Annonsera på Avpixlat

Idag drar jag på mig hijaben

kronikor_mats_dagerlind_byline_hijabKRÖNIKA Idag virar jag runt huvudet det som värdenihilistiska liberaler i vårt land brukar förminska till ett “plagg” eller “tygstycke” men som i verkligheten förstås är så mycket mer än detta. Jag talar om den muslimska slöjan eller “hijaben” som den kallas i de lågutvecklade kulturer där den är ett attribut för religiös social kontroll och föreskriven för den förtryckta kvinnliga halvan av befolkningen. Jag tar på mig den därför att måndagen den 19 augusti 2013, av ett antal muslimska kvinnliga aktivister, har utropats till hijabuppropets dag i syfte att sätta fokus på det våld som muslimska kvinnor i Sverige utsätts för. Det är ett stort samhällsproblem som tyvärr sopas under mattan av det politiska etablissemanget. När nu dessa aktivistkvinnor griper sig an frågan gör de tyvärr det på ett missriktat sätt som endast är ägnat att konsolidera våldet bakom slöjan. Min medverkan i detta hijabupprop kan kanske i någon ringa mån motverka detta.

Upprinnelsen till detta hijabupprop är att en muslimsk gravid kvinna i fredags sägs ha utsatts för en misshandel på öppen gata av en man som på detta handgripliga sätt ska ha gett uttryck för sina upprörda känslor över den tilltagande islamiseringen av det svenska samhället. Om detta verkligen har inträffat är det förstås något som måste fördömas. Kampen mot muslimsk massinvandring och islamisering förs inte på gatan och med våld utan med demokratiska metoder. Våldet är våra politiska motståndares verktyg, inte vårt. Hörsägen från en väninna till den påstått misshandlade kvinnan är dock det enda indiciet på att angreppet verkligen har inträffat på det angivna sättet och med det angivna motivet. Tyvärr vet vi sedan tidigare att den här sortens historier ofta är fabricerade.

Nyligen beslogs en burkaförsedd kvinna i Borlänge med att falskeligen ha anklagat en Sverigedemokratisk lokalpolitiker för misshandel. Oturligt nog för kvinnan fanns övervakningskameror som i motsats till henne inte ljög om vad som i verkligheten inträffat.  Vi minns alla också den oproportionella mediehysterin kring några påstådda incidenter riktade mot en grupp somaliska migranter i Forserum. En av dessa sades vara att en somalisk kvinna skulle ha tvingats hälla mjölk över sig själv. Snart kröp det fram att detta var en ren vandringssägen.

Vänsterliberal media har en tendens att okritiskt förvandla den här sortens rykten till sanningar. I bland är man rentav själv instrumentell i att fabricera historierna. Kan man utmåla Sverigevänner och socialkonservativa som skurkar och våldsverkare så gör man det. Sanning och källkritik blir då sekundärt.

Ett annat mediedrev som kom på skam var det kring näthatet. Ett antal radikalfeministister gavs utrymme i SVT Uppdrag granskning att läsa högt ur hatiska och hotfulla brev de mottagit. Avsändare påstods vara  kvinnohatande män som röstar på Sverigedemokraterna. I stället visade det sig att merparten av alla dessa brev hade författats av en svart man med invandrarbakgrund och ett politiskt förflutet i helt andra partier, Socialdemokraterna och Moderaterna. Media hade anmärkningsvärt nog känt till detta redan innan de drog igång drevet.

Men – för att återvända till det dagsaktuella hijabuppropet – utsätts då inte muslimska kvinnor för våld i det svenska samhället? Visst gör de det. Problemet med det här initiativet är bara att det i 999 fall av 1000 inte är etniska svenskar som är gärningsmännen. Våldet är, så som initiativtagarna skriver i en debattartikel, förvisso strukturellt men det är inte traditionellt svenska strukturer det handlar om.

Den typiske förövaren för ett våldsbrott mot en muslimsk kvinna med invandrarbakgrund är en muslimsk man med invandrarbakgrund. Den typiska kontexten för denna typ av brott är importerade patriarkala, etnokulturellt rasistiska och/eller hedersrelaterade strukturer som etablerats i parallellsamhällen i vårt land till följd av en oansvarig massinvandringspolitik.

Inom de lågutvecklade kulturer där merparten av Sveriges muslimska invandrare har sina rötter lyser den jämställdhet och individuella frihet som svenska kvinnor tar för given helt med sin frånvaro. Där är kvinnoförtrycket institutionaliserat och misshandel och t o m mord av kvinnor sanktionerat om det sker med “rätt” motiv – om hustrun inte varit lydig, om dottern inlett en kärleksrelation med en man med fel ras och religion, om kvinnan på något sätt äventyrat familjens heder där kvinnornas kyskhet är det centrala.

Detta våld får muslimska kvinnor som invandrat till Sverige också utstå. Landets kvinnojourer översvämmas idag av kvinnor med icke-västlig invandrarbakgrund. Besöksförbud för män och skyddad identitet för kvinnor gäller i starkt överrepresenterad grad personer från dessa invandrargrupper. Unga flickor kidnappas och förs bort för att ingå tvångsäktenskap med en kusin i det gamla hemlandet. När de revolterar skjuts de ihjäl av sina fäder eller kastas ut från balkonger i betongförortens höghus. Det omfattande våldet är dessutom endast toppen på det isberg av invandrarstrukturellt förtryck som många muslimska kvinnor i Sverige lever under.

Hijabuppropet är missriktat också därför att det enögt och oproportionellt fokuserar på en högst marginell del av det invandringsrelaterade våld som kvinnor utsätts för i det svenska offentliga rummet. På varje muslimsk invandrarkvinna som utsätts för kulturrasistiskt våld för sin slöjas skull går det hundra svenska kvinnor som utsatts för våld och våldtäkt av en eller flera män med icke-västlig invandrarbakgrund.

I Norge, där media i motsats till Sverige tar denna alarmerande utveckling på allvar, rapporterades häromåret att alla överfallsvåldtäkter med känd gärningsman fem år i följd hade icke-västlig invandrarbakgrund. Dessa gärningsmän åberopar ofta sin religion för att legitimera sina våldtäkter, en religion som föreskriver att kvinnor inte har några rättigheter. I intervjuer som gjorts med icke-västliga invandrarungdomar har skrämmande attityder framkommit där svenska tjejer jämställs med horor just därför att de är svenska och tillhör en svensk kultur med en värdegrund som dessa ungdomar föraktar.

Man kan vidare ifrågasätta en aktion som hijabuppropet som endast uppmärksammar det invandringsrelaterade våldet mot kvinnor. Har inte också män samma rätt att frekventera det offentliga rummet utan att bli misshandlade eller mördade? Borde man inte en dag som denna också uppmärksamma Carl-Eric Cedvander som för drygt ett år sedan så när slogs och sparkades ihjäl av ett gäng afghanska invandrarungdomar på Kortedala torg i Göteborg? Borde inte Tommy Lundéns namn nämnas, småbarnspappan som på väg hem efter en julfest 2011 brutalt sparkades ihjäl av icke-västliga invandrare på öppen gata i Ludvika ? Förtjänar inte de svenskar som dagligen utsätts för gaturån, för åldringsrån och andra typer av brott där förövaren oftast har icke-västlig invandrarbakgrund ett omnämnande i ett sammanhang som detta?

En av initiativtagarna till hijabuppropet är Foujan Rouzbeh, en välkänd asylanarkist som gömmer illegala invandrare och som nyligen uppmärksammades efter att ha kallat svensk polis för stinkande apor, en avhumanisering som utmynnade i att gaypoliser i Prideparaden kort därefter utsattes för ett hatbrott från Rouzbehs asylanarkistiska kumpaner. Poliser utsätts regelmässigt för stenkastning och annat våld när de ska göra sitt jobb i Sveriges etniska enklaver. Har inte de i sin patrullerande tjänsteutövning, precis som beslöjade kvinnor, rätt att slippa utsättas för invandringsrelaterat gatuvåld?

Enligt Brå är förtroendevalda Sverigedemokrater en grupp som är särskilt utsatt för hot och våld för sin livsåskådnings skull. Varannan uppger att de utsatts för trakasserier. Somliga måste ha dygnet runt-beskydd av Säpo och bära skottsäker väst när de ska hållla torgmöte. Är det inte minst lika viktigt att dessa representanter för den svenska demokratin kan känna sig trygga på gator och torg och inte skrämmas till tystnad som att muslimska kvinnor ska få visa sin underkastelse under islam offentligt?

I själva verket är hijabuppropet förstås inget annat än ett angrepp på det sekulära, demokratiska och jämställda svenska samhället. Det handlar inte om att freda invandrarkvinnor från våld. Agendan är i stället att slå in islamiseringskilen än hårdare i den svenska samhällskroppen, att ytterligare pressa det svenska politiska etablissemanget till fler eftergifter och särrättigheter för denna oreformerade främmande religion som inte bara är kvinnoförtryckande utan också våldsglorifierande och politiskt totalitär. När namnkunniga feminister nu drar på sig denna symbol för kvinnoförtryck är det tragikomiskt och närmast surrealistiskt.

När jag nu själv drar på mig hijaben för att uppmärksamma detta upprop gör jag det inte vare sig för att vara trendigt könsöverskridande eller för att få kokettera med religiös ofrihet i ett fritt samhälle. Jag gör det för att sätta fokus på de angelägna frågor som borde ställas inom ramen för en aktion mot det våld i samhället som är relaterat till invandring, frågor som inte ställs till förmån för icke-frågor. Men samtidigt, när allt kommer omkring, varför ska bara kvinnor bära hijab, vare sig man nu ser detta som en rättighet eller ett tvång?

Och alltid retar det nån jävel att jag lägger mig i saken. Säkert finns därute också en och annan muslim som anser sig lika kränkt av att se en Dagerlind med hijab som en rondellhund med profetens skägg. Har jag åstadkommit den reaktionen har jag liksom Lars Vilks gjort en angelägen insats för att initiera en nödvändig mognadsprocess inom denna grupp och en välbehövlig påminnelse om att det svenska samhället är ett där det (åtminstone än så länge) är tillåtet att både kritisera och skämta om vidskeplighet och religion, också när den går under namnet islam.

Mats Dagerlind

Fler krönikor av Mats Dagerlind hittar du HÄR.

Print Friendly
FacebookTwitter

OBSERVERA!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Avpixlat och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Genom att kommentera intygar du att du är införstådd med och lovar att följa Avpixlats kommentarsregler.

Avpixlat på Facebook           
Donera
Donera med Swish
Annonsera på Avpixlat
Bojkotta bojkotten
SD Huddinge
Fakta om romer - artikelserie
SD Nacka
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia
Bli medlem i SD
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International

Krönikörer

Mats Dagerlind
Björn Norström
Joakim Mårtensson
Jan Sjunnesson
Rolf Malm
John Gustavsson
MigiLeaks

Arkiv

Kategorier

Besökare


MediaCreeper Creeper

Boktips

PK-samhället

Boktips

Haveriet - Den humanitära stormaktens fall

Boktips

Rekyl - Jan Öhman Gustafsson

Boktips

M/S Estonia - Stefan Torssell

Boktips

Landsplågan islam - Hege Storhaug

Boktips

Därför är mångkultur förtryck - Nima Gholam Ali Pour

Boktips

Nötskalet - Arnstberg och Sandelin

Boktips

Candida Olsson - Arvid Klegg

Boktips

Romer i Sverige - Karl-Olov Arnstberg

Boktips

Framtidsmannen - Jan Sjunnesson

Boktips

Landet som försvann: Politiskt inkorrekta krönikor - Julia Caesar

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Islam under slöjan - Nils Dacke

Boktips

Låsningen - Jan Tullberg

Boktips

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Invandring och mörkläggning II - Arnstberg & Sandelin

Boktips

Farliga ord - Carlqvist & Hedegaard

Boktips

Satis Polito - Jimmie Åkesson

Boktips

Inte svart eller vitt utan svart och vitt - Merit Wager

Boktips

Världsmästarna - Julia Caesar

Boktips

Absolut Sverige - Mikael Jalving

Boktips

Sverige 2020: Från extremt experiment till normal nation - Jan Sjunnesson