PERSONRÅN I skuggan av alla de överfallsvåldtäkter som kvinnor i Oslo råkar ut för berättar Aftenposten idag att också personrånen i Oslo har ökat i stor omfattning. Bara de senaste tio åren har fler än 4 000 personer rånats i Sentrum och inom Grönlands polisstationsområde. De flesta rånoffer är unga män. Sturla Nöstvik är rånoffer nr 351 på Grönland bara i år. Rånarna skrämmer, hotar och utövar brutalt våld som sätter spår i offren.
Sturla Nöstvik har känt sig trygg i Oslo sedan han flyttade dit från Brönnöysund i Nordland för fjorton år sedan. Men för närvarande törs han knappt gå ut efter mörkrets inbrott. Han tar med sig Aftenpostens journalist till den plats där han överfölls för halvannan månad sedan. Det märks att det är en ansträngning för honom att återvända till brottsplatsen. Med darrande händer pekar han ut den plats där han en vanlig torsdagskväll vid 21.30 var på hemväg från sitt musikbands lager i Sjokoladefabrikken på Rodelökka och uppför den mörka gångstigen förbi Fagerheimen tennisklubb.
Sturla Nöstvik är trummis i Oslo-bandet Tim som denna kväll hade uppträtt på Elvelangs-tillställningen vid Akerselva. Nöjd med kvällens spelning gick han och talade med sin sambo i mobilen. Innan samtalet avslutades sa han:
Jag är hemma om ett par minuter.
I nästa sekund smäller en pistoldel till mot hans panna. Rånarna väntade sannolikt mellan några buskar vid gångstigen, redo att angripa så snart han avslutat sitt mobilsamtal med sambon. Med stor aggression kräver de plånbok och iPhone av sitt offer.
Sturla är förblindad av blod som rinner från det djupa hacket i pannan, men kommer ihåg att han hade 1 500 kronor i kontanter i plånboken och hoppas att rånarna nu fått vad de ville ha. Men mardrömmen var icke över; rånarna knuffar honom framför sig nerför en stentrappa och vidare genom en gång- och cykeltunnel under Fagerheimsgatan, in i Torshovdalen. Vi följer med honom på turen och vid ett tillfälle minns han att en man passerade förbi dem, men kunde inte ropa på hjälp. Han föklarar:
Det är inte läge att ropa på hjälp när man har en pistolmynning pressad mot ryggen.
Han blir slagen ett flertal gånger av rånarna, han är skadad och känner sig omtöcknad, rånarna är ilskna för att han går långsamt och kutryggig. Det var uppenbart att detta inte var första gången de ägnade sig åt personrån, de var inriktade på en större byte och för honom med sig till ett område med tjocka buskage där han beordras lägga sig på marken i beckmörkret.
Jag ligger fruktansvärt rädd i fosterställning och med händerna över huvudet för att skydda mig mot nya slag samtidigt som en av rånarna sätter sig på mig och pressar pistolmynningen mot min strupe.
Så börjar ett tilltagande ilsket förhör: “Passord, “Passord”, “Passord” upprepar de växelvis på dålig norska och dålig engelska. Sturla förstår initialt inte att det är pinkoderna till hans tre bankkort som de vill ha tag i. Rånarna blir alltmer våldsamma, de vill skjuta honom i foten. Sturla är osäker på koden till ett av korten. Han fruktar för konsekvenserna om han minns pinkoderna fel alltmedan den ena rånaren försvinner iväg för att tömma hans konton. Sturla tänker på sin sambo som sedan länge har väntat hem honom.
Hans iPhone ringer, det är sambon. Rånaren slår av ljudet, ser hennes namn på displayen och bläddrar i blidmappen. Han finner ett kort av henne och säger: “Very pretty”. Det känns just där och då mycket hotfullt och denna känsla accentueras när den andra rånaren återkommer efter att ha tömt hans kort. De vill ha tag på offrets hemadress, de tänker komma hem till honom och ta livet av honom och sambon om rånet anmäls till Polisen.
De verkar inte riktigt tro på sitt eget hot eftersom de instruerar Sturla att tala om för polisen att rånarna var vita i huden. Själv tippar han att de är somalier. Rånarna säger att de ska hämta vatten för att tvätta bort blodet i offrets ansikte, men försvinner i stället. En kort stund stannar Sturla kvar sedan springer han den korta vägen hem. Brottsplatsen ligger så nära att han kan se den från sitt vardagsrumsfönster.
Under 50 minuter var han i rånarnas våld och kommer hem till ett tomt hus eftersom hans sambo är ute och letar förtvivlat efter honom. Hon får förstås en chock när hon kommer hem och finner honom blodig och slagen, men ringer till polis, ambulans och bank för att spärra korten.
Efter två dagar återgick Sturla till jobbet, väl bandagerad. Han är blind på vänster öga och är därför glad över att det inte gick värre: såret i pannan är beläget precis ovanför det friska ögat.
Det har gått ganska bra för både rånoffer och sambo fram tills nyligen. Nu är han sjukskriven till hälften och går hos psykolog, sambon kämpar på. De är båda mycket sociala, men räds mörkret och har numera en tendens att isolera sig i lägenheten på kvällarna.
Polisen uppsökte Sturla när han var hos jourhavande läkare efter rånet. De var mycket raka och la alla korten på bordet. Poliserna berättade att unga män i en rånarliga hade utfört många liknande rån på Grünerlökka och områdena därikring under den senaste tiden. De sa:
Alla vill förstås känna sig trygga, men vi har inga möjligheter att förhindra dessa rån. Vi har förlorat staden. Kan du gissa hur många patrullbilar vi har ute på gatorna i centrum en sådan här kväll? Bara två!
Sturla Nöstvik trodde att de skojade men de bekräftade att två patruller var vad de hade att erbjuda allmänheten i form av skydd. Sturla och hans sambo är icke desto mindre nöjda med den behandling som polisen gav dem.
Polisen anser att den rånarliga som härjar i sentrumsnära områden runtikring Grünerlökka står bakom minst 17 rån som har ägt rum från mitten av augusti till slutet av september. Åtta unga män i åldrarna 18-21 är häktade men man söker ytterligare en namngiven person som kopplas till ett eller flera av rånen. Förstebetjent Lene Nordbö berättar att de har säkrat en svart softgun som de tror har använts vid flera av rånen:
Flera av offren berättar att rånarna laddade vapnet och släppte säkringen, något som har uppfattats som enormt hotfullt av alla rånoffren
En nigeriansk och en gambisk man, båda två 20 år har häktats för att ha rånat Sturla Nöstvik, 36 år. De förnekar skyldighet. Samma modus har använts vid de andra rånen. Offren stoppas på gatan och förs till ett mörkt gömställe som en gisslan medan deras konto töms. Från Nöstviks konto fick rånarna ut 21 000 kronor från ett par olika bankomater.
Det har skett 400 personrån på Grönland stationsområde hittills i år, de flesta på gatan. De flesta rån sker sent på kvälllen och särskilt under natten mellan lördag och söndag.
Sturla Nöstvik är en av de många som har det kämpigt tiden efter rånet. I flera av brottsmålen har spanare erfarenhet med offer som förblir sjukskrivna en tid. Polisöverintendent Inge Sundeng på Grönland polisstation säger att det sker såpass många rån med såpass omfattande följder för offren att det omöjligt kan accepteras:
Jag tycker att många av dessa män på ett sätt blir “Glömda offer”. Vi försöker efter bästa förmåga att prioritera rättegångarna just med hänsyn till offren. Inte minst i ett försök att förhindra nya, försämrade situationer för offren med de både mänskliga och ekonomiska konsekvenser för dem som de här överfallsrånen leder till.
