

I samband med dessa erkännanden har Mashoun försökt rättfärdiga vansinneskörningen med att hon behövde öva på att framföra polisbilen under hög hastighet – ett moment som hon tidigare blivit underkänd på under utbildningen. Att välja att göra detta på allmän och trafikerad väg och dessutom i vetskap om att det är något man är dålig på, säger något om Mashouns omdöme, vilket i sin tur säger något om hennes lämplighet som polisämne.

Alla poliser är helt införstådda med att “öva på att köra fort” på eget bevåg är strängt förbjudet och absolut inget som en aspirant får göra på eget initiativ och definitivt inte på en tungt trafikerad väg i rusningstrafik utan kursinstruktör. Ändå valde Mashoun alltså att göra detta med framkallande av allvarlig och rentav livshotande fara för andra.

I en promemoria upprättat av utbildningsansvarig i polistaktisk bilkörning, som återfinns i förundersökningsprotokoll 1200-K75883-14. kan man bl.a läsa följande:

Nancy tillsammans med tretton andra aspiranter hade under 12/5 varit i Helsingborg och omexaminerats i polistaktisk polisbilskörning steg 2. Denna omexamination berodde på att förarna under vårens utbildningar hade visat brister i polisbilskörning och var allmänt svaga bilförare. [..]

Ca 15:30 lämnade alla för att köra mot eget polisområde. Till och från utbildningar i polisbilskörning är det tydligt uttalat att all körning sker enligt gällande trafikregler och på ett säkert och föredömligt sätt. [..]

Ca 16:00 fick jag ett samtal från civila poliser som hade mätt upp en polisbil i mycket hög hastighet på motorvägen, 180 km/t. [..] Pga. av ovanstående togs kontakt med Nancy via telefon för att bringa klarhet i vad som hänt. [..]

Jag frågar en gång till och då förstår nog Nancy att jag måste veta något mer och därför säger hon att det kanske gick lite för fort på motorvägen. [..] Nancy berättar då att hon inte vet hur fort men cirka 160 km/tim. Orsaken var att det var skönt att vara klar med examineringen och att det var bra musik på radion, ingen polisiär orsak.

I en annan promemoria upprättad av Nancy Mashoun själv med anledning av misstankarna mot henne, som återfinns i förundersökningsprotokoll 1200-K75883-14, vidgår hon bl.a. följande:

På hemfärden överskred jag den max tillåtna hastigheten vid ett antal tillfällen under färden. Anledningen till att jag gjorde det var enbart i träningssyfte. [..]

Just på måndagen den 12 maj efter beskedet om att jag blev godkänd på PTB2 så ökade jag hastigheten med anledning av att det var en bred och stor motorväg och fordonet jag framförde var nästan helt ny bil med en väldigt stark motor och jag blev fartblind. [..]

Detta var absolut inte något föredömligt och något jag aldrig skulle göra privat.

Av ett misstankeförhör med Mashoun, som återfinns i förundersökningsprotokoll 1200-K75883-14. framgår bl.a. följande:

När N. påbörjar färden vet hon att det är den högsta tillåtna hastigheten för vägen som gäller och inget annat. Utkommen på motorvägen E6, söderut, tillämpar N. träningen genom att hålla sig i det vänstra körfältet och ge helljusblink vid “omkörningarna” och går sedan in till det högra körfältet och påbörjar “nya omkörningar”

Beskyllningarna mot den “våldsamme och rasistiske” handledaren

Den polisman som Mashoun och SVT pekat ut som våldsam och rasistisk har ca 10 års erfarenhet av yttre tjänst bakom sig. Han benämns av flera av varandra oberoende källor som en av de mest skickliga och respekterade polismännen i Malmö. Polismannen har genom åren tilldelats ett antal förtroendeuppdrag och har även vikarierat som gruppchef. Polismannen är av sina kollegor känd som en lugn och sympatisk person. Han har heller aldrig uttretts för övervåld av internutredningen.

Bilden som framträder är snarare att Nancy Mashoun dels fabulerat och dels inte förstått varför hårdare metoder ibland måste användas vid ingripanden i farliga situationer och miljöer.

Handledaren har också misstänkliggjorts av SVT pga ett fotografi han använt som profilbild på vilket en våldsam mötesstörande vänsteraktivist omhändertas av polisen. Detta misstänkliggörande är särskilt anmärkningsvärt med tanke på avsändaren i vars sändningsdirektiv det anges att man har en uppgift att värna de demokratiska grundvärderingarna.

En sådan demokratisk grundpelare är mötesfriheten och det är polisens uppgift att se till att den upprätthålls, bl.a. genom att omhänderta antidemokratiska vänsterextrema element som med störningar och våld försöker hindra politiska partier och andra att anordna möten.

Lika anmärkningsvärt är att inte Skånepolisens höga chefer tydliggjort detta när SVT misstänkliggjort handledaren. I stället har man vikt ned sig inför SVT:s påhopp på handledaren och gett det allt annat än demokrativärnande public service-bolaget medhåll i att det är olämpligt av en polis att använda en bild där denne gör sitt jobb att upprätthålla lag och ordning och värna demokratiska grundlagsfästa rättigheter.

Övrigt om Mashoun

Våra källor inom polisväsendet beskriver Mashoun som gapig och raka motsatsen till ödmjuk och pga detta också illa omtyckt. Trots att hon var under utbildning idiotförklarade hon erfarna poliser för att dessa inte förstod sig på arabisk kultur och menade att dessa var inkompetenta bland annat att hantera våld mot invandrarkvinnor. Mashoun beskrivs även som en trafikfara och inte kapabel att skilja på höger och vänster (hon var tvungen att skriva V på ena handen och H på andra handen med bläckpenna).

Det är allmänt känt att Mashoun inkvoterades till Polishögskolan av höga polischefer på grund av att hon är kvinna med utomvästlig och muslimsk invandrarbakgrund. Bland annat sågs mellan fingrarna med att Mashoun inte klarade de fysiska antagningskraven. Detta trots att dessa tester för alla andra sökande är ett absolut krav att man klarar. Det var viktigare att ge en bild av att projektet “Världen i Skåne” varit framgångsrikt än att de poliser som rekryterats genom projektet var lämpliga för jobbet.

En annan anledning till att Mashoun blev avskiljd var att hon identifierade sig mer med de invandrarkriminella än sina kollegor. Det finns bekräftade uppgifter på att Mashoun umgåtts med sin för grova brott efterlyste bror när polisen (dvs hennes kollegor på arbetsplatsen) stormar in för att gripa honom.

Det finns således anledning att redogöra för Mashouns familjenätverk, något som SVT underlåtit att göra. Denna journalistiska underlåtelse framstår som i högsta grad medveten, givet vad som finns att anföra mot ett flertal personer i Mashouns närmaste familjekrets. Om SVT delgett läsarna dessa uppgifter hade det allvarligt undergrävt deras vänsteragenda att svartmåla polisen och vitmåla regionens utomvästliga invandrargrupp.

Nancys familj

Ali Mashoun, född 1989, är yngre bror till Nancy Mashoun och är bl.a. dömd för flertalet narkotikabrott, rattfylleri och grov olovlig körning. För dessa brott har han dömts till fängelsepåföljd (målnummer: B 1576-12, B 11897-14, B 5018-14, B 2193-14, B 6742-13 och B 1391-13).

Näder Mashoun, född 1988, är även han yngre bror till Nancy Mashoun och i likhet med Ali Mashoun bl.a. dömd för flertalet narkotikabrott, våldsamt motstånd, rattfylleri och grov olovlig körning, brott för vilka han dömts till fängelsepåföljd (målnummer B 1665-12, B 11897-14, B 3791-11, B 11011-10 och B 3835-10). Näder har därutöver också suttit häktad för rån och försök till rån, misshandel, falsk tillvitelse, olaga hot och försök till grov misshandel (målnummer Ö 2014-06).

Zacharia Mashoun, född 1983, är ytterligare en yngre bror till Nancy Mashoun som dömts för grova brott, däribland grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott, vårdslöhet i trafik, vållande till kroppsskada och olovlig körning (målnummer B 12478-12, B 5207-12, B 4738-11).

Mariana Mashoun, född 1979, är lillasyster till Nancy, Även Mariana antogs till projektet “Världen i Skåne”. Marianas ex-make är grovt kriminell och har bland annat dömts för mordförsök på Mariana.

 

Spogmay Rahimi

Spogmay Rahimi valdes precis som Nancy Mashoun ut till det multikulturalistiska projektet “Världen i Skåne” för att få en gräddfil till jobb inom Polisen. Den 9 juni 2011 dömdes hon för dataintrång efter att ha gjort förbjudna dataslagningar i polisens datorer på sig själv och på sin grovt kriminelle bror.

Dataintrången

När Rahimi började jobba inom polisen fick hon och de tjugofyra andra deltagarna två månaders utbildning i olika system och lagar. I förundersökningsmaterial uppger Rahimi att hon vet att det inte är tillåtet att göra slagningar på sig själv eller på släktingar i Polisens dataregister, att det bara är tillåtet att göra sådana slagningar när de är relevanta i arbetet.

Det första dataintrånget: Trots att Rahimi känner till detta och har fått omfattande utbildning i de lagar som styr användningen av polisregistren väljer hon ändå att den 22 januari 2010 kl.11:00 göra dataslagningar på sin grovt kriminelle bror för att kontrollera vilka misstankar Polisen har mot honom.

Utdrag från domslut B 10284-10:

Genom C.B:s uppgifter är klarlagt att Spogmay Rahimi fått utbildning i vilka regler som gäller vid användning av polisens IT-system och att hon informerats om att hon inte fick svara på frågor från sina anhöriga om pass. Det är även klarlagt att Spogmay Rahimis anhörige kort tid före hennes slagning hade kallats till polisförhör, varför uppgifterna om honom i misstankeregistret varit av intresse.

Det andra dataintrånget: Den 9 mars 2010 kl. 11.37  genomför Rahimi ytterligare ett olagligt dataintrång, denna gång kontrollerar hon alla uppgifter som Polisen har om henne själv. Troligtvis vill hon undersöka om någon upptäckt det dataintrång hon genomförde den 22 januari för att hjälpa sin bror.

Insläpp av kriminellt belastade pojkvännen på ett skyddsobjekt

Dataintrången uppdagades den 26 juli 2010 i samband med att poliser på kriminaljouren i Malmö fattat misstankar om att Rahimi olovligen släppt in obehöriga personer innanför skalskyddet på polishuset.

När poliser konfronterande henne med frågor om vem en man som hon släppt in på polisstationen var, ljög hon och påstod att det var en person som var anställd av Polismyndigheten. I själva verket var det hennes pojkvän, som dessutom är kriminellt belastad. Ertappad med att detta var lögn dukade Rahimi i stället upp en historia om att anledningen till att hon, trots att hon visste att det var strängt förbjudet, smugglade in pojkvännen på polisstationen, var att hennes egna grovt kriminellt belastade bröder hade hotat honom och var nu ute efter att göra illa honom illa.

Spogmay Rahimis familj

Precis som i fallet Nancy Nashoun finns det här anledning att titta närmare på Spogmay Rahimis familjenätverk.

Nangialay Maximi Rahimi, född 1990, är yngre bror till Spogmay Rahimi och den bror hon sökte på i misstankeregistret. Nangialay är dömd för rån, utpressning, försök till utpressning, olaga tvång och skadegörelse med påföljden fängelse (målnummer B1190-10)

Turialay Rahimi, född 1993, är även han yngre bror till Spogmay Rahimi. Turialay är bl.a. dömd för narkotikasmuggling och grov olovlig körning, (målnummer B 7870-12, B 6568-11 och B 11242-11). Han är även misstänkt för grovt vapenbrott (målnummer B 5017-15)

 

Familjeförhållandenas relevans

Varför är då Nancy Mashouns och Spogmay Rahimis kriminellt belastade familjemedlemmar relevanta att belysa i sammanhanget? Orsaken är att det inte får råda några som helst tvivel om att en polis alltid ställer sig på lagens och rättssamhället sida. Det får inte finnas risk för att en polis hamnar i en intresse- och lojalitetskonflikt mellan att upprätthålla lag och ordning och att vilja skydda familj, släkt och vänner från rättsliga åtgärder. Inte heller får det finnas risk för att en polis hotas i sitt privatliv för att åsidosätta sin uppgift som polis och i stället skydda och/eller hjälpa en kriminellt belastad närstående.

Att ha någon enstaka person i sitt privata nätverk med lättare kriminell belastning skall förstås inte göra det omöjligt för någon att bli polis. I båda dessa fall handlar det dock om ett stort antal närstående personer som dessutom är mycket hårt kriminellt belastade.

Såväl Mashoun som Rahimi har av allt att döma levt mitt i regionens invandrardominerade gängkriminalitet, dvs den typ av brottslighet som utgör en av Skånepolisens största utmaningar att hantera. I båda fallen är det belagt att polisaspiranterna inte distanserat sig från sina kriminella familjemedlemmar. Mashoun befann sig, som redogjorts för, i sin kriminelle brors lägenhet när den stormades av polis. Rahimi gjorde, som också redogjorts för, slagningar i polisregister för sin kriminelle brors räkning.

Att det i sådan familjenärhet av en polis finns så många tungt kriminellt belastade personer utgör i sig en säkerhetsrisk. De två aspiranterna har genom sina omdömeslösa ageranden relaterat till sina respektive kriminella familjemedlemmar ytterligare undergrävt sin lämplighet för polisyrket.

 

Sammanfattning

Historien om Nancy Mashoun, hennes handledare och Skånepolisen, så som den berättats av SVT utgör ett skrämmande exempel på hur t.o.m. media som lyder under stränga saklighets- och opartiskhetsdirektiv ägnar sig åt postmarxistisk agendajournalistik av ett slag som närmast kan betraktas som samhällsomstörtande, då den syftar till att undergräva förtroendet för rättssamhällets institutioner och flytta allmänhetens sympatier till gatans parlament, vänsterextrema våldsverkare och tungt kriminellt belastade invandrarmiljöer.

En sådan agenda, understödd med lögner, vidlyftiga anklagelser utan stöd i någon bevisning och undanhållande av relevanta faktauppgifter, är i konflikt med den mest grundläggande pressetik och journalistiska yrkesheder. Den är oacceptabel var den än dyker upp, men särskilt allvarligt är det naturligtvis när den förekommer inom public service-media, där själva legitimiteten för allmän tvångsfinansiering till stor del ligger i att medborgarna ska kunna lita på att de här alltid får en saklig och opartisk nyhetsrapportering.

Fallet Mashoun är bara det senaste i en oräknelig rad av exempel på att SVT förverkat sin rätt att tvinga medborgarna att finansiera dess verksamhet. Avpixlats inställning är att Public Service-media kan utgöra ett bra och legitimt inslag i ett demokratiskt samhälles medieutbud. SVT – och det minst lika skandalomsusade SR – är dock inte bolag som förvaltat detta uppdrag på ett ens i närheten av nöjaktigt sätt.

SVT och SR bör därför fråntas sin privilegierade särställning och omvandlas till krypterad betal-TV/radio så att varje medborgare ges möjlighet att själv ta ställning till om utbudet är något man är villig att betala för. Endast med sådana incitament kan man förvänta sig en självsanering inom dessa bolag. Så länge SVT och SR fortsätter vara en skyddad verkstad och fredad plattform som utan konsekvenser kan missbrukas för vänsterpolitiska syften är ingen förändring att förvänta.

Berättelsen om Nancy Mashoun, Spogmay Rahimi och Skånepolisens mångkultursprojekt “Världen i Skåne” illustrerar också hur postmarxismen ätit sig in i polismyndigheten och polisutbildningen med allvarliga konsekvenser som följd beträffande svensk poliskårs nuvarande och framtida kvalitet och förmåga att fullgöra sin centrala uppgift i samhället. Från och med i år är för sin vänsterextremism ökända Södertörns högskola huvudman för polisutbildningen i Sverige. Det finns därför skäl att befara att det som idag är illa i framtiden kommer att bli ännu värre.

Relaterat

Nytt polisfientligt reportage i Public Service-TV
SVT:s polisfientliga drev fortsätter
Vad SVT “glömde” berätta om Nancy Mashoun

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson