Omskuren mot sin vilja – Sverige 2012

Sveriges kommuner och landsting, SKL, till och med rekommenderade 2009 landets sjukvård att utföra omskärelse av könsorgan på små barn. KD:s Göran Hägglund försvarade SKL samt fann det motiverat. Men många svenska barnläkare däremot har motsatt sig övergreppen och vägrat utföra omskärelser.

MÅNGKULTUR Det är inte bara invandrade kvinnor och flickor som far illa i det nya Sverige. Samma rättigheter gäller inte i praktiken för samtliga svenska medborgare i Sverige. Det är den frågan ur ett kvinnoperspektiv SD-kvinnor försökt lyfta den senaste tiden.

Det handlar om våld, det handlar om barn som – många gånger med avsevärt mycket äldre män från sina hemländer – gifts bort mot sin vilja. Enbart på Rosengårdsskolan – som är en grundskola – får personalen reda på åtta till tio barnäktenskap bland eleverna varje år. Det handlar om barn som inte ens hunnit börja på högstadiet som gifts bort på sina sommarlov då de är i sina hemländer. Men det handlar även om stympning av barns könsorgan.

Varje år omskärs flera tusen “svenska” pojkar. Enligt lag får det inte ske mot pojkens vilja. Men flera Malmöbor berättar att ingreppen oftast sker i så unga år att det inte går att protestera.

Hur protesterar små barn mot sina föräldrar?

Ingreppen- och övergreppen på de små barnen

Det är sommarlov. Betim är åtta år. Han är på besök i föräldrarnas hemland Makedonien.  Solen skiner, det är kvavt. Betim sitter tätt intill en liten fläkt, för att kyla sig.  Plötsligt ropar farfar efter honom. Han springer genom hallen och står intill köksdörren. Plötsligt dyker flera män upp. De omringar honom.  Lyfter upp honom. Sträcker ut hans armar och ben. Han skriker. Är rädd. Han blir fasthållen på köksbordet. En av männen tar fram en skalpell. Byxorna åker av. Han  får ingen smärtlindring:

”Sluta sprattla, bevisa att du är en man” skriker farfar.

Svensk lag ger pojkar vetorätt. Det innebär att ingreppet inte får utföras om de motsätter sig detta. De ska också informeras om ingreppet. Men i många fall utförs omskärelse på barn som är så små att de  vare sig kan ta emot information eller vägra ingreppet.

Flera personer som Skånska Dagbladet pratat med berättar att omskärelse i späda år är vanligt. Adrian, 20, föddes i Kosovo. Hans föräldrar kom till Sverige och Malmö när han var två år. Han minns när han blev omskuren, trots att han bara var sex år.

- Det ägde rum här i Malmö. En arabisk läkare kom hem till oss och utförde ingreppet. Jag antar att det var illegalt.

Han saknar, till skillnad från Betim, traumatiska minnen av händelsen. Kanske beror det på att läkaren använde smärtlindring. Adrian menar att åsikterna bland unga svenska muslimer – i alla fall bland de med albanska och turkiska rötter – är delade kring traditionen med omskärelse.

Sedvänjan är stark trots att man är född och uppvuxen i Sverige. Föräldrar och släkt förväntar sig i många fall – men inte alltid – att barnen ska följa traditionerna.

- Mina barn ska bli omskurna. Men det är mest av traditionella skäl och inte religiösa. Jag är inte religiös.
Adrian tror att omskärelsen kommer av det turkiska arv som lever kvar på Balkan. Albanien var en del av det Ottomanska riket.
- Traditioner finns kvar men vad som definieras som turkiskt eller albanskt kan man inte längre särskilja bland albanska muslimer.
- Man får inte glömma att det finns många kristna albaner också. De har inte samma sedvänjor.
Även om Adrian är inställd på att hans framtida barn ska omskäras tror han att sedvänjan successivt kommer att upphöra bland albanska muslimer i Sverige.
- Fler och fler anpassar sig till de västeuropeiska samhällen de lever i. Men det tar så klart tid och någon generation.

Erdal är en annan tjugoårig Malmöbo. Hans pappa är turk och mamman är albanska. Båda föräldrar kommer från Makedonien. Erdal minns inte dagen han blev omskuren, men säger att omskärelsen som sådan är en viktig identitetsmarkör för honom.

- Jag var bara två och ett halvt år när det skedde. Personligen ska jag köra samma stil, utföra ingreppet när mina barn är små. Då kan de ju inte vägra.
-  Ska jag vara ärlig så bryr jag mig inte om det är demokratiskt eller ej.
Man ska vara sträng, säger Erdal vidare, annars är det lätt att förlora sitt arv när man bor i ett annat land.
- Jag är en stolt turk och ska bevara mina traditioner.
Betim har i dag förlåtit sin farfar och familj för det som hände.
Däremot tycker han att man i ett demokratiskt land som Sverige tydligare borde se till att lagarna om omskärelse efterlevs.
I synnerhet eftersom det är barn som drabbas.

- Mina barn ska själva få bestämma om omskärelse när de är 18 år. Jag tror att politiker är rädda för att kränka någons religionsfrihet. Men det står ingenstans i Koranen att pojkar ska omskäras.
- I dag avgör oftast föräldrarna. Det känns inte så demokratiskt.
Än i dag påverkas Betim av det som skedde i hans farfars hus. Framför allt tänker han på hur någon tog sig rätten att bestämma över hans kropp.
- Ingen brydde sig om att fråga vad jag ville. Det är det som skrämmer mig.

SD-kvinnor
Skånska Dagbladet
Sydsvenskan
Sydsvenskan
Sydsvenskan

Relaterat 

SD-Kvinnor presenterar åtgärder mot hedersproblematik
Välkommet motstånd bland läkare mot att omskära pojkar
Upprop mot omskärelse av pojkar på DN Debatt

Print Friendly
Share
Hjälp till att sprida Avpixlat
Från sjuklövern till SD
Artiklar i samarbete med Dispatch International
RSS - Prenumerera på inlägg
RSS - Prenumerera på kommentarer
Yttrandefrihet 2.0 – Avpixlats nya teknik för fria kommentarer i gammelmedia

Krönikörer

Mats Dagerlind
Hera Lamppu Maduro
Mrutyuanjai Mishra
Stefan Torssell
MigiLeaks
Följ oss på Twitter
Köp en t-shirt

Arkiv

Kategorier

Besökare

Invandring och mörkläggning - Arnstberg & Sandelin