GANGSTERSTADEN Nu ska buset i Malmö bli föremål för i princip hela Sveriges polisiära insatser. Rikskriminalen är inkopplad för en statlig insats där 20 specialister deltar. Som metod kommer man att arbeta enligt Södertäljemodellen där insatsen var lyckosam. Men där hade de många morden en nära koppling till varandra, vilket inte tycks vara fallet i Malmö. Denna storsatsning motsäger förstås den överslätning som Per Svensson, Niklas Orrenius m.fl. PK-medieförmågor i regionen ägnat sig åt, där man försöker avfärda problemen i Malmö som ren mytbildning från främlingsfientliga grupper.
Enligt Sydsvenskan ska spanare börja skugga misstänkta individer på bästa deckarmanér och gärningsmansprofilerare, samordnare och förhörsledare rekryteras till denna “A-grupp”. Satsningen är närmast unik för Sverige. En försvårande omständighet i Malmö är att gangstergrupperna här, i motsats till i Södertälje, inte har samma typ av fasta nätverk utan att strukturerna förändras kontinuerligt. De senaste sju spektakulära Malmö-morden av avrättningskaraktär är också samtliga ouppklarade och polisen förefaller ha få ledtrådar att binda specifika gärningsmän till brotten.
Fler än 60 brottsmisstänkta finns med på listan över dem som ska punktmarkeras och en förundersökning har inletts, än så länge dock endast lokalt av Malmöpolisen. Samarbeta med Kronofogden inleds också. Kanske lugnar buset ner sig en smula med så många poliser i omlopp. Men att kartlägga så många löst sammankopplade grupper lär bli en svårknäckt nöt. Dessutom är den svenska polisen statistiskt inte särskilt effektiv. I jämförelse med många andra länder klarar den svenska polisen upp färre brott.Så länge man inte angriper orsakerna till problemen och gör något åt den ansvarslösa massinvandringen och de slappa gränskontrollerna blir satsningar av det här slaget bara ett sätt att tillfälligt lindra symptomen.




