HÄRDSMÄLTA Sara Parkman, folkmusiker och frilansjournalist med en väldigt märklig blogg, publicerar på torsdagen en krönika som mest kan liknas vid en parodi alternativt karikatyr på hela flumvänstern vars ideologi hon uppenbarligen tagit till sig med hela sitt hjärta. Parkman skäms för att hon “lever i ett land som säger sig vara jämställt, men som konstant fortsätter att driva en rasistisk politik”.
Det är som att fundamenten i Sverige är uppbyggda kring rasistiska strukturer och de måste vi våga riva, riva, riva. För just nu vill jag kräkas för att jag själv är en del av dessa strukturer som varje dag skapar främlingar och ett “vi och dem”.
(…)
Häromdagen var det en nyhet på radio om att utlandsfödda svenskar har sämre betyg i skolan. Beror det på att generna gör att barn födda i Sverige har bättre läshuvud? Nej, det handlar om strukturer som gång på gång diskriminerar och försvårar och aldrig släpper till.
Strukturer som ser genom fingrarna när papperslösa människor utnyttjas som billig arbetskraft, men som samtidigt inte ger dem rätt till vård. Strukturer som gör att människor i väntan på uppehållstillstånd sitter inlåsta i fängelseliknande, så kallade, ”förvar”. Strukturer som säger att om du är född innanför “Fort Europa” är fri rörlighet det finaste sim finns att försvara, men om du råkar födas utanför gränserna existerar inte den friheten.
Så varför ska ni lyssna på mig? Har jag alla svaren kanske? Nej, men jag är en människa av samma kött och blod.
(…)
För ja, jag vill leva i ett mångkulturellt samhälle. Något annat vore otänkbart. Kalla mig inte naiv, kalla mig människa när jag säger att jag älskar multikulti.
Att kämpa för människors rätt till liv är det största vi kan göra. För det handlar om oss. Jag älskar att i kampen för människors rätt att få leva i Sverige mötas av alla tänkbara människor. Allt från arga anarkister som kastar sig framför polisbilar när människor ska utvisas, till modiga kyrktanter som gömmer papperslösa i sina sommarstugor i Höga Kusten. Det säger något om kampen och att den är så viktig att den överskrider politiska färger, värderingar och livsstilar. Det är stort och starkt, och definitivt en kraft som kan välta rasismen.
Parkman, som är miljöpartist, har tidigare jämfört Sverigedemokraterna med asbest i Kulturnyheterna på SVT.
