EUSSR UPPDATERAD Igår röstades EU:s datalagringsdirektiv igenom i Riksdagen. Direktivet innebär att data- och telefonioperatörer måste lagra information om trafiken i minst sex månader. Lagen träder i kraft den 1 maj i år. Sverige har tidigare röstat nej till lagförslaget, och därför tvingats betala dryga böter.
Omröstningen vann med 233 mot 41 röster, Sverigedemokraternas 19 ledamöter avstod från att rösta. Miljöpartiet och vänstern, samt några yngre centerpartister röstade emot. Sverigedemokraterna understryker vikten av att informationen skall lagras i Sverige. OBS! I en tidigare version av artikeln angavs felaktigt att SD skulle ha röstat ja till direktivet, vilket alltså är fel.
Ja till datalagringsdirektivet (JuU28)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv i svensk lag. Datalagringsdirektivet gäller lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Det syftar till att Internet- och teleoperatörer i alla EU-länder ska ha samma skyldigheter att lagra trafikuppgifter. Uppgifterna ska vid behov kunna användas för att avslöja, utreda och åtala för allvarliga brott. Syftet med lagringsskyldigheten och vilka teknikområden som omfattas kommer att föras in i lagen om elektronisk kommunikation:
- Lagringsskyldigheten delas upp i kategorierna telefoni, meddelandehantering, Internetåtkomst och anslutningsform.
- Den närmare tekniska beskrivningen av vilka uppgifter som ska lagras regleras genom förordningar.
- Uppgifterna ska lagras i sex månader.
- Lagringsskyldigheten gäller också då en person ringer upp någon som inte svarar. Dessutom ska uppgifter lagras inte bara om var personerna befann sig när samtalet eller kommunikationen påbörjades, utan också var de befann sig när den avslutades.
- Leverantörerna ska stå för kostnaderna i samband med lagringen. De kostnader som uppstår om leverantören behöver lämna ut uppgifter till myndigheter ska leverantören få ersättning för.
- Särskilda bestämmelser ska skydda de uppgifter som lagras. Lagändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012. Riksdagen beslutade också om ett tillägg som innebär att de mer detaljerade föreskrifterna som regeringen utfärdar om datalagring i förordningar ska godkännas av riksdagen. Skälet är att föreskrifterna kan få betydelse i slutändan för hur stort intrång som kommer att ske i enskilda personers integritet.
Riksdagens beslut togs efter att regeringens förslag vilat ett år i riksdagen. Det behandlades för första gången i mars 2011 (se betänkande 2010/11:JuU14).
Det finns ett antal orsaker till varför detta direktiv är problematiskt. För det första skedde det under utpressning från EU, som bötfällde Sverige för att vi röstade i demokratisk anda men röstade nej till förslaget förra gången, men eftersom EU står över den svenska staten, blev vi straffade för detta. Odemokratiskt är milt uttryckt. Direktivet skall främst användas av rättsinstanser för att få hjälp i olika brottsärenden, men på bekostnad av att människornas integritet kan skadas. Vissa menar att detta är början på ett övervakningssamhälle inte olikt det i Orwells 1984.
