WESTERBERGAFFEKTEN Den gamle avdankade folkpartiledaren Bengt Westerberg gör så gott han kan men dansar fan så illa, för att travestera en monolog med Hasse Alfredsson. I en debattartikel i Aftonbladet går han under rubriken “Arga unga män” återigen till storms mot det fria ordet och alternativ media, inte minst den sajt som du just nu läser på. Nu är naturligtvis åldersspannet inom den Sverigevänliga folkrörelsen betydligt större än vad denna missvisande rubrik vill göra gällande och man kan också med fog fråga sig om sura gamla gubbar till expolitiker som Westerberg skulle vara en trevligare grupp, i synnerhet när de tilldelas utredningsuppdrag av regeringen och missbrukar det för rena propagandasyften.
Westerberg inleder på känt manér sin debattartikel med en “breivikare”:
Faran i att få sin världsbild formad av ensidig information från internet bekräftades i fallet med den norske terroristen Anders Behring Breivik. Hans världsbild formades till stor del av den del av nätet där militant islamofobi frodas.
Vad Westerberg helt missar, avsiktligt eller bara för att han är gammal och åderförkalkad, är att om det är någon information som är ensidig så är det den som etablerad media förmedlar. Det spelar ingen roll vilken politisk färg tidningen har – röd grön eller blå – så samarbetar de i en ohelig kartell för att dölja obekväm information om det nya mångkulturella massinvandrings-Sverige och för att demonisera varje Sverigevän som på minsta sätt avviker från den enda tillåtna åsikten om denna samhällsutveckling. Lika illa eller rentav värre förhåller det sig med public service-media trots att de har en lagreglerad skyldighet att förhålla sig objektiva.
På samma sätt ser det ut på den parlamentariska politiska arenan – av åtta riksdagspartier samverkar sju för att frysa ut och förtala det åttonde. Till för bara två år sedan fanns ingen opposition i dessa frågor överhuvudtaget representerad i riksdagen. Ovanpå detta finns organisationer som Expo som har fritt tillträde till skolor, fackliga organisationer, tidningsredaktioner osv för att där bedriva sin propaganda mot den Sverigevänliga folkrörelsen och utmåla den som rasistisk.
Som om inte detta vore nog har dessutom sagde Westerberg nyligen slutfört en utredning på uppdrag av regeringen som landat i förslag om att skicka ut ytterligare åsiktskorrigeringspatruller till alla skolor för att fösa in eleverna i den rätta fållan så att de inte röstar på SD i valet 2014, något som en stor andel annars kan förväntas göra att döma av de höga siffror partiet fick i skolvalet 2010.
Det Westerberg ägnar sig åt är således kvalificerat gaggigt struntprat. Snedvridningen i den information som medborgarna tar del av är av ett helt annat och motsatt slag än den Westerberg i sin förvirring spekulerar kring. Som exempel på hur bisarrt Westerbergs resonemang är kan vi ta oss själva, eftersom Westerberg själv gör detta i sin artikel. Vi framställs här som det stora mörka hotet:
De främlingsfientliga aktörerna har vissa drag gemensamt. De ser konspirationer bakom det mesta, åsidosätter etablerade fakta och utmålar den egna gruppen som modiga sanningssägare. De lyfter fram saker som uppfattas som fel i samhället och påstår att etablerade medier blundar för eller förvanskar problemen.
Avpixlat.info är en av dessa aktörer. Genom ett selektivt urval av nyheter och utelämnande av nödvändig bakgrundsinformation förmedlar de bilden av ett samhälle som invaderats av horder av kriminella utlänningar. I artiklarnas kommentarsfält skapas ofta rena lynchstämningar.
[...]
Sajter som Avpixlat gör Europas främlingsfientliga partier en stor tjänst. De fungerar som inofficiella propagandaorgan, utan att partierna direkt behöver sammankopplas med dem eller råka illa ut juridiskt.
Möjligheten att vara anonym har brutit tabut mot extrema åsikter. Anonymitetens frizon utnyttjas och missbrukas dagligen. Anonymiteten erbjuder ett skydd mot det allvar som följer med att uttrycka åsikter under sitt riktiga namn. Man slipper repressalier och konsekvenser. Det är för många uppenbarligen lockande att utnyttja möjligheten att uttrycka sig utan att behöva stå för det.
Verkligheten är att vi är en liten politisk blogg som drivs ideellt av en handfull entusiaster utan andra ekonomiska resurser än de donationer våra läsare skänker. Detta skall ställas i relation till de stora kommersiella mediehusens miljardintäkter, kommersiell etermedia som TV4:s miljardintäkter, de miljardbelopp som public service-media som SVT och SR har till sitt förfogande, ett skattefinansierat presstöd på över en halv miljard kronor, sju riksdagspartiers propagandaapparat och en regering som sätter bocken Westerberg som trädgårdsmästare och använder sin egen webbplats för att anslå partsinlagor riktade mot det åttonde riksdagspartiet och andra Sverigevänner, såsom den “mytsida” som integrationsminister Erik Ullenhag (FP) lanserade härförleden.
Det som gör Westerberg och det övriga politiska etablissemanget så frustrerade är att vi på Avpixlat attraherar hundratusentals läsare varje vecka trots denna totala avsaknad av resurser att göra reklam för oss själva. Skälet till att vi lyckas med detta är att vi fyller ett stort vakuum i mediabevakningen. Medan tidningsdöden drar fram som en medeltida pest över gammelmedia och förtroendet för journalistkåren gör ständigt nya bottennoteringar, ökar intresset för alternativa medier som Avpixlat för varje dag.
Ju ensidigare medias bevakning är desto fler läsare får vi. Detta kunde vi tydligt se under det kompakt enögda mediadrev mot ledande Sverigedemokrater som pågått de senaste veckorna. Vetgiriga tidningsläsare och TV-tittare som anade att här fanns mer information och andra vinklar sökte sig till oss för att få en bättre helhetsbild. Våra läsarsiffror steg med över 50 procent.
Självrannsakan och att erkänna att man har fel är en svår konst. Det är därför vi har demokrati. Få politiker inser sin egen politiks tillkortakommanden. Därför är det medborgarna och inte de själva som avgör när de ska lämna sina uppdrag och ge plats åt nya krafter. I Sverige upptäcker fler och fler att de senaste decenniernas massinvandringspolitik varit ansvarslös och riskerar att ödelägga arbetsmarknad, bostadsmarknad, välfärdssystem, offentliga finanser, tryggheten på gator och torg, den nationella harmonin och endräkten, den sekulära demokratiska värdegrunden, jämställdheten mellan män och kvinnor osv. Att ett Sverigevänligt parti nu valts in i riksdagen och sedan dess manifesterat sig som Sveriges tredje största är ett tecken på detta. Att alternativa medier som Avpixlat attraherar ständigt fler läsare är ett annat.
Detta är en del av demokratin. Det Westerberg föreslår och aktivt arbetar för är inskränkningar i demokratin. Så har makten alltid reagerat när man känt sin ställning hotad, då kryper diktatorn fram i den gamle demokraten.
Avpixlat är heller inte en främlingsfientlig aktör där vi gömmer oss bakom anonymiteten för att ostraffade kunna ägna oss åt hets mot folkgrupp som Westerberg vill framställa det:
Enligt brottsbalken är det förbjudet att hota eller uttrycka missaktning för folkgrupper, eller andra grupper av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller religion. Saknas ansvarig utgivare är det personen, som har skrivit det brottsliga inlägget på sajten, som kan ställas till svars. Det gäller till exempel sådant som publiceras på Avpixlat. Men om det saknas ansvarig utgivare och personer inte skriver under med sina riktiga namn är det svårt att komma åt de skyldiga.
Bara Avpixlat har i dag kanske en kvarts miljon unika besökare i veckan. En undersökning förra hösten, gjord av Synovate på uppdrag av Expo och Dagens Nyheter, visade att 10 procent av svenskarna i åldrarna 16–29 under de senaste 12 månaderna hade besökt någon av de mest inflytelserika främlingsfientliga sidorna. Bilden av att besökare och sympatisörer i hela Europa främst är unga, framförallt unga män, bekräftas av andra studier.
Westerbergs resonemang faller på sin egen orimlighet. Om det vi skriver vore så genomsyrat av rasism som han vill göra gällande, skulle vi knappast attrahera en kvarts miljon läsare i veckan. Westerberg har som vi ser det två alternativ här – antingen står han för att han anser att en kvarts miljon svenskar är rasister eller så tar han tillbaka sina omdömen om Avpixlat.
Avpixlat är en del av en opinionsbildande rörelse, det sticker vi inte under stol med. Men sådana finns det många i Sverige, från Arena till Timbro, från LO till Svenskt Näringsliv och så ska det också vara i en demokrati. Tyvärr har det under lång tid funnits politiska områden där det inte varit så. När det gäller invandrings- och integrationspolitiken, islams utbredning i Sverige och en del andra frågor har i stort sett bara en åsikt varit representerad i debatten. Det är inte demokrati. Att när andra röster nu börjar höras och partier som står för andra åsikter får parlamentarisk representation är det inte heller demokrati att ropa på förbud, inskränkningar, censur och att smutskasta.
Demokrati är att ta debatten och bemöta argument med motargument. Detta är något som etablerade medier och politiker i Sverige har påtagligt svårt för. Skälet är att man börjar få rätt ont om argument och att man har verkligheten emot sig. Som Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg konstaterade i SVT Aktuellt häromkvällen så ökar SD när invandringen diskuteras. Återigen har Westerberg ett val – antingen idiotförklarar han det svenska folket eller så respekterar han svenskarnas val och förmåga att sortera bland åsikter och argument. Det ena alternativet är demokratiskt, det andra inte.
Orsakerna till att Avpixlats redaktionsmedlemmar vill vara anonyma är som sagt inte för att vi är rasister och lagbrytare. Det beror i stället på att medier och politiker som Westerberg under lång tid har skapat ett samhällsklimat av repression och rädsla likt det i det forna DDR där man inte kan vara öppen med kritiska åsikter utan att det får allvarliga personliga konsekvenser. Sverige har också ytterst godtyckliga undantag i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen som gjorts än mer godtyckliga genom förre justitiekanslerns Göran Lambertz försorg.
Att granska den grova organiserade invandrarbrottsligheten och de muslimska fundamentalisterna är inte riskfritt. Det är det heller inte att väcka den antidemokratiska autonoma kravallvänsterns misshag. Detta är några av de i högsta grad legitima skäl till att somliga av oss opinionsbildare inom den Sverigevänliga folkrörelsen har valt att tillsvidare vara anonyma.
Anonymitet är en grundläggande rättighet i svensk demokrati. Vi har hemliga val, ingen får efterforska en källa eller uppgiftslämnare till media. Ingen får efterfråga identiteten hos den som begär ut en offentlig handling osv. Westerberg vill troligen inte avskaffa detta skydd för individen. Det Westerberg vill är att avskaffa rätten att vara anonym om man har åsikter som han inte gillar. Men man kan inte både ha kakan och äta den.
Sajten Avpixlat är inte stationerad i Sverige. Det innebär att vi inte lyder under Sveriges godtyckliga inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten, PUL eller andra lagrum som används som verktyg för att tysta obekväma röster. Det innebär inte att vi inte har en etisk kodex. Det har vi, den råkar bara inte falla Bengt Westerberg på läppen. Dessutom har vi fyra krönikörer som under eget namn skriver om de frågor som vi bevakar redaktionellt. Om det låg någon sanning i pratet om lagbrott och hets mot folkgrupp som Westerberg ägnar sig åt, borde polisanmälningarna ha regnat ned i deras brevlådor. Så har inte skett.
Faktum är att ingen som hävdat att Avpixlat i det redaktionella materialet hetsar mot folkgrupper på ett sätt som bryter mot lagen vid något enda tillfälle har kunnat konkretisera detta. Inte ens när vi mejlat redaktioner och debattörer som påstått detta och uttryckligen bett om exempel har man kunnat ge oss sådana. På sin höjd har man lyckats vaska fram någon olämplig läsarkommentar som vi pga resursbrist missat att ta bort och som dessutom lika gärna kan ha skrivits av något nättroll med avsikt att skada och misskreditera oss.
Få ägnar sig med sådan frenesi åt hets, hat, fientlighet och intolerans som tidningen Aftonbladet. Bengt Westerberg har genom att låta loggan för tidningens senaste hatiska aktion – “Granska skiten – ny synas hatsidorna” – pryda sin debattartikel bekänt färg. Att denna hetskampanj mot oss initierats av tidningens kulturchef, Åsa Linderborg, en kommunist som öppet hyllar sovjetiska diktatorer, bekymrar tydligen inte Westerberg. Djupare än så sitter uppenbarligen inte den liberala värdegrunden än att han kan liera sig med representanter för en ideologi som är demokratins raka motsats och i historien tävlar med nazismen och islamismen om att ha mest blod på sina händer.
När sådana personer utger sig för att representera de goda krafterna i samhället, då behövs alternativa medier som Avpixlat mer än någonsin.
Avpixlatredaktionen
