PEDOFILER En sajt som upprättat ett sökbart register på Internet över dömda pedofiler har tilldragit sig medias uppmärksamhet. Och med uppmärksamhet menar vi inte att initiativet att skydda våra barn mot dessa notoriska återfallsförbrytare hyllas. Tvärtom har man ställt sig på pedofilernas sida med fördömanden, anklagelser om förtal, anmälningar till Datainspektionen för brott mot PUL och personangrepp mot dem som driver sajten. Häromdagen publicerade vi en debattartikel av Mats Dagerlind i frågan. SR Ekot har intervjuat Anders Ahlqvist, chef vid it-brottssektionen på Rikskriminalpolisen om “uthängningarna”.
Namn, personnummer och adress till 128 dömda pedofiler i landet finns utlagda på sajten med utdrag ur domar om olika typer av barnsexbrott. Man kan söka på namn eller geografiskt område och kontrollera om någon som är dömd för dylika brott finns i närheten av där man bor. Uppgifterna är i sig juridiskt sett offentliga, men den svenska regimen har begränsat yttrandefriheten så att man inte kan yppa eller publicera ens offentliga uppgifter i vårt land utan att riskera att på godtyckliga och politiserade grunder bli åtalad och dömd för förtal. Det är för övrigt ett av huvudskälen till att Avpixlats redaktion valt att vara hemlig.
Enligt Ahlqvist på Rikskrim är det svårt att ställa någon juridiskt till svars för den typen av verksamhet som pedofilregistret utgör och det beror förstås på att man precis som vi på Avpixlat inte erkänner de svenska totalitära inskränkningarna i yttrandefriheten och därför inte inhämtar tillstånd från Datainspektionen, skaffar utgivningsbevis, utser ansvarig utgivare osv som endast skulle leda till att man snabbt blev tystad. Så här kommenterar Ahlqvist den nya yttrandefrihetens pionjärer:
– Det har varit en trend under senare år. Tyvärr är risken för den som gör det här mycket liten. Det här skulle sannolikt betraktas som förtal om det skulle hamna i domstol. Det här är att sprida uppgifter som är negativa för den det rör. Att man är dömd betyder inte att man ska behöva schavottera i medierna enligt svenskt sätt att se på saken.
Ekot har även varit i kontakt med en talesperson för nätverket bakom sajten med pedofilregistret som hävdar att syftet är att skapa debatt och verkar för strängare straff för den här typen av brott och annan skyddslagstiftning. Han menar också att den moraliska kompassen här är viktigare än om man eventuellt bryter mot någon lagparagraf. Att svenska journalister har en åsikt eller att en polis spekulerar i att det “sannolikt skulle betraktas som förtal om det skulle hamna i domstol” är inte detsamma som att man är skyldig till brott.
Enligt Ekot ligger pedofilregistret för närvarande på en svensk server, men kommer eventuellt att flyttas till USA. Där finns bl.a. den så kallade Megan’s Law som säger att myndigheter måste göra uppgifter om dömda sexbrottslingar enkelt tillgängliga på Internet. I motsats till Sverige anser man i USA att samhällets uppgift är att skydda brottsoffer, inte brottslingar. Ahlqvist hänvisar till dessa skillnader i synsätt och lagstiftning i olika länder som en av orsakerna till att det är svårt att lagföra någon som upprättar den här sortens register:
– I vårt land anser vi att det här är förtal medan man i USA, där de här sajterna brukar finnas, har en helt annan syn på det som brukar kallas freedom of speech i USA. Där anses man ha rätt att säga mycket mer om varandra utan att man blir åtalad för det. Det betyder att det inte finns något brott i USA, alltså kommer amerikanska myndigheter inte att hjälpa svenska myndigheter med de här ärendena.
I rättvisans namn ska erkännas att även USA har sina inskränkningar i yttrandefriheten, ofta baseerade på mer moralistiska värderingar. Men på just det här området har man ett nyktert perspektiv på yttrandefriheten och låter inte grova brottslingar som förverkat sin rätt till personlig integritet ta skydd bakom en förtalslagstiftning vars syfte är att skydda redbara personers anseende.
