MILJARDRULLNING Drygt 9 miljarder kronor kommer skattebetalarna nästa år att få betala för statens kostnader för migration. Det har riksdagen beslutat i enlighet med vad regeringen föreslagit.
Beslutet innebär att anslagen till Migrationsverket och Migrationsdomstolarna ökar med i storleksordningen 1 miljard kronor jämfört med i år. Anledningen till anslagsökningen är att man förmodar att antalet asylsökande kommer att öka och därmed också antalet överklaganden. Migrationsverket ska ges kapacitet att handlägga cirka 30.000 nyansökningar per år.
Resekostnaderna för att skicka tillbaka alla som inte ens med Sveriges frikostiga bedömning hade här att göra beräknas också öka nästa år och uppgå till den nätta summan av cirka 300 miljoner kronor. Bara för den så kallade “ramöverenskommelsen” mellan regeringen och Miljöpartiet budgeteras nästan en hel miljard och det är exklusive det man slagit på till Migrationsverket för den anstormning av somalier som väntas till Sverige i sommar när kravet på att kunna identifiera sig slopas
Nu ska ingen förledas tro att anslagen för område 8 Migration, i statsbudgeten på något sätt återspeglar invandringens totala kostnader. Tvärtom utgör de bara en bråkdel. Invandringens kostnader fördelar sig över många områden i statsbudgeten och dessutom förstås i alla kommunala budgetar. I tabellen nedan visas regeringens förslag jämfört med avvikelser för de alternativa förslag som lagts i Socialförsäkringsutskottet. Som synes godtar S och MP regeringens förslag oförändrat medan V vill ösa på en halv miljard extra och SD tvärtom kraftigt minska anslagen med drygt 3,5 miljarder.
I nedanstående tabell framgår både med hur mycket SD vill minska anslagen och vilka anslagsbelopp dessa minskningar resulterar i.
Sverigedemokraternas gjorde också följande ställningstagande:
Sverigedemokraternas kalkyl över invandringens kostnader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. Med den föreslagna politiken hade dessa medel i stället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Massinvandringen utgör på så sätt ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad och därför föreslås regelförändringar som kraftigt begränsar asyl- och anhöriginvandringen och de samhällskostnader som denna invandring medför.
Sverige var 2010 det fjärde största mottagarlandet av asylsökande i världen, i absoluta tal. Asyl bör endast beviljas asylsökande av två kategorier, nämligen dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) och ett mindre antal kvotflyktingar som erbjuds asyl enligt avtal med UNHCR. Alla uppehållstillstånd som beviljas nytillkomna utlänningar ska vara tillfälliga.
Även när det gäller anhöriginvandringen har Sverige vid en internationell jämförelse mycket generösa regler. Äkta makar och därmed jämställda personer bör få uppehållstillstånd endast om bägge parter är över 24 år och äktenskapet inte har ingåtts under tvång och den härboende personen påtar sig fullt försörjningsansvar för den anhörige under en femårsperiod.
Dessa och andra regelskärpningar som redovisas i motion 2011/12:Fi242 beräknas minska asyl- och anhöriginvandringen med ca 90 %. De föreslagna förändringarna väntas ge full effekt på utgifterna under budgetåret 2013.
Alliansen har tillsammans med Miljöpartiet ingått en ramöverenskommelse för migrationspolitiken som sträcker sig under lång tid framöver, av statsministern beskriven som ”historisk”. Även om uppgörelsen i dagsläget är mycket oklar pekar den ändå ut en tydlig riktning för invandringspolitiken. Det är uppenbart att en generell önskan finns om mer invandring till Sverige. Tydligast har uppgörelsen varit i synen på människor som vistas i Sverige illegalt. Människor som fått avslag på sina asylansökningar men vägrat att följa dessa beslut ska enligt överenskommelsen få tillgång till offentligt finansierad vård, skola och möjligen även i någon form till arbetsmarknaden.
Vad gäller anslagen inom utgiftsområde 8 Migration föreslår jag, i enlighet med motion 2011/12:Sf355 och jämfört med regeringens förslag, att anslaget 1:1 Migrationsverket minskas med 701 miljoner kronor, att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med 1 430 miljoner kronor, att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med knappt 416 miljoner kronor, att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med 187 miljoner kronor, att anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med 54 miljoner kronor, att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med 72 miljoner kronor, att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 100 miljoner kronor samt att anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med 850 miljoner kronor.
Bland ställningstaganden och förslag av det mer hårresande slaget kan nämnas att Vänsterpartiet vill att alla illegala invandrare ska ges kostnadsfri vård och tandvård och illegala barn full rätt att gå i skola. De vill också att ett genusperspektiv ska implementeras på Migrationsverkets verksamhet. Moderaterna vill å sin sida minska polisens befogenheter så att de inte ska kunna gripa illegala invandrare när dessa uppsöker vård eller skola. Den som vill botanisera ytterligare i vad de olika partierna anfört i utskottet kan klicka på länken längst ned.
Riksdag & Departement
Socialförsäkringsutskottet 2011/12:2
