Annonsera på Avpixlat

Tio fega små fingrar

Joakim Mårtensson

KRÖNIKA Sverige har blivit landet opp-och-ner, ner-och-opp där grisen gal i granens topp och där lammen skäller och värper karameller. Precis som i George Orwells bok ”1984” där krig är fred, frihet är slaveri och okunnighet är styrka är i dagens Sverige fosterlandskärlek lika med näthat och feghet detsamma som mod. Sistnämnda kunde man nyligen bevittna i en homofars i tre akter där huvudrollen spelades av en svensk hoppetossa.

Jag måste erkänna att jag missade finalen i höjdhopp under friidrotts-VM eftersom jag var och handlade snus på Flatbyrån, Bögbyrån eller vad nu Pressbyrån kallades för just den veckan. Men jag hade redan kvällen innan haft en vision av hur den skulle utspela sig. Denna såg ut på följande vis:

Deltagarna i höjdhopp kommer in på arenan. De svenska PK-journalisterna sitter som på nålar och biter på naglarna. Spänningen är olidlig. Vi har en finalist vid namn Emma Tregaro Green med i fältet, vilket borde vara en grund till stolthet och förklara deras nervositet: Blir det medalj? Kommer vi att få en brons-, silver- eller, rent utav, en guldmedaljör? Hur är Emmas dagsform, någon som vet? Men det är inte detta som står i förgrunden när deltagarna värmer upp inför höjdhoppsfinalen.

Ja, medalj eller ej är rent utav av underordnad betydelse, för här handlar det om något så otroligt mycket mer. Det handlar om färgen på Emmas nagellack! Så kommer hon äntligen in på arenan med en beslutsamhet i blicken som hämtad från en fanatisk trumslagarpojke i tredje riket. Kameran sveper långsamt ner över hennes armar och når slutligen hennes händer… trumvirvel… nu gäller det – och, JA! JA! Där satt den! De är regnbågsfärgade!

Det blev ingen medaljplats. Det höll inte riktigt ända in i mål, men, Gud, som hon kämpat; hon har ju målat naglarna varje dag. Emma springer ärevarv och sträcker trotsigt händerna mot den ryska skyn allom PK-dissidenter till skräck och varnagel. När hon passerar den svenska pressläktaren kör journalisterna vågen. Expressens egen Lilla Ludde, Ludwig Holmberg, gråter av glädje och rörelse och utbrister ”håhåjaja, det här blev jättebra”.

Uppe på VIP-läktaren ser Putin ut som han just kommit från en presskonferens där han diskuterat USAs inblandning i Syrien-konflikten med Obama. Han reser sig och lämnar i protest tillställningen. Svensk PK lyckades där Karl XII, Napoleon och Hitler gick bet. Den ryska björnen är fälld. I Stockholm löper redan förberedelserna för den första ”Emma-gatan” som precis som Eriks-gatan skall ta henne land och rike kring och ge folket möjlighet att medelst handkyss tacka henne för hennes insats för bögar och flator i vårt östra grannland.

Första akten (in hoc signo vinces)

Friidrotts-VM 2013 i Ryssland blev en gigantisk propagandauppvisning nästan i klass med Berlin-OS 1936. I svensk press svor man och spottade snus över värdlandet Ryssland där det nyligen införts en lag som förbjuder distribution av HBT-material till minderåriga. I den moraliska supermakten Sverige är sådant naturligtvis politiskt sprängstoff i TNT-klass.

De sportsliga inslagen ryckte i bakgrunden så snart det stod klart att Emma hade bestämt sig för att i strid mot internationella friidrottsförbundets IAAFs (International Association of Athletics Federations) regler sätta ett politiskt tecken under de sportliga aktiviteterna. Hon har själv beskrivit det som en ingivelse, ja, rent av en uppenbarelse. Hon såg en regnbåge på den ryska himlen och bestämde sig just i detta ögonblick för att överföra dess färger till sina naglar.

Himlafenomen är inget nytt utan har förekommit tidigare i historien och ofta förebådat stora segrar. Konstantin den Store såg inför slaget vid Pons ett kors på himlen och hörde en röst som sade ”i detta tecken skall du segra”. Dannebrogen föll ner från himlen vid slaget vid Lindanäs och gav danskarna segern över esterna 1219. Det var alltså inget märkligt med att den regnbågsfärgade HBT-flaggan nu föll ner från himlen och svepte in hela svenska journalistkåren i ett intellektuellt mörker och förvandlade hela tillställningen till ett politiskt homo-jippo av episka proportioner.

Lite oväntat kunde vi nu götta oss åt en förlängning på Pride-festivalen. Som vanligt när våra journalister bestämmer sig för att rikta den politiska PK-strålkastaren mot ett visst håll gällde det nu för gemene man och samtliga proffstyckare att hålla tand för tunga och balansera ytterst försiktigt på slak lina för att inte trilla ner i det homofobiska rasistträsket till höger om linan.

Andra akten (bet, Kindchen, bet, morgen kommt der Schwed)

Så trädde en rysk stavhopperska vid namn Jelena Isinbajeva in på scenen. Hon hade fräckheten att på en presskonferens försvara den ryska livsstilen där män företrädesvis lever ihop med kvinnor. Nu fick den lede fi äntligen ett ansikte, och det var upplagt för en riktig bajskastarmatch mellan Sverige och Ryssland.

Den gamla Bush-doktrinen ”Är du inte för oss, är du emot oss” dammades av. Infanteriet ställdes upp i mitten på slagfältet, artilleriet placerades ut på strategiskt viktiga höjder i den politiska terrängen. Kavalleriet besatte flyglarna där de, knä bakom knä, gjorde sig beredda att utföra den ena kilformade kavallerichocken efter den andra mot dem som vågade näpsa upp sig och kanske påpeka att idrott och politik inte hör ihop, stod upp för värdlandets egna värderingar eller kanske rent allmänt företrädde den lite mossiga åsikten att friidrotts-VM kanske ändå främst skulle handla om just friidrott.

Det tog lite drygt 300 år, men nu var revanschen får det förlorade slaget vid Poltava äntligen här.  Den moraliska supermakten spände musklerna, och det gav resultat. Det blev räfst och rättarting för Isinbajea. Som ett på slagfältet erövrat standar visades hennes foto upp i triumf i Aftonbladet. Där sitter hon med händerna framför ansiktet. Rubriken lyder ”förlåt Sverige”.

Tredje akten (Vae victis)

När man trodde att hysterin hade nått sin kulmen, skruvades den upp ännu ett par snäpp i och med att en etiopisk kvinna vid namn Abeba Aregawa bosatt i sitt hemland, men ändå på något oklart sätt svensk medborgare, lyckades ta guldmedalj i 1 500 meter. Precis som det inom islam anses att alla föds som muslimer verkar våra politiker tycka att alla i världen, eller i alla fall de från Mellanöstern och Afrika, föds i den svenska diasporan. De har således alla rätt till svenskt medborgarskap, en petitess som är lätt fixad bara de får möjlighet att komma hit. I det här fallet visade sig en ny variant på medborgarskap som kanske bildar skola för framtiden. Man behövde inte ens komma hit. Precis som USA lottar ut green cards verkar Migrationsverket lotta ut svenskt medborgarskap i Nordafrika.

På presskonferensen, som fördes med tolk förstås, hade de svenska journalisterna det bråttom att haka av obligatoriska frågor typ ”hur känns det?” o.s.v. för att komma till pudelns kärna, den egentliga frågeställningen som alla satt och väntade på. Vad ansåg Aregawa om Emmas protestaktion? Hela säcken med PK-medaljer var nu snudd på full och skulle bara knytas till. Endast denna sista lilla pusselbit saknades innan förstasidorna kunde basunera ut ”vae victis”. Aregawa är ”invandrare”, har rätt hudfärg och rätt kön, så egentligen var det bara en formalitet att få bekräftat att hon till 100 % står bakom tilltaget. Hon kanske t.o.m. själv lekte med tanken att lackera sina naglar i regnbågsfärger vid kommande friidrottsevenemang?

Här hände emellertid något som inte stod i manus. Aregawa ansåg att hon inte kunde stå bakom det eftersom hennes kristna tro inte tolererade homosexualitet. Man kunde höra en knappnål falla. Budskapet sände en chockvåg genom den församlade pressen. Det blev kortslutning i PK-seismografen vars mätare visade över 9 på Richter-skalan. Västgötaklimaxen var ett faktum, och hela presskåren med Ludde i spetsen verkade ha drabbats av akut nageltrång. Något måste blivit fel. Antagligen hade hennes tolk gjort en felöversättning.  Lilla Ludde tyckte nu att ”Håhåjaja, det här blev inte så bra”. Han fick panikångest och akut andnöd och frågade sig ”om man är missnöjd med något, är det då inte okej att visa det?”. Han tyckte dessutom att det kändes om att ”Abeba kom från en annan värld – på många sätt”.

Ludde, hon är från en annan värld på alla sätt. Hon är inte svensk oavsett vad som står i hennes pass och har således inte fått potträning i politisk korrekthet. ”Om man är missnöjd med något, är det då inte okej att visa det?”. Tja, Ludde, den meningen skulle du kanske fundera på lite över själv. I brist på en virre fick Ludde svepa ett glas vatten för att lugna ner sig. Rent allmänt gav han intrycket av att vara f.d. höjdhoppare själv – en som lyckats med konststycket att landa med huvudet utanför mattan vid varje hopp.

Crescendo

Emma står för den politiska fegheten i Sverige. I sann svensk cykelhjälmsmentalitet var hennes protest i själva verket lika riskfri som en manikyr i en skönhetssalong i valfri svensk småstad. När det verkligen gällde att bekänna färg, d.v.s. när nagelspektaklet blivit uppmärksammat av IAAF och andra, hade Emma den unika möjligheten att ställa upp med regnbågsnaglarna även i finalen och visa att hon handlade av övertygelse och inte lät sig skrämmas av IAAFs eller svenska friidrottsförbundets rekommendationer. Men i stället lät hon sig blåsas omkull av minsta vindpust. Hon gav vika och målade naglarna röda. Även om det kan tyckas passande med tanke på värdlandets kommunistiska förflutna var det en kapitulation inför IAAF.

Men Emma uppnådde i alla fall en delseger. Svensk media har nu entydigt tagit ställning för vilken rapportering som skall bedrivas i idrottssammanhang. Hennes protest är således enbart toppen på isberget och ett förspel till vad som komma skall. Vi förväntar oss nu naturligtvis att Sverige i konsekvensens namn sätter ett tecken för bögar, flator och transsexuella även under sportevenemang i muslimska länder, där till skillnad från Ryssland homosexualitet ofta är förbjuden. Sverige har en fantastisk möjlighet till det t.ex. under fotbolls-VM i Qatar 2022, där visserligen homosexualitet mellan kvinnor är tillåten men förbjuden mellan män (!).

Analogt till protesten mot prostitution under fotbolls-VM i Tyskland 2006 – där ledande politiker poserade i en t-shirt med texten: ”Soccer: Yes; Prostitution: No” – förväntar vi oss nu i Qatar liknande initiativ. Hur vore det med en t-shirt med texten: ”Homosexuality: Yes; Soccer: Who gives a fuck?”. Eller varför inte uppmana spelarna till lite mer handfasta aktioner? Kunde Emma göra det ensam, skulle det väl vara en smal sak för landslaget att t.ex. beträda fotbollsarenan hand i hand och kanske stå och hålla varandra om skinkorna under nationalsången. Eller varför inte ett riktigt grovhångel mellan Zlatan och co om de nu någon gång – vem bryr sig? – skulle skjuta ett mål? Kanske en halvlek med byxorna på huvudet?

Eller rent utav – en stilla nåd att bedja om – måhända avslöjar en svensk fotbollsspelare att ”hela laget är bögar, och det händer att vi snaskar kotte i duschen efter vinst”. Det är ett tag till 2022, så vi har några år på oss att t.ex. HBT-anpassa svenska flaggan. Under unionstiden prydde den norska flaggan det övre vänstra fältet på den svenska fanan (den s.k. sillsalaten). Varför inte göra samma sak med regnbågsflaggan och kalla verket för något piffigt, typ ”knullsalaten”?

Summa summarum hade Emma modet att vara feg och gå i täten för det svenska PK-drevet. Hennes framtid efter idrottskarriären är redan utstakad; hon kan sitta och jäsa i den politiskt korrekta stugvärmen resten av livet och är välkommen som HBT-expert i vilken tv-soffa som helst. Hon har sällat sig till tidigare protestaktörer som Tommie Smith och John Carlos som gjorde Black Power-hälsning i Mexiko-OS 1968. Antagligen blir det en inbjudan till Nobel-festen där hon får en hedersplats i närheten av kungaparet.

Vasa-orden avskaffades visserligen 1974, men om den hade funnits kvar hade hon säkerligen fått också den tilldelad och stigit upp i samma rang som Torsten Stålnacke som fick käken bortskjuten i Kongo och fick hålla undan sin egen tunga för att få luft medan han sköt tillbaka och lyckades rädda livet på ett par kamrater. ”För ådagalagt synnerligt mod och behjärtansvärt handlingssätt till räddande av människoliv i Kongo, september 1961” löd motiveringen till hans utmärkelse. Hos Emma hade den antagligen fått modifieras till ”För ådagalagt synnerligt mod och behjärtansvärt handlingssätt till räddande av den politiska korrektheten i Sverige och spridande av HBT-information till minderåriga i Ryssland, augusti 2013”.

Ridå!

Joakim “Bronco” Mårtensson

Fler krönikor av Joakim Mårtensson hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

Vaclav Klaus - Folkvandring

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson