LEDARE På DN Debatt idag hävdar den till Svenskt Näringsliv knutne ekonomen Stefan Fölster att de sociala problemen är större på orter med få invandrare än orter där andelen invandrare är hög. Fölster menar att en “pseudodebatt om invandringens effekter tillåts skyla över att Sverige har stora och växande sociala problem på invandrarfattiga orter”. Fölsters resonemang har dock minst sagt allvarliga brister.
Fölster plockar selektivt ut ett antal mindre svenska orter i Sverige med förhållandevis låg invandring men där den marknadsstyrda strukturomvandling och svaga regionalpolitik som Fölster själv är anhängare av (och i sin artikel aviserar att han ytterligare vill förstärka) har lett till utflyttning av människor och företag och hög arbetslöshet. Här är bidragsberoendet högre än på somliga orter med en invandrarandel över genomsnittet. På någon ort med få invandrare har Fölster även funnit fler personer med betalningsanmärkningar än riksgenomsnittet.
Fölsters första bluff är att inte differentiera gruppen invandrare. Hög andel invandrare är inte alltid liktydigt med hög andel nyanlända asyl- och anhöriginvandrare från svårintegrerade kulturer. Äpplen i form av orter med en hög andel nordiska och västliga invandrare kan inte jämföras med päron i form av flyktingtäta orter.
Nästa bedräglighet ligger i att inte ta hänsyn till segregationen. I en storstad som Stockholm kan hela och stora stadsdelar som Tensta-Rinkeby uppvisa enormt stora sociala problem som dölj i statistiken genom att de späs ut med välmående delar som innerstaden och yttre stadsdelar utan miljonprogramsbebyggelse på ett sätt som inte är fallet i det av Fölster utpekade Munkfors.
Att tala om sociala problem i andelar av orter med vitt skilda invånarantal ger också en skev bild av Sverige totalt. Om vi för ett ögonblick dröjer oss kvar vid Stockholm och Munkfors kan vi konstatera att det bara i Rinkeby bor ca 15 000 personer, vilket är fem gånger fler än i hela Munkfors med dess totalt ca 3000 invånare. Även vid lika andel personer med sociala problem skulle de absoluta talen bli mycket olika. I beaktande av att andelen personer med sociala problem i Rinkeby i verkligheten är mångdubbelt högre än i Munkfors blir skillnaden i absoluta tal ännu större, och det alltså i en riktning som helt motsäger Fölsters påståenden.
Fölster använder troligen också begreppet invandrare som liktydigt med utlandsfödda. Det innebär att andra generationens invandrare som är starkt överrepresenterade på alla de problemområden som Fölster tar upp – dåliga skolresultat, arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet osv – hamnar i gruppen svenskar, något som ger en starkt missvisande bild av invandringens konsekvenser för samhället.
När Fölster jämför är det företrädesvis mellan orter som har en andel svenskar strax under och andel invandrare strax över genomsnittet. Han vill inte tala om hur det ser ut på de svenska orter som har en markant högre andel invandrare eftersom det skulle ge en helt annan bild än den Fölster vill förmedla.
Fölster berättar inte heller vilka det faktiskt är som uppvisar sociala problem på orter med låg andel invandrare. Det kan mycket väl vara så att invandrare trots att de är få som en andel av ortens hela befolkning ändå utgör en stor del av de som har sociala problem. Och inom den totalt sett överrepresenterade gruppen invandrare kan det dessutom vara så att vissa invandrargrupper står ut som särskilt överrepresenterade.
Fölster för i sin debattartikel ett genomgående ohederligt resonemang, så pass så att han riskerar sätta sitt renommé som framstående ekonom på spel. Ovanstående är bara ett axplock av vad som kan kritiseras.
Fölster företräder en nyliberal ekonomisk falang som förespråkar fri invandring. Han oroas förstås därför av Sverigedemokraternas opinionsframgångar och av den senaste tidens många larmrapporter från ansvariga lokalpolitiker med skiftande partitillhörighet som samstämmigt säger att gränsen för hur mycket invandring deras kommun tål nu är nådd. Att Fölster vill skapa en motbild är förståeligt. Det innebär inte att denna motbild har något med verkligheten att göra.
Avpixlatredaktionen
