JUDEHAT Under rubriken “Här är hatets gata” skriver Kvällsposten/Expressen idag om antisemitismen i Malmö och hur en viss gata, Föreningsgatan, är den plats i Sverige där judar utsätts för flest hatbrott i Sverige. Inte med så mycket som ett ord nämns dock vilka förövarna är. PK-media förefaller vilja få läsarna att tro att det är svenska nynazister som ligger bakom dessa hatbrott när det i själva verket är utomeuropeiska muslimska invandrare som tagit med sig sitt nedärvda judehat och berikat Malmö med.
Situationen för Malmös judar blir värre för varje år. Enligt Jeanette Larsson på Malmöpolisen ökar antalet anmälningar kontinuerligt. Församlingsmedlemmar på väg till och från synagogan vid Betaniaplan möts av glåpord, kränkande omdömen, gester och andra trakasserier från gående och förbipasserande bilar. Värst utsatt är Judiska församlingens rabbin, Schneur Kesselman. Särskilt många brott sker i samnband med judiska högtider, t.ex. det nyligen firade judiska nyåret och högtiden Yom Kippur. De flesta äger rum i närheten av synagogan.
Malmöpolisen hävdar att man utreder brotten och kallar alla till förhör där det finns uppgifter som identifierar gärningsmän, men inte en enda av de 47 anmälningar som hittills har lämnats in i år har gått vidare till åtal. Som tidigare toppar Malmö också i år listan över svenska städer med flest antisemitiska hatbrott. Ett mångkulturellt så kallat dialogforum bildades förra året i ett försök att få stopp på alla former av entiska hatbrott, mot judar, muslimer och romer. För Malmös judar har det initiativet inte inneburit någon förändring. Hatbrotten blir bara fler och fler.
Artikeln i Kvällsposten/Expressen är skriven av journalisten Micke Ölander. Mejla gärna honom på micke.olander@expressen.se och fråga (i artigt tonläge) varför han skriver en lång artikel om antisemitismen i Malmö utan att göra någon analys av de bakomliggande orsakerna eller berätta vilka grupper det är som begår dessa brott. Vi vet ju vilka selekteringskriterier PK-media har och på vilka bevekelsegrunder, men det kan ändå vara roligt att höra lite bortförklaringar direkt “ur hästens mun”.
