NORGE Efter terrorattentaten i Oslo och på Utöya i juli 2011 hävdade terroristen Anders Behring Breivik att han hade en organisation bakom sig, ett nätverk. Enligt samtal som han har haft med de två rättspsykiater som har undersökt honom har han hävdat att:
Organisationen är en militär orden som finansierar, planlägger och genomför operationer. Mitt mandat är att vara domare i en krigsförbrytardomstol, jury och bödel. Organisationen består av två celler i Norge och ytterligare celler finns i elva andra länder.
Breivik har under nästan alla de tretton samtal som har ägt rum med rättspsykiatrikerna talat om denna organisation som skulle ha bildats vid ett möte i London 2002, något som de sakkunniga betraktar som “grandiosa vanföreställningar”.
Under de efterforskningar som har pågått sedan Breivik greps har polisen inte kunnat finna något som tyder på att ett avgörande möte i London 2002 ska ha ägt rum. Polisadvokaten Christian Hatio i Oslo polisdistrikt säger:
För varje dag som går blir vi alltmer säkra på att det nätverk som Anders Behring Breivik beskrivit inte existerar. Vi har inte funnit några spår efter andra terroristceller eller spår som tyder på att Breiviks terroristcell blev aktiverad av andra terroristceller.
Sedan fem månader tillbaka samarbetar norska polismyndigheten internationellt med andra länders polis. Ingenstans har man funnit bevis för att en organisation skulle existera enligt Breiviks beskrivning.
En idag 39-årig man hävdar att Breivik 2002 for till Liberia för att köpa “bloddiamanter”. Den handlingsturen ska abrupt ha avbrutits av en skjutklar pistolmynning mot Breiviks huvud. Enligt polisen ägde Liberia-resan rum i april 2002, för nio och ett halvt år sedan. Polisen granskar fortfarande detta spår, men har haft problem med att få fram information från liberiska myndigheter. Christian Hatlo igen:
Vi går successivt igenom alla hans resor för att undersöka hur mycket substans som finns i hans påståenden.
Själv nämner Breivik Liberia-resan i sitt manifest som en täckmantel för att få tillfälle att träffa en inflytelserik serb, och stor krigshjälte som har avrättat många muslimer under kriget på Balkan.
I sitt manifest har Breivik gett uttryck för entydigt och klart stöd för de extrema serbernas sak och kallar bosniska muslimer – bosniaker – för “turkarnas quislingar”. En del serbiska tidningar har översatt korta delar av Breiviks manifest där han ger sitt uttryckliga stöd till Radovan Karadzic, den tidigare bosnisk-serbiska ledare som nu står inför Internationella domstolen i Haag anklagad för folkmord.
NRK har talat med olika representanter för förlag runtom i framför allt Europa. Det tycks som om inga planer finns för att översätta Breiviks manifest. Själv har han om manifestet sagt att:
Jag uppmanar med kraft alla patrioter att översätta mitt manifest så att det får maximal spridning.
Vare sig i Norge, Tyskland, Serbien, Ryssland eller Sverige finns det några intressenter beredda att översätta Breiviks manifest. Med hans terrordåd i bakgrunden finns inga behov av att översätta och sprida hans verk. Breivik betecknas som en belastning snarare än som en tillgång. Det gäller även i hög grad bland grupper som betraktas som högerextrema i respektive länder.
