ISLAMISMEN MITT IBLAND OSS På fredagen åtalades de fyra islamistiska terrorister som i media av outgrundlig anledning kallas för svenskar och som misstänks ha förberett en terrorattack mot den danska tidningen Jyllands-Posten. Tidningen blev varje muslims hatobjekt nummer ett efter att de publicerat satirteckningar på den muslimske profeten Muhammed. De fyra åtalade ska ha planerat att ta sig in på redaktionen och döda så många journalister som möjligt. En fullt rimlig reaktion på en skämtteckning – om man är muslim.
Dessa MENA-terrorister är naturligtvis så långt från varje rimlig definition av vad en svensk är som man kan komma, och det är skamligt att svenska journalister inte har mer nationell stolthet än att man använder den beteckningen i ett sammanhang som detta. Däremot är det förvisso ett antal svenskars förtjänst att dessa fyra hamnat i Sverige och kunnat utvecklas till de kriminella och islamistiska fanatiker de idag är – vi talar förstås om den politiskt korrekta elit av beslutsfattare och journalister som öppnat dörren för en samhällsutveckling med massinvandring, segregation och islamistisk radikalisering.
En dag som denna borde nämnda politiker- och mediaelit stå på rad med mössan i hand och kollektivt be det svenska folket om ursäkt för att sedan abdikera och låta förnuftigare krafter ta över. Tyvärr är vi inte riktigt där ännu. En rättegång som denna tar oss dock i varje fall ett steg närmare, genom att fler medborgare medvetandegörs om konsekvenserna av den förda politiken och kan ställa krav på beslutsfattare och skriftställare om en kurs- och attitydändring.
Vad är det då mer i detalj för några som nu står inför skranket i dansk domstol åtalade för planering av terrorbrott? Låt oss företa en liten inventering:
Munir Awad, 31, åtalas för förberedelse till terroristbrott och brott mot vapenlagarna.
I likhet med andra terrorsvenskar har Awad spenderat tid utomlands, bl.a. i Pakistan, för att förkovra sig i jihad-terrorns ädla konst. I augusti 2009 greps Awad i Waziristan i Pakistan tillsammans med sin fru och tvåårige son. Awads fru, Safia Benaouda, är dotter till Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd och en person som våra svenska islamkramande rikspolitiker älskar att frottera sig med. Med på resan var även den ökände Guantanamosvensken Medhi Ghezali. De misstänktes för terrorverksamhet, att ha försökt etablera kontakter med de afghanska talibaner och al Qaida-ledare som finns i området. I stället för att välförtjänt låta Awad och Ghezali ruttna i pakistanskt fängelse utövade svenska UD obegripligt nog påtryckningar på de pakistanska myndigheterna så att terrorsvenskarna kunde återvända till Sverige. Att Awad nu står åtalad för terrorbrott visar med all önskvärd tydlighet hur pass genomtänkt detta UD-agerande var.
I sammanhanget bör nämnas att DN vid detta tillfälle publicerade en rent häpnadsväckande vittvättningsartikel signerad Ghezalis försvarare Peter Althin, där den gripna gruppens förehavanden i de laglösa och terroristkontrollerade delarna av Pakistan beskrevs som en trevlig liten gruppresa och stor indignation uttrycktes mot de “främlingsfientliga krafter” som antytt något annat och mot alla journalister som inte kunde lämna denne stackars missförstådde Ghezali ifred. Nu står alltså samma krets med personer åter i terrorns rampljus, åtalade för att ha planerat massmord på danska journalister. Tror ni vi får höra någon avbön från Peter Althin?
Mehdi är inom parentes sagt heller inte ensam i familjen Ghezali om att utmärka sig. För ett knappt år sedan dömdes lillebror Amin Ghezali för vapen- och knarksmuggling efter att ha försökt föra in ett par kilo narkotika och vapen med bortfilade tillverkningsnummer till Sverige via Öresundsbron.
Desto märkligare framstår UD:s diplomati 2009 enär detta inte var första gången Awad med hustru greps i utlandet misstänkt för inblandning i terrorism. Två år tidigare hade de styrt kosan till Somalia. Awad och hans då blott 16-åriga men icke desto mindre gravida hustru greps vid ett samordnat tillslag mellan kenyanska och amerikanska soldater mot Al Shaabab. Efter tre månaders påtryckningar från svenska UD fick Sverige äntligen tillbaka dessa värdefulla personer.
Awad har också som så många andra med hans bakgrund ett mer ordinärt brottsregister med bland annat en dom för våld mot tjänstemän.
Omar Abdalla Aboelazm, 31, åtalas för förberedelse till terroristbrott och brott mot vapenlagarna.
Aboelazm är född i Sverige men är också egyptisk medborgare. Han har sedan tidigare ett digert brottsregister. År 2000 åtalades han för misshandel och ofredande och lyckades då undvika en fängelsedom genom att hävda att han var besatt av onda demoner. Det blev rättspsykiatrisk vård för Aboelazm eftersom han bedömdes lida av en psykisk störning. Och nog är Aboelazm störd alltid och besatt av onda demoner – Allah och Muhammed närmare bestämt.
Aboelazm har i likhet med sin profet också en begivenhet på minderåriga flickor och har dömts för ett flertal sexuella ofredanden av detta slag. Naturligtvis är han också dömd för diverse trivialbrott som butiksstölder och liknande. Kort sagt, en tämligen typisk levnadshistorik för en person av hans härkomst i Sverige.
Mounir Dhahri, 45, åtalas för förberedelse till terroristbrott och brott mot vapenlagarna.
Född och uppvuxen i Tunisien. Släpptes av aningslösa svenska politiker och statstjänstemän in i Sverige 1993 och har permanent uppehållstillstånd sedan 1996. Dhahri har två gånger ansökt om svenskt medborgarskap men har som tur är ännu inte beviljats detta. Förhoppningsvis kommer det i skenet av detta åtal heller aldrig bli aktuellt. Här är det indraget PUT och utvisning på livstid som borde gälla.
Dhahri dömdes för två år sedan att betala 42 600 kronor i hyresskuld till en före detta hyresvärd hos vilken han hyrt lägenhet utan att betala hyran. Han har också ett stort antal betalningsanmärkningar och skulder registrerade hos Kronofogden. Precis som sina terrorkumpaner är han också dömd för ett flertal brott i Sverige. Det innefattar bland annat misshandel av två olika kvinnor som han haft relationer med, den ena som gift och den andra som sambo. För några år sedan åtalades och dömdes Dhahri också för att ha hotat att döda personalen i en Seven Eleven-butik som han hamnat i en dispyt med. Dhahri är dessutom drogmissbrukare.
Även här har vi som framgår att göra med ett bara alltför vanligt exempel på MENA-personlighet med allmänt dålig karaktär, brottsbenägenhet, våldsbenägenhet, skev kvinnosyn och religiös fanatism.
Sahbi Zalouti, 38, åtals för förberedelse till terroristbrott.
Greps i likhet med Munir Awad i de terroristkontrollerade delarna av Pakistan 2009. Kom dock undan med tio dagars fängelse för att inte ha sina papper i ordning för att vistas i landet. Har länge stått under bevakning av svenska Säpo.
Zalouti är känd som en djupt troende muslim och moskébesökare men också som något av en enstöring. Enligt imamen Kamel Moufid i den stockholmsmoské som Zalouti frekventerat innebar vistelsen i Pakistan en vändpunkt för Zalouti. Han började uppträda annorlunda och troligtvis var det här Zaloutis islamistiska radikalisering tog fart på allvar. Vissa har beskrivit Zalouti som en religiös fanatiker. I motsats till sina medkumpaner har Zalouti inte tidigare fällts för några brott i Sverige. Likväl är han ett varnande exempel på vad det svenska politiska lättsinnet gentemot islams utbredning i Sverige kan leda till.
En femte person, Abdullah Muhammed Salman, irakier som sökt asyl i Danmark och omvittnad extrem salafist, greps tidigare misstänkt för delaktighet i brotten men släpptes senare. Han ska bl.a. ha försett de övriga med en lägenhet i Danmark som användes som bas för att planlägga attentatet. Misstankarna mot Salman kvarstår men uppenbarligen räckte bevisningen i nuläget inte för att väcka åtal mot honom.
Vi lär säkerligen få anledning att återkomma till denna rättegång. Förhoppningsvis döms dessa herrar nu till kännbara fängelsestraff så att samhället får lite respit från deras aktiviteter. Men vi får nog räkna med att de är på banan igen inom loppet av fem år. Dessutom radikaliseras ständigt nya muslimer i Sverige och Danmark och överallt annars i Europa där PK-politiker vägrar inse vad det är för ideologi de icke-västliga invandrarna fört med sig till våra länder.
