RASISM Sara Hansson i P3 Tankesmedjan sätter idag något av ett världsrekord i att blanda ihop saker och ting när hon försöker motivera varför man inte ska få använda ordet “neger”. Värst av allt är kanske att hon ägnar sig åt rasism för att bemöta påstådd rasim.
Sara inleder och avslutar den förvirrade monologen med ett rent rasistiskt argument, nämligen att att det bara är vita som inte får använda ordet “neger”. För att det argumentet ska fungera måste man a) bekänna sig till läran om dela in människor i olika raser och b) att dessa raser inte har samma värde utan att vissa raser är överlägsna andra. I det här fallet är det enligt Sara den vita rasen som alltså fråntas rättigheter som andra raser tillerkänns.
Mer rasist än så kan man knappast bli. Hade Sara drivit samma resonemang men tillskrivit någon annan ras en underordnad roll, då hade ledningen för SR P3 aldrig låtit henne skrika ut detta förvirrade budskap i etern. Men att vara anti-vit eller svenskfientlig är enligt den kulturradikalistiska diskursen helt OK precis som det är OK att som feminist avhumanisera män och t.o.m. propagera för massmord på män.
Faktum är att om man utnämner sig själv till anti-rasist så anser man att man har fribrev att agera inkvisition mot var och en och alla grupper i samhället som inte tycker som man själv, och inte bara i ord utan även genom trakasserier, hot, våld, vandalisering, mötesstörningar osv. Här finns inget utrymme för åsiktspluralism, det är det totalitära tänkandet i sin prydno.
Sedan fortsätter Sara med att svära lite och kalla de som inte tycker som hon för “ett litet as”, vilket ju ger ett seriöst intryck. P3:s ledning tittar åt andra hållet eftersom den tänkta person som utsätts för dessa verbala kränkningar inte bara är vit utan också svensk och Sverigedemokrat och denna folkgrupp får man enligt samma kulturradikalistiska diskurs kränka och diskriminera så mycket man vill.
Sara börjar sedan berätta om att ett antal svenska fartyg på 1700-talet lånade sig till att hjälpa USA att frakta afrikanska slavar till plantagerna i sydstaterna. Åtminstone får man förmoda att det är detta hon syftar på. Säker kan man inte vara för någon koherens i det som sägs finns knappast. Att det mellan i stort sett varje mening är det inklippt en massa konstiga ljudeffekter minskar knappast förvirringen.
Exakt hur detta historiska faktum förvandlar hela Sverige till ett rasistiskt slavhandlande kolonialvälde och neutraliserar allt gott Sverige gjort internationellt förklaras inte närmare och inte heller på vilket sätt detta diskvalificerar användningen av ordet “neger” idag. Sara tar naturligtvis inte upp att “neger” använts av så folkkära personer som Astrid Lindgren och Evert Taube utan några som helst rasistiska avsikter, som en neutral beteckning på mörkhyade personer.
Det är också historieförfalskning att hävda att ordet neger har använts i nedsättande betydelse. Ordet neger har däremot ibland använts i nedsättande sammanhang men det är en helt annan sak. I princip vartenda ord i svenska språket har använts för sådana ändamål. Samma värdeneutralitet gäller det engelska ordet “negro”. De som har velat uttrycka sig nedsättande om svarta i USA har i stället använt andra ord. Det kanske vanligaste ordet av alla för att visa nedlåtenhet vara länge “boy” som sedan gav upphov till att svarta började kalla varandra för “man”. Men Sara argumenterar inte för att vi ska stryka ordet “boy” ur vokabuläret när vi lär oss engelska i skolan. Varför?
Andra nedsättande uttryck som använts flitigt är förvanskningar av ordet “negro” som “nigger” eller “nigga”. Grunduttrycket “negro” har däremot alltid varit ett neutralt beskrivande uttryck som åsyftar dessa människors mörka hudfärg och har använts i sådana konstellationer som “negro spirituals” osv. I gamla tider förekom naturligtvis inom forskningen en del spekulationer om att olika raser besatt olika egenskaper, spekulationer som senare inte alltid visat sig vara särskilt välgrundade. Men detta gör inte ordet “neger” i sig till ett värderande uttryck.
Att ordet “neger” i sin ursprungsform betyder “svart” är förstås också något som Sara inte vill låtsas om när hon far iväg i nån fånig tirad om stickade tröjor om vilka man förstås inte använder det ordet som synonymt till svart. Det är det heller ingen som har hävdat, men att Sara skulle ha något hum om ords etymologi är kanske för mycket begärt.
I Sverige var det helt okontroversiellt att säga “neger” i varje fall långt in på 1970-talet. Först efter att de kulturradikalistiska strömningarna fått ordentligt fotfäste inom den politiska, journalistiska och akademiska eliten påbörjades den “kulturrevolution” och de utrensningar som bl.a. gjort ordet “neger” förbjudet. Sara är i sin monolog både i argumentation och framtoning arvtagare till och väktare av samma totalitära, demokratifrämmande och antiliberala synsätt.
Det står naturligtvis Sara och alla andra fritt att använda vilka ord de vill, t.ex. som i den aktuella monologen “jävla” och “litet as”, men att diktera för hela svenska folket vilka ord de får och inte får använda ger tydliga associationer till Orwells 1984 och diverse kommunistiska diktaturer. Det finns förstås heller ingen logik i att förbjuda andra att använda ordet “neger” samtidigt som man själv hämningslöst ger sig hän åt att hata en grupp människor med diverse nedsättande epitet.
Det märkligaste är ändå inte att det finns ointelligenta och hatiska rasister som Sara Hansson här i världen. Det verkligt anmärkningsvärda är att ett public service-företag som Sveriges Radio släpper fram sådana personer oemotsagda i etern. Det borde rendera programmet Tankesmedjan en fällning i Granskningsnämnden och avsked på grått papper för både Sara och programansvarig. Så hade det utan tvekan gått om Sara Hansson suttit och hatat någon annan grupp människor än vita, svenskar och Sverigedemokrater. I dagens svenska kulturradikalistiska medieklimat kommer både hon och Sveriges Radio troligtvis undan utan efterräkningar. Det är illa, mycket illa.
