Annonsera på Avpixlat

Svensk forskning om invandring sågas i Norge

Elin Örjasaeter

Elin Örjasaeter

DET EXTREMA SVERIGE Svensk forskning om invandrares deltagande på arbetsmarknaden är undermålig, eftersom den baseras på ofullständig statistik. Detta hävdar en lektor vid Handelshögskolan i Oslo, som jämfört flera forskarrapporter från de skandinaviska länderna. Det ligger nära till hands att misstänka att bristerna i den svenska forskningen i grunden beror på politisk korrekthet, till exempel att man i svensk statistik inte uppger invandrares ursprungsland, utan använder det luddiga begreppet “utrikes födda”.

Elin Örjasaeter undervisar på Handelshögskolan i Oslo. Hon är även känd som författare och samhällsdebattör i Norge. I en aktuell debattartikel i norska Aftenposten riktar hon skarp kritik mot svensk forskning om invandringens påstådda lönsamhet, dvs. forskning som ska belysa i vilken utsträckning invandrare arbetar och genererar skatteintäkter. Elin Örjasaeter menar att svensk forskning på området är så dålig att “svenskarna inte förstår sin egen invandring“.

Örjasaeter har granskat två större forskningsrapporter samt en artikel skriven av två medarbetare vid norska Statistisk sentralbyrå. I alla tre arbetena når norska och danska forskare samma slutsatser: Det går inte att jämföra forskningsresultaten från Danmark och Norge med motsvarande resultat från Sverige, eftersom de svenska resultaten bygger på ofullständigt statistiskt underlag.

Enligt Elin Örjasaeter är det framför allt två brister i det svenska statistiska materialet som gör att svenska arbetsmarknads- och integrationsforskare når bristfälliga eller missvisande resultat. Dels beror det på att man i svensk arbetsmarknadsstatistik inte redovisar invandrares ursprungsland, utan endast använder sig av kategorin “utrikes födda”. Detta innebär exempelvis att en etnisk svensk som fötts utomlands av svenska föräldrar, en dansk läkare och en afghansk asylinvandrare klumpas ihop i samma kategori. Alla tre är ju födda utomlands.

Den andra avgörande bristen i svensk arbetsmarknadsstatistik är, enligt Orjasaeters analys, att man inte uppger föräldrars ursprungsland. På så sätt kan man inte i statistiken se i vilken utsträckning andragenerationsinvandrare kommer in på arbetsmarknaden.

Den svenska forskningens brister tydliggörs i en rapport från den norska forskningsstiftelsen Fafo. Rapporten, som har titeln “Innvandring og arbeidsmarkedsintegrering i Norden”, innehåller bidrag från norska, danska och svenska forskare inom området. Medan de norska och danska forskarna kunnat bygga sina analyser på fullständigt statistiskt material om exempelvis andragenarationsinvandrares deltagande på arbetsmarknaden, har de svenska forskarna fått nöja sig med enkätundersökningar som genomförts per telefon.

Elin Örjasaeter menar att det är ett mycket osäkert förfaringssätt med väldiga potentiella felkällor. Genom sådana enkätundersökningar når man ju bara de som talar svenska och är villiga att sanningsenligt uppge personlig information om till exempel arbetssituation och utbildning. Hon konstaterar att de svenska forskarnas underlag döms ut som undermåligt av deras norska och danska kollegor.

Vidare konstaterar Elin Örjasaeter att det statistiska material norska och danska forskare använder sig av ger möjlighet till fördjupad forskning som saknas i Sverige. Till exempel har man i både Norge och Danmark kunnat se att utomvästliga invandrare inte bara har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det har dessutom visat sig att de har svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden efter att de fått arbete. Efter 10-12 år sjunker deras deltagande på arbetsmarknaden kraftigt och relativt få fullföljer ett yrkesliv tills de uppnår pensionsålder. Detta fenomen och dess tänkbara orsaker tycks inte alls ha uppmärksammats av svenska forskare.

I både Norge och Danmark, där man alltså har betydligt bättre och mera förfinad statistik kring invandrares deltagande på arbetsmarknaden, oroas forskare över hur man i längden ska kunna kombinera hög invandring med skattefinansierad välfärd. Men svenska forskare inom området, som bygger sina analyser på betydligt sämre statistiskt underlag, är – i enlighet med den i Sverige rådande politiska korrektheten – inte ett dugg oroade. Detta trots att Sveriges kostsamma asylrelaterade invandring är väsentligt större än Norges och Danmarks.

Elin Örjasaeter ger följande syrliga kommentar (i översättning):

Medan de danska och norska forskarna är bekymrade över välfärdsstatens finansiering i förhållande till invandringen, drar svenskarna i samma rapport följande slutsats av sitt eget bristfälliga bidrag: ‘Utifrån dessa resultat finns ingen anledning till oro för finansieringen av välfärdsstatens kostnader med nuvarande invandring och integration.’

Elin Örjasaeter knyter den bristfälliga svenska arbetsmarknadsstatistiken till de debatter om invandringens kostnader som fördes under den svenska valrörelsen. Hon ifrågasätter starkt hur svenska politiker kan påstå att invandringen är lönsam, och skriver (i översättning):

Svenska politiker vet inte vad de pratar om. Svenska forskare tar nämligen inte fram relevanta data.

Den norska universitetslektorn avslutar sin artikel med att med bitande ironi föreslå danska och norska hjälpinsatser till ett Sverige som inte längre kan ta hand om sig själv. Hon skriver (i översättning):

Sverige har Nordens mest liberala invandringspolitik och den högsta invandringen från tredje världen. En ansvarsfull regering skulle naturligtvis kombinera en sådan politik med att följa utvecklingen i största möjliga utsträckning. Men när Sverige kombinerar sin unika invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare, bör vi som grannar bli oroliga.

Norge bör skapa en forskningsstiftelse för Sverige. Där bör man anställa personer från etablerade forskarmiljöer i Norge och Danmark. Som broderfolk bör vi finansiera driften. Svenskarna behöver nämligen hjälp. Långt framskriden ideologisk blockering gör dem oförmögna att hjälpa sig själva.

Fotnot: Elin Orjasaters artikel på Aftenpostens webbplats innehåller länkar till den artikel och de forskningsrapporter hon refererar till. Den som har tid och ork kan alltså själv granska materialet och dra sina egna slutsatser.

Print Friendly, PDF & Email
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson