SKAMBROTT I västvärlden begås 91 procent av alla skambrott av muslimer. Att på detta brutala sätt försvara sin familjs “heder” ses som berömvärt, utgör en del av kulturen och uppmuntras av hela släkten. Detta i motsats till det familjevåld som förekommer i etniskt västliga familjer som dels har andra orsaker och dels fördöms av omgivningen.
Den brittiska polisen bokförde nästan 3 000 “hedersbrott” förra året, det är en ökning med 47 procent jämfört med föregående år. De flesta av dem inträffade i London. Hedersbaserat våld definieras som brott utförda av familjemedlemmar eller folkgrupper i syfte att försvara “hedern”. Det är första gången som statistik presenteras kring problemet i Storbritannien. Vanligtvis utgörs “hedersbrotten” av bestraffning av kvinnor som anklagas för att ha skämt ut sin familj. Straffen varierar och kan bestå av hot, bortrövande, tvångsäktenskap, stympningar, syra-attacker och mord.
Den 47-procentiga ökningen avser de 39 polisdistrikt för vilka det finns tillgängliga data. I ytterligare 13 polisdistrikt beräknas ytterligare 500 fall av denna typ av våldsbrott ha ägt rum (utöver de nämnda nästan 3 000 fallen). Ikwro – Iranian and Kurdish women’s rights Organization begärde att få tillgång till statistiken från polismyndigheten. Denna kvinnorättsorganisation menar att siffrorna sannolikt bara är toppen av ett isberg och att många offer inte vågar anmäla av rädsla för straff från sina familjer.
Jasvinder Sanghera, taleskvinna för gruppen Karma Nirvana säger att den verkliga siffran kan vara fyra gånger så hög. Fionnuala Ni Mhurchu från Ikwro tror att ökningen i statistiken dels avspeglar en ökad medvetenhet hos polisen och dels att fler offer anmäler nu när de har sett att flera förövare har blivit dömda till stränga straff. Men det faktiska våldet ökar också, anser Fionnuala Ni Mhurchu, i takt med att unga i högre grad gör revolt mot föräldrarnas krav att de ska leva enligt det gamla landets traditioner:
Unga motstår kränkningar av sina mänskliga rättigheter i form av tvångsäktenskap. Som resultat får de utstå våld. Denna typ av våld ökar i flera olika folkgrupper.
Statistiken är viktig eftersom den visar att detta inte är ett litet problem utan ett väldigt allvarligt sådant som påverkar tusentals människor varje år. De får utstå mycket våld innan de söker hjälp. Vi vill att regeringen utarbetar en nationell strategi gällande hedersbaserat våld som inte endast omfattar polisiära åtgärder utan också utbildning.
2006 ströps Banaz Mahmod, en tjugoårig kurdiska, på order av sin far och farbror då de inte gillade hennes pojkvän. Hon hade vid upprepade tillfällen talat om för polisen att hennes familj försökte döda henne. Fallet ledde till att Acpo – Association of Chief police officers – 2008 lanserade en ny strategi. Sammanfattningsvis konstaterade man behovet av noggrann statistik och uppföljning i England och Wales för dessa brott. Skottland har inte sådana riktlinjer.
Talesmannen för Acpo, Mak Chishty säger:
Alla polisdistrikt har granskats och den strategi som vi lade upp 2008 har genomförts. Vi planerar ytterligare åtgärder och all personal har fått utbildning om problemet och alla polisdistrikt har en person som är specialist i hedersrelaterat våld. Jag är övertygad om att alla som behöver vår hjälp kommer att få det.
Mayas berättelse:
När jag var 16 år kom mamma in till mig och sa att jag skulle gifta mig med en kusin i Pakistan. Jag blev förfärad: jag ville fortsätta skolan och få ett arbete, och jag kände honom inte ens, hur skulle jag kunna gifta mig med honom? När jag sa nej klappade mamma till mig i ansiktet.
Därefter tilläts jag inte gå ut. Min familj behandlade mig med avsky, som om jag hade skämt ut dem. Min far, mor, till och med min lillebror slog mig varje dag. Min kropp var full av blåmärken.
Jag fick ingen mat på flera dagar och jag försökte ta en överdos av tabletter vid flera tillfällen. Jag brukade sitta på min sängkant från morgon och till kväll. Det skulle ha varit bättre att sitta i fängelse.
Efter en månad tillät de mig komma ut för att gå till doktorn. Helt skräckslagen satt jag på toaletten och ringde en advokatbyrå. Jag har inte träffat min familj sedan den dagen. En underbar advokat fann mig en fristad och tvingade fram ett förbud för äktenskap.
Ändå är jag alltid paranoid: jag ser mig ständigt om. Jag har förlorat allt. Och jag är rädd för vad som händer om de finner mig.
Daily Mail
The Guardian
The Guardian
Middle East Forum
