ENSAMKOMMANDEBLUFFEN En av vår tids största bluffar, och mest kostsamma sådana, är de så kallade ensamkommande flyktingbarnen. Efter att frågor börjat ställas om de “apatiska barnen” för några år sedan dog den trenden märklig nog ut, för att följas av just de “ensamkommande”. Och det är just till Sverige de flockas, medan strömmarna till våra grannländer stadigt minskar. Ett norskt tandtest av denna grupp 2009 visade att hela nio av tio ljög om sin ålder. Nu ställer riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) hela frågan på sin spets: ska vi fortsätta blunda för det kostsamma bedrägeriet eller börja ta tag i det? Även om det finns ett flertal politiskt korrekta brasklappar i texten, måste det faktum att en svensk riksdagsledamot utanför SD vågar skriva så öppet om problematiken anses vara något av en sensation.
Sverige har bland de mest öppna och generösa invandringsbestämmelserna i världen, med god förankring i folkdjupet. Som världen ser ut med oerhörda ekonomiska klyftor och med 34 miljoner människor på flykt är fri invandring inte möjlig utan det måste finnas regelverk. Det är viktigt att dessa behandlar invandrare och flyktingar likvärdigt och förutsägbart.
Sveriges befolkning uppgår till knappt 2 procent av EU:s men Sveriges andel av beviljade uppehållstillstånd bland EU:s länder ligger de senaste 11 åren 4–6 gånger högre, mellan 8 och 12 procent. Under åren 2006 till 2009 sökte cirka 42.000 människor asyl i Frankrike, cirka 29.000 i Storbritannien, cirka 27.000 i Sverige, cirka 23.000 i Tyskland och cirka 17.000 i Italien.
[...]
Sverige tar emot över 25 procent av de ensamkommande under 18 år som kommer till EU. Till skillnad från Sverige tar stora länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien emot betydligt färre.
Migrationsverket bedömer att antalet ensamkommande under 18 år till Sverige kommer att öka till 3.100 år 2012 och 3.300 år 2013. Utvecklingen i Afghanistan och Somalia är allvarlig och ökningen torde kunna bli betydligt större.
Eftersom så många av de ensamkommande väljer att ta sig till Sverige, vanligen genom kanske 7–8 länder, har Sveriges kostnader för mottagningen ökat kraftigt och uppgår nu till cirka 1.500 miljoner kronor per år, vilket är hela 40 procent av de totala kostnaderna för alla som söker asyl. Migrationsverket betalar 1.900 kr per dygn till kommunerna som ordnar boendet, och årskostnaden ligger runt 500.000 kr för en ensamkommande under 18 år. Kapaciteten för att kunna ta emot de ensamkommande är mycket ansträngd.
[...]
Danmark och Finland tar liksom länderna på kontinenten emot färre flyktingar (cirka 3–4.000 per år) och få ensamkommande flyktingar under 18 år i jämförelse med Sverige. Till Finland kom 2010 329 ensamkommande och 2011 150. Norge tog 2009 emot fler ensamkommande minderåriga än Sverige, 2.500, men siffran sjönk dramatiskt 2010 till 890.
Orsaken till att antalet ensamkommande under 18 år sjunkit så kraftigt i Norge och Finland torde ha samband med att man infört ålderstester i tveksamma fall genom handledsröntgen och tandundersökning, samt att man har något mer restriktiva principer än Sverige bland annat för att utfärda uppehållstillstånd. Testerna är frivilliga men avvisar man dem innebär det nackdelar i den fortsatta utredningen.
I Danmark genomfördes år 2009 120 åldersundersökningar där 73 procent av de undersökta bedömdes vara 18 år eller äldre. Av de 83 åldersundersökningar som genomfördes på asylsökande i Finland 2010 bedömdes 50 vara över 18 år. År 2010 genomgick 600 personer åldersundersökning i Norge. 289 av dessa personer, eller 48 procent, bedömdes då vara 18 år eller äldre.
[...]
Det förefaller enligt ovan att en del av dem som söker asyl som ensamkommande och uppger sig vara under 18 år egentligen är äldre, i vissa fall betydligt äldre. Det är mycket ovanligt att asylsökande kan uppvisa pass eller andra identitetshandlingar, vilket ju inte ska lända dem till nackdel. Det kan också vara förståeligt att människor som vill ha asyl försöker komma i åtnjutande av de fördelar som det har att ansöka som minderårig, till exempel särskilt gruppboende, rätt till god man, behandling med förtur och att avvisning tillbaka endast kan ske om mottagande av till exempel anhörig ordnats.
