DET TOTALITÄRA EU En grupp underställd EU-kommissionen med det obehagligt censurklingande namnet Clean IT filar just nu som bäst på en uppsättning nya lagar, regler och direktiv som syftar till att begränsa yttrandefriheten i medlemsländerna, i synnerhet den på Internet. Det framgår av ett läckt konfidentiellt interndokument med en sammanställning av gruppens arbete som organisationen EDRI, European Digital Rights Initiative publicerat.
Dokumentet kan läsas HÄR. Clean IT bekräftar i ett meddelande på sin webbplats att det rör sig om ett autentiskt interndokument. Interfolierat med åtgärder som ska ge sken av att gruppens arbete är inriktat på kampen mot terrorism finner man ett antal anmärkningsvärda stycken. Man föreslår bland annat ett förbud mot all anonym användning av Internet. Man vill att polisen ska ges direkt befogenhet att stänga ned webbsidor utan åklagar- eller domstolsbeslut. Det ska bli lättare för staten att blockera misshagliga sajter och avregistrera deras domänadresser. Även sociala nätverk ska kunna blockeras. Förbud mot att länka till webbplatser med visst innehåll föreslås. För att undvika att sådant innehåll alls publiceras vill man att all uppladdning av material på nätet ska förhandsfiltreras. Obekväma sajter som de statliga eller överstatliga myndigheterna inte omedelbart kan stänga ned ska föras upp på särskilda listor för särskild kontroll och vidare åtgärder.
Internetoperatörer ska åläggas ett större juridiskt ansvar för vad de tjänster de tillhandahåller används till. Man hoppas uppenbarligen att detta ska leda till en ökad ängslighet och censur av vilka man godkänner som kunder. Obstinata operatörer som aviserar att de ska göra sitt bästa för att skydda sina kunders integritet ska stoppas genom införandet av ett regelverk som ger förtur för etablering för operatörer som förbinder sig att följa Clean IT:s regelverk. Statliga webbmoderatorer ska införas och regeringarna ska både kunna subventionera externa organisationer som arbetar mot vissa åsikter (exempelvis Expo) och få utökade lagliga möjligheter att använda sina webbplatser för politiserad motpropaganda av det slag som den svenska integrationsministern Erik Ullenhags omdiskuterade mytsida är ett typexempel på.
En effekt av islamistiska terrordåd i väst och muslimsk massinvandring är att de kan användas som förevändning av maktetablissemanget för införandet av det ultimata storebrorssamhället, ett samhälle där varje steg du tar i det offentliga rummet kameraövervakas med intelligent identifieringsteknik, där dina banktransaktioner registreras liksom dina kortköp och andra digitala avtryck, inte minst på nätet, där all mejl du skriver kan gås igenom, dina surfvanor kartläggas och där möjligheten till anonymitet alltmer kringskärs.
Den här typen av verksamhet har förekommit mycket länge men då företrädesvis i länder med totalitära regimer med det forna DDR och deras Stasi som kanske det yttersta exemplet på hur man kan hålla detaljerad koll på medborgarna. Men även i väst finns exempel på mycket långtgående politiserad myndighetsutövning av det slaget, i USA exempelvis FBI:s förehavanden under J Edgar Hoover- och McCarthy-eran. Här i Sverige byggde det socialdemokratiska partiet under den långa period man var mer eller mindre synonym med staten upp en egen underrättelsetjänst med omfattande registrering och spionage mot oliktänkande.
En kulmen och vändning kan sägas ha inträffat i USA i och med Hoovers död 1972 och i Sverige vid ungefär samma tid till följd av IB-affären 1973 och s-regeringens maktavbrott några år senare. Efter attackerna mot World Trade Center i USA för drygt 10 år sedan har ansatserna att införa det orwellska 1984-samhället på nytt tagit fart. Integritetsargumenten har stått sig slätt mot makthavarnas påståenden om alltmer långtgående övervakning och kontroll som en nödvändighet för att kunna säkra medborgarnas trygghet och avvärja terroristhot. USA har drivit på utvecklingen och EU har lydigt följt efter.
Nytt är att teknikens landvinningar och IT-samhället gett makthavarna helt nya och mer omfattande möjligheter att kontrollera medborgarnas förehavanden. Nytt för Europa är också att maktetablissemanget identifierat en ny fiende i form av den rörelse som värnar nationalstaten, som säger nej till EU-federalism, massinvandring och islamisering. I ansträngningarna för att minska denna rörelses möjligheter till opinionsbildning har terrorismargumenten kommit väl till pass för att legitimera nya inskränkningar och kontroller för medborgarna. Ett exempel är EU:s datalagringsdirektiv som röstades igenom i Sveriges riksdag i mars i år. Ett annat är den så kallade FRA-lagen som salufördes som anpassning av den militära underrättelseverksamheten till ny kommunikationsteknik men som i realiteten ger staten möjlighet att spionera på varje svensk datoranvändare.
Många av Avpixlats läsare känner säkert också till turerna kring sajten MigiLeaks som numera bedriver sin verksamhet under vårt beskydd. Flytten till oss föranleddes av att Datainspektionen med hjälp av Personuppgiftslagen, Pul, försökte tysta de obekväma sanningar som sajten publicerat om de svenska migrationsdomstolarnas frikostiga beviljanden om asyl och uppehållstillstånd till personer som uppenbart inte varit berättigade till det. Avpixlats redaktion får fortfarande regelbundet motta hotelser från myndighetens generaldirektör Göran Gräslund och hans handgångne chefsjurist, något som antyder att de uppgifter som MigiLeaks offentliggör är mycket obekväma för Sveriges regering och riksdag.
Efter terrordåden i Norge häromåret har Breivik flitigt används som ett argument för att strypa den nationalistiska, invandringskritiska och islamkritiska debatten i Sverige. De flesta större medier har antingen stängt sina kommentarsfält helt eller också kraftigt begränsat vilka åsikter som får uttryckas. Man har också i många fall tagit bort möjligheten att få säga sin åsikt anonymt.
För fyra år sedan antog Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning ett initiativbetänkande om att endast bloggar som registrerats och godkänts av EU skulle få existera. Man sade rent ut att syftet med förslaget var att hindra folk med “onda avsikter” (läs: fel åsikter) att “förorena cyberrymden” med sin “felaktiga information” (läs: obekväma sanningar). Någon färdig lag blev det inte den gången men nu tycks alltså liknande krafter inom EU mobilisera på nytt.
Passa på att läsa Avpixlat idag. Imorgon kan det vara förbjudet.
